Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. 6 augusti 1930 - Dyrortsgrupperingen - Den nya löneplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 32
framställning. Sålunda torde det
kunna anses som säkert, att vad
lönekommittén i fråga om löneplan,
dyrortsgruppering och
kallortstill-lägg föreslagit för
statstjänstemännen även kommer att tillämpas i
fråga om lärarna.
Tyvärr äro vi förhindrade att i
övrigt röja några hemligheter
angående lönekommitténs med sådan
spänning motsedda förslag i fråga
om lärarlöneregleringen. Det dröjer
emellertid säkerligen icke någon
längre tidrymd, innan även detta
kan varda uppenbart.
Den nya löneplanen.
Som av meddelanden i dagspressen
redan framgått, har 1928 års
lönekommitté under förra veckan avgivit sitt
betänkande med förslag till allmänt
avlöningsreglemente för statsanställd
personal. Förslaget innebär dels ett
inarbetande av dyrtidstilläggen i de fasta
lönerna, dels en genomgripande
revision av gällande avlöningsreglementen.
Största intresset knyter sig helt
naturligt kring det utarbetade förslaget till
ny löneplan. Svensk Läraretidnings
läsekrets har all anledning att ägna
uppmärksamhet åt det föreliggande
förslaget med hänsyn därtill, att man torde
kunna utgå ifrån, att samma löneplan
kommer att föreslås för
undervisningsväsendets personal.
Den nya löneplanen bjuder på
åtskilliga nyheter i jämförelse med den
för civila statsförvaltningen nu
tillämpade. I första hand lägger man märke
till att antalet dyrortsgrupper blivit
sammanpressat till fem i st. f. de
nuvarande sju. Skillnaden i löner mellan
billigaste och dyraste ort har icke
oväsentligt ökats. Vi återge här löneplanen.
Som synes, upptar planen inte
mindre än 38 lönegrader. Inom varje
lönegrad förekommer t. o. m. den 19 :e
lönegraden fem stycken löneklasser. De
därefter följande lönegraderna räkna
endast var och en fyra löneklasser. En
ordinarie tjänsteman placeras i regel inom
den f or lönegraden gällande lägsta
löneklassen vid sitt tillträde av tjänsten.
Sedan han under minst 4/5 av den
stadgade tjänstgöringstiden tjänstgjort
under tre år i sagda löneklass, uppflyttas
han till den därnäst följande klassen,
efter ytterligare tre års tjänstgöring i
ytterligare en löneklass o. s. v. intill dess
Lönegrad
Löneklass nr
Orts gr upp
nr
omfattar löneklasserna nr
I
II
III
IV
V
Årslön, kronor
1
- 1- 5
1
1800
1932
2064
2196
2328
2
2- 6
2
1944
2088
2232
2376
2520
3
3- 7
3
2088
2244
2400
2556
2712
4
4- 8
4
2232
2400
2568
2736
2904
5
5- 9
5
2376
2556
2736
2916
3096
6
6-10
6
2520
2712
2904
3096
3288
7
7-11
7
2664
2868
3072
3276
3480
8
8-12
8
2808
3024
3240
3456
3672
< 9
9-13
9
2952
3180
3408
3636
3864
10
10-14
10
3096
3336
3576
3816
4056
11
11-15
18
3240
3492
3744
3996
4248
12
12-16
12
3420
3684
3948
4212
4476
13
13-17
13
3600
3876
4152
4428
4704
14
14-18
14
3840
4128
4416
4704
4992
15
15-19
15
4080
4380
4680
4980
5280
16
16-20
16
4320
4632
4944
5256
5568
17
17-21
17
4680
5016
5352
5688
6024
18
18-22
18
5040
5400
5760
6120
6480
19
19-23
19
5400
5784
6168
6552
6936
20
20-23
20
5760
6168
6576
6984
7392
21
21-24
21
6120
6552
6984
7416
7848
22
22-25
22
6480
6936
7392
7848
8304
23
23-26
23
6900
7380
7860
8340
8820
24
24-27
24
7380
7884
8388
8892
9396
25
25-28
25
7860
8388
8916
9444
9972
26
26-29
26
8400
8940
9480
10020
10560
27
27-30
27
8940
9492
10044
10596
11148
28
28-31
28
9480
10044
10608
11172
11736
29
29-32
29
10020
10596
11172
11748
12324
30
30-33
30
10560
11148
11736
12324
12912
31
31-33
31
11100
11700
12300
12900
13500
32
32-34
32
11700
12312
12924
13536
14148
33
33-35
33
12300
12924
13548
14172
14796
34
34-36
34
12900
13536
14172
14808
15444
35
35-37
35
13500
14148
14796
15444
16092
36
36-38
36
14160
14832
15504
16176
16848
37
37-39
37
14820
15516
16212
16 908
17604
38
38-40
38
15480
16200
16920
17640
18360
39
16680
17424
18168
18912
19 656
40
17880
18660
19440
20220
21000
han efter tolv års tjänstgöring
inplacerats i den för lönegraden högsta
löneklassen.
Om folkskollärare av kommittén
skulle erhålla den placering, som av kåren
enhälligt begärts, skulle å billigaste ort
begynnelselönen för manlig lärare bli
(17 :e lönegraden). 4,680 kr. Efter tre
års tjänstgöring skedde uppflyttning i
18 :e löneklassen med en lön å billigaste
ort å 5,040 kr. samt efter tolv års
tjänstgöring en slutlön (21 :a löneklassen) å
6,120 kr. För dyraste ort bleve
motsvarande siffror resp. 6,024 kr., 6,480 kr.
och 7,848 kr. Lärarna skulle av denna
lön, därest samma system som det för
statstjänstemännen gällande skulle
till-lämpas, få erlägga hyra för
tjänstebostäder, i den mån dylika tillhandahölles.
Skulle kommittémajoriteten på grund
av de densamma givna direktiven att
utarbeta ett löneregleringsförslag med
mindre kostnad för statsverket än det
av tidigare kommitté förordade, komma
att stanna vid - som det f örljudes - att
förorda de manliga lärarnas placering i
15 :e lönegraden, komme detta att
innebära en begynnelselön å billigaste ort å
4,080 kr. och en slutlön å 5,400 kr. efter
tolv års ordinarie tjänstgöring. Hur för
andra ortsgrupper motsvarande siffror
ställa sig, kan utläsas ur lönetabellen.
Slutligen bör omnämnas, att, enligt
vad Svensk Läraretidning erfarit, 1928
års lönekommitté har slutjusterat också
det omfångsrika betänkande, som
behandlar undervisningsväsendets
personal.
Centralstyrelsen för S. A. F. har
beslutat att, så snart betänkandet blivit
avlämnat, gå i författning om dess
tryckning och utsändning till
föreningens alla medlemmar.
I Svensk Läraretidning komma
referat av betänkandets mera viktiga delar
att inflyta, så snart sekretessen över
kommittéförslaget i och med
betänkandets offentliggörande brutits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
