Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 35. 27 augusti 1930 - Gustaf Trensch 75 år - Nordiska lärares fredsförbunds fjärde sommarkurs - Karola Pålsson: Gustava Landberg 70 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
826
SVENS K L Ä R A R E T I D N I N G,
Nr 35
mycket stort antal svenska lärare står
för detta i tacksamhetsskuld till
Trensch.
Genom sina resor till Sverige, sitt
studium av svenska tidningar och
svensk litteratur och genom sina
personliga förbindelser med svenska lärare
har Trensch fått en stark tillgivenhet
för den svenska skolan och den svenska
lärarkåren. Han gladde sig långt i
förväg över tillfället att få övervara »S. A.
F:s jubileumsfest och sommar-ens
allmänna svenska folkskollärarmöte. Det
var hans mening att han med detta
mötesbesök skulle avsluta sin verksamhet
i det internationella arbetet. Men hans
intresse för Sverige blev genom
besöket här ytterligare höjt, och det
und-slapp honom under någon av
mötesdagarna, att han kanske står kvar än en
tid. Hans goda vigör tillåter det helt
visst, och det är säkerligen en allmän
önskan hos hans många svenska
vänner, att så måtte ske.
Som ett uttryck för den tacksamhet
svenska folkskolans lärare stå till
Gustav Trensch beslöt S. A. F :s
centralstyrelse vid sitt senaste
sammanträde att på 75-årsdagen kalla honom till
hedersledamot av föreningen. Han blir
den förste icke-svensk, som tilldelats
denna ärebetygelse. Den har av honom
ärligen förtjänats. Med den följer ett
hjärtligt tack för det arbete, som
utförts till stärkandet av förbindelserna
mellan Tysklands och Sveriges skola och
lärarkår och en varm lyckönskan att
de kommande åren måtte tillåta
ytterligare handtag till dessa förbindelsers
främjande.
Nordiska lärares
fredsförbunds fjärde sommarkurs,
en fortsättning på tidigare kurser i
Danmark, Norge och Sverige,
avslutades den 7 augusti på
folkhögskolan i Lathis, Finland. Kursen
räknade över 150 deltagare, däribland
ett stort antal från Sverige. Bland dem
märktes, förutom ledarna inom Svenska
skolornas fredsförening, ett antal
representanter för kyrka och skola i
Tornedalen. Föredragen behandlade till stor
del ämnen rörande Nationernas
förbund. Lektor Elisabet Eurén,
Stockholm, redogjorde för »Nationernas
förbunds organisation och arbete under de
första tio åren». »Vad har Nationernas
förbund gjort i kampen mot handeln
med kvinnor och barn» var ämnet för
ett föredrag av fröken Matilda
"Wide-gren, Stockholm. Annat internationellt
samarbete omnämndes av fröken
Wide-gren i föredrag om »Ungdomsrörelsen
och världsfreden». Bland de
pedagogiska föredragen märktes: »Skolan och
morgondagens medborgare» och
»Geografien, en grundval för folkförståelsen»
av fröken Greta Stendahl, Stockholm.
Gustava Landberg 70 år.
Ehuru några år förflutit, sedan
Gustava Landberg drog sig tillbaka för att
njuta sitt i mindre’ vanlig grad
välförtjänta otium, torde hennes namn och
bild dock alltjämt vara för denna
tidnings läsekrets välbekanta.
Få personer inom
småskollärarinnornas egna led hava betytt så mycket som
hon för såväl småskolans bästa som
småskolekårens höjande i pedagogiskt och
ekonomiskt avseende. För Gustava
Landberg var första paragrafen i
Sveriges allmänna folkskollärarförenings
stadgar - »föreningens ändamål är
att arbeta för den svenska folkskolans
och folkbildningens höjande, för enhet
och god anda inom lärarkåren och för
förbättring av lärarens ställning i
allmänhet» - icke endast en död bokstav
utan en levande verklighet, för vilken
hon städse var beredd att göra insatser
och bringa offer.
Gustava Landbergs nobla
personlighet i förening med hennes ingående
kännedom om allt som rörde den
grundläggande undervisningen och dess
utövare fäste tidigt uppmärksamheten
på henne såväl inom som utom
småskolekåren. Så invaldes hon 1907 i
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening. Det skulle föra
för långt att närmare gå in på det
arbete hon nedlade inom centralstyrelsen
under de femton år, hon .tillhörde
densamma. Påpekas må blott i detta
sammanhang den talang och aldrig slapp-
Gustava Landberg, Charlotte Tuneld,
Malmö, och Anna Svensson,
Karlskrona.
nande energi, varmed hon inom
centralstyrelsen förfäktade småskolans och
dess lärarkårs intressen. Ett exempel
på Gustava Landbergs uppoffrande
arbete och intresse för småskolekåren inå
det tillåtas mig att här framföra.
När år 1907 frågan om en
löneförbättring för småskolans lärare var
under behandling gjorde hon sig mödan
att, ehuru bosatt i Norrköping resa
ned och deltaga i förhandlingarna vid
ett av Malmö småskollärarinneförening
i denna fråga anordnat provinsmöte
liksom hon ställde tid och krafter till
förfogande, när det gällde att i
anslutning till mötets uttalande senare
uppvakta ecklesiastikministern m. fi. med
en petition i lönefrågan.
Hur intensivt Gustava Landbergs
intresse för småskollärarinnornas ställning
var förstod jag ock tydligt genom den
hänförelse hon gav uttryck åt i ett brev
till undertecknad med anledning av att
1910 års riksdag bifallit den av
dåvarande riksdagsmannen Fridtjuv Berg
väckta motionen om samma villkor för
småskolans som folkskolans lärarkrafter
vid inträffade sjukdomsfall.
Att även personer i ledande ställning
insågo vilken värdefull tillgång
Gustava Landberg var i strävandena för
förbättring av småskollärarinnornas
ställning framgår därav, att hon på
hösten 1918 utsågs till ledamot av en
av k. m :t tillsatt kommitté för
utredning av småskollärarinnornas
pensionsförhållanden.
Att skolans framtid på det närmaste
sammanhänger med dess lärarkårs
intresse och skicklighet för sitt kall var
och är helt visst fortfarande för
Gustava Landberg en självklar sak. Allt
som avsåg att bidraga till att göra
småskolans lärarinnor mera skickade för
sin uppgift kunde påräkna hennes
varmaste stöd. Själv var hon den födde
undervisaren och uppfostraren, något
varav den, som skriver dessa rader, fick
ett mycket starkt intryck under en tids
dagligt hospiterande i hennes klass år
1913. Åtskilliga av de hjälpmedel och
undervisningsprinciper, som först
under nästa decenniet kommo till
allmännare användning, hade Gustava
Landberg redan då tagit i bruk vid sin
sällsynt levande och personlighetsdanande
undervisning. I själva verket framstår
hon som en av pionjärerna i vårt land
för de moderna
undervisningsprinciperna, vilka av henne hävdades i ett
föi^e-drag redan vid Sveriges allmänna
folkskollärarförenings stiftsmöte i
Kristianstad år 1909.
Gustava Landberg med sin ideella syn
på lärarkallet och sin klara blick för
betydelsen av allt, som kunde bidraga
till att höja lärarkårens andliga
spänstighet och pedagogiska vakenhet, insåg
tydligt värdet av en god skolpress.
Ingen gladdes mera än hon över den gåva,
Fridtjuv Berg skänkte Sveriges
småskollärarinnor genom startandet av tidning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
