Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 17 september 1930 - Värner Rydéns eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
895
skoletanken som en första grundläggande
princip. Ett andra direktiv av stor principiell
betydelse var, att staten bör taga sig an
flickornas utbildning i samma utsträckning som
gossarnas.
Sedan Skolkommissionen år 1922 framlagt
sitt betänkande och sedan ytterligare
utredning verkställts, fattade riksdagen år 1927
beslut angående en ny organisation av det
högre skolväsendet. I detta beslut, till vilket
Värner Hydén medverkat, hade som känt är,
principen om folkskolan som bottenskola
kommit till uttryck. Den gestalt,
enhetsskoletan-ken givits år 1927, motsvarade inte alldeles
vad Värner Rydén i sina drömmar och
förhoppningar tänkt sig, men han ansåg dock
riksdagsbeslutet innebära ett stort steg mot
målet.
De idéer av samhällelig rättvisa, som
innefattas i den nya skolorganisationen, skola
helt visst visa sig äga bärande kraft, även
om ännu mycket återstår att fullfölja och
förbättra i fråga om skolväsendets omdaning.
Värner Rydéns livsarbete skattas med
rätta högt av hans samtid. Måhända skall
framtiden giva det en ännu högre värdesättning.
Under rubriken »Vid budet om
Rydéns död» återgav Socialdemokraten på
söndagen yttranden av en del ledande
personer på olika områden i samhället.
Socialdemokratiska partiets ordf., red. P.
Albin Hansson, framhåller bl. a., att det är
en av det socialdemokratiska partiets allra
gedignaste män, som gått bort, och att hans
plats blir svår att fylla. Som ingen annan
har han företrätt skolpolitiken, men dessutom
"betytt oerhört mycket på många andra
områden. Det bör i detta sammanhang heller
icke glömmas, vad han i sin ungdom
betydde för det rent organisatoriska arbetet i
det skånska partidistriktet. Till icke ringa ’
del torde det vara hans förtjänst att en så
god och stabil grund där blivit lagd. Men
hans senare verksamhet har ju klart visat,
att han behärskade icke endast formen utan
även innehållet.
Förre excellensen Eliel Löfgren yttrar:
Jag satte ett mycket stort värde på
honom i hans egenskap av kamrat. Hans
ovanliga klarhet och enkelhet i att uttrycka sig
gjorde att han ofta anlitades och fick ett
omfattande arbetsfält. Där kom hans
praktiska kunskaper och i all synnerhet hans
praktiska förstånd till stor och
nyttobringan-de användning. En gång råkade han
visserligen i en del svårigheter, men han tog själv
motgångarna med stort lugn och arbetade
ihärdigt på att bygga upp, vad som rasat
för honom. Hans stora duglighet iförde honom
också framåt. Han var otvivelaktigt en stor
begåvning. Mer kan jag inte säga just nu,
ty budet om hans död tom alltför oväntat.
Riksantikvarien S. Curman:
Den Värner Rydén jag lärt känna och
högt värdera var en man med sällsynt starkt
intresse för allt som rörde vetenskaplig
forskning och humanistisk bildning, och detta
intresse var hos honom inte en skylt, utan
ett djupt livsbehov, framhåller
riksantikvarien. Han såg tydligen i det objektiva
vetenskapliga forskningsarbetet en av de kraf-
tigaste hävstängerna för det mänskliga
framåtskridandet, och med den energi och
vitalitet, som i så hög grad var utmärkande för
honom, blev detta intresse icke för honom
ett stilla söndagssvärmeri, utan en uppgift
att sätta in hela sin kraft på, då det gällde.
Vetenskaplig forskning och högre odling har
i Värner Rydén haft en sällsynt förstående
och energisk förespråkare i riksdagen. Det
finns helt visst många, som i likhet med mig
med bestörtning skola mottaga budskapet om
hans bortgång och djupt känna förlusten, som
drabbat oss.
En oerhört mångsidig man, är professor
Gerhard Lindbloms omdöme. För mig, säger
han, är det svårt att så här plötsligt och
oväntat kläda mina tankar i ord om den
bortgångne kultur- och folkbildningskämpen.
Vad mitt speciella gebit - det museala -
beträffar, måste jag uttrycka den
tacksamhetsskuld, i vilken särskilt Etnografiska
museet stannar till Värner Rydén. Det stöd han
vid senaste riksdagen lämnade Etnografiska
museet vid ordnandet av dess lokalfråga var
ovärderligt. Värner Rydén insåg inte bara
museets stora betydelse för
skolundervisningen utan även för folkbildningen över huvud
taget.
Det har stått mycken strid kring Värner
Rydéns namn. Personer av skilda politiska
åskådningar torde dock vara ense om den
oöverskådliga betydelse Rydén haft inte bara
för skolundervisningen i Sverige utan även
på flera andra kulturella områden.
En storvulen svensk med djup vördnad för
vår .andliga kulturs egenart, och starkt
sinne för historisk kontinuitet, men dock beredd
att bryta den, om och när hans kamp för
de idéer, han gjort till sina, syntes honom
så fordra, säger professor C. A. Reuterskiöld i
Uppsala om den bortgångne. Å andra sidan
kunde han, när så fordrades, använda en
mycket mjuk hand för att vinna sitt mål.
Även om man kbm i stridsställning till
honom, måste man alltid erkänna hans
redlighet, goda uppsåt och, när man kom honom
närmare, vinnande personlighet.
Även i Socialdemokratens
måndagsnummer förekomma uttalanden av mera
kända personer.
Borgmästare Carl Lindhagen yttrar om den
bortgångne:
Värner Rydén har jag sällan eller aldrig
samarbetat med annat än nyligen i den s. k.
fastighetskommissionen. Däremot ha vi ofta
stått emot varandra på många områden. Alltid
har jag beundrat det lugn och det koncilianta
framställningssätt, som var hans speciella
charm, även om den tjänade, enligt min
uppfattning, till betäckning för omtvistliga
åsikter. Än mer imponerade hans respektabla
självständighet, som uppbars av outtröttligt
arbete och solida insikter. En kraftfull
personlighet har gått ur tiden.
Professor Andreas Lindblom tolkar den
bortgångnes stöd för kulturen:
- När man kommer i beröring med en
politiker och det diskuteras kulturfrågor,
märker man snart på rösten och
tonfallet, om intresset är äkta eller ej. Vem kän-
ner ej igen de ihåliga vänlighetsfraserna och
det avböjande, som ofta blivit slutintrycket
sedan man lagt fram sina bekymmer för
politikens mäktige. Hos Värner Rydén mötte man
intet härav, ty hans känsla för kulturens
-förpliktelser var sällsynt gedigen. Den sträckte
sig likaväl till den gamla odlingens
minnesmärken som till dagens i vardande stadda
bildningsvärden. Han var dessutom en man
som visste vad han ville. Vi, museernas och
kulturminnesvårdens representanter, sörja i
honom ett av våra få absolut säkra stöd i
riksdagen.
Personligen kom jag endast några gånger
i mer direkt beröring med honom, men den
närmare samvaron bestyrkte blott det på
avstånd vunna intrycket av mer än vanligt djup
av bildningsentusiasm präglad känsla för de
gamla kulturvärdenas betydelse, vilkas
betydelse han starkt trodde på.
Redaktör A. Vougt i Malmö ger ett
erkännande åt Rydéns insatser i
folkbildningsarbetet m. m.
För Malmö stad har Värner Rydén betytt
mest för sitt arbete inom skolväsendets
område. Det finns kanske en och annan, som
förmenar, att Malmö stad på sin tid, tack vare
Rydéns inflytande, förbyggde sig en smula
beträffande antalet skolor, men framtiden
kommer utan tvivel att visa att få rest sig
ett så bestående monument som Rydén gjort.
Hans gärning är stor och det livsverk han
utfört kommer att stå genom tiderna till gagn
för kommande generationer. Dessutom har
Värner Rydén genom sitt oförtrutna arbete
tjänat såväl samtid som framtid, ej minst
genom sitt .varma intresse för folkbildningen i
allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
