Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. 30 juli 1930 - Läst och återgivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
S V EN S KLÄ R AR E TI D N I N G
Nr-31
LÄ S T OCH ÅTERGIVET.
Aldrig under deri svenska
folkskolans historia har f olkskollärarkåren
varit föremål för så stort intresse från
pressens och allmänhetens sida som i
samband med jubileumsdagarna under
folkskolans vecka innevarande månad.
Hundratals tidningsartiklar ligga, när
detta skrives^ på vårt bord, och
samtliga innehålla de varmaste erkännanden,
att icke säga de amplaste lovord. Vi ha
redan tidigare återgivit några ledande
huvudstadstidningars uttalanden, och
vi hoppas, att våra läsare med tålamod
skola taga.del av även några ur högen
valda uttalanden från
landsortstidningar av olika färg:
Kristianstads läns tidning (h) skriver
M. a.:
Folkskolans arbete för skapande av en
högre kultur bland de bredare lagren av vårt
folk har varit framgångsrikt och
fruktbärande.
I undervisningsväsendet spelar lärarens
personlighet en avgörande roll. Den
framgång, som vunnits, har dänför i väsentlig
grad betingats av lärarnas personliga
insatser. Intet tvivel kan .råda därom, att
dessa varit präglade av pliktkänsla och
offervilja, oberoende av lärarnas organisation.
Men det är också påtagligt, att denna varit
av stor betydelse, att den givit stöd och
uppmuntran, att den väckt nya impulser och
vidgat synen på de pedagogiska uppgifterna,
att den stärkt lärarnas utrustning för
utförande av deras lika betydelsefulla som
tålamodsprövande arbete.
Alla, som hysa intresse för. vårt folks
fostran och de ungas utbildning till dugliga och
goda medborgare, ägna gärna den
jubilerande organisationen sitt tack för vad den
verkat och önska den framgång i dess fortsatta
strävan för främjande av det svenska
folkskoleväsendet och den svenska folkbildningens
höjande,
Karlstadstidningen (1):
Vi se på andra häll i vår världsdel folk
sjunka ned i ofrihet under envåldshärskare.
Om vi hoppas och tro, att en sådan
förnedring aldrig skall övergå det svenska (folket,
så är det först och sist därför, att detta har
nått sin nuvarande kulturgrad: ett folk, som
lärt sig läsa, tänka och döma med eget
förstånd, skall inte uppgiva självstyrelsens
mödosamt förvärvade förmån. Det skall
fasthålla den både som något i och för sig
mycket värdefullt och som ett viktigt medel för
vidare utveckling i materiellt och andligt
avseende.
Om vårt folk sålunda intager en kulturell
rangställning, så äro vi därför inte minst
skyldiga stor tack till de män och kvinnor,
som genom tiderna arbetat och dem som
alltjämt arbeta i vår folkskolas tjänst. De ha
utfört och utföra en i högsta måtto
betydelsefull fosterländsk och humanitär gärning. De
ha i de många bygderna strävat och sträva
alltjämt att tända ljus i de mångtusen
barna-själarne och så tillsammans åstadkomma det
ljus över landet, som förhindrar mörkrets
dåd.
Uppsala Nya Tidning (1) :
Sveriges allmänna folkskollärarförening har
lirat sitt femtioårsjubileum. Vad denna or-
ganisation uträttat till den svenska
barndomsskolans och dess lärarkårs fromma har
nyligen erinrats om i dessa spalter. Det är
en storartad insats och tusenden och åter
tusenden, som under de gångna decennierna
deltagit i arbetet, ha genom sina samfällda
ansträngningar åstadkommit resultatet. En
genomgripande omdaning och en väldig
utveckling har under detta halva sekel skett
såväl på skolans och lärarutbildningens
område som i samhället i övrigt. Den dag i dag
är står både folkskolan och
folkskollärarkå-ren rustad bättre än någonsin tidigare för
sina stora uppgifter. Därmed är inte sagt
att ej åtskilligt ännu kan återstå att
genomföra. Fortfarande finns halvtidsläsningen
kvar på många ställen i vårt land, alltjämt
bestå skolformer, vilkas utbytande mot bättre
blir ett framtidsmål, och ännu är lärarkårens
ställning inte överallt sådan som den borde
vara.
Västmanlands läns tidning (1):
Sveriges allmänna folkskollärarförening
kan taga åt sig äran att ha hållit elden
brinnande för folkskolans räkning i vårt land,
så att skolan icke kommit i trögroten utan
hållit sig i täten i den allmänna
framryck-ningen. Detta är föreningens heder, och den
hedern bör givas åt den även av kretsar
långt utöver dem som äro närmast
intresserade och som nu fortsätta verket.
Ny Tid (s):
Man kan tryggt säga, att den svenska
folk-skollärarkåren har växt med sin uppgift,
icke blott följt med i folkskolans utveckling
utan i stor utsträckning gått i spetsen för
densamma. Den närvarande tidens svenske
folkskollärare, manlig eller kvinnlig, har
ingenting gemensamt med typen »Chroonschoug»
som nog på sin tid var rätt allmänt
förekommande inom kåren. I dag intager denna
kår värdigt sin plats vid sidan av de högre
läroanstalternas lärarkårer och vad detta
betyder för folkskolan, den uppväxande
ungdomen och hela vårt folks kulturella
ståndpunkt nu och i framtiden säger sig självt.
För folkskolans fortsatta utveckling till en
allmän medborgarskola utgör en högt
stående lärarkår en den bästa garanti.
Det förmenas ibland, att folkskollärarna
äro alltför ekonomiskt anlagda, att de ha
för stora krav på löner och andra
förmåner. I stort sett lära de väl icke vara mer
agressiva i det avseendet än andra
yrkesgrupper, vilka alla sträva efter att förbättra
sina ekonomiska förhållanden. Och inte
heller kan det med fog påstås, att lärarna ha
det vare sig för bra eller att de ha det
bättre än andra, med dem jämförliga
grupper i samhället. Och i fråga om dem gäller,
kanske mer än beträffande många andra
med-borgargrupper, att en tryggad ekonomisk
ställning är en nödvändig förutsättning för
ett gott arbetsresultat. Det är nationens
värdefullaste tillgång: det uppväxande släktet,
som anförtros i deras händer. Och om
samhället behandlar barnens lärare väl, så har
det ock rätt att ställa stora krav på dem.
Sveriges folkskollärare skola helt visst
framgent som hittills visa sig motsvara dessa
krav.
De varma erkännandena antecknas
med djup tacksamhet. Säkerligen skola
de sporra till ökat arbete och nya
ansträngningar. I vardagslag förekomma
sådana uttalanden alltför sällan.
Komma de också i handling att efterföljas
av -stegrad omsorg om folkskolan och av
vilja att bereda lärarna de yttre
betingelserna fot ett bekymmersfritt och
hängivet arbete i skolans tjänst, skall den
översvallande vänligheten komma att
sätta djupa spår efter sig i vår
folkskolas utveckling.
Skriet från vildmarken. Medan hela
svenska pressen uttrycker sin glädje
över folkskolans utveckling och sin
erkänsla f or S. A. F :s och
folkskollärarkå-rens hängivna insats för folkskolans
förbättring, når oss från Skaraborgs
län ett rop av helt annan art. Det är en
hr L. J. Sundvall, som i
Lidköpingsposten publicerar ett upprop om
anslutning till »Skara stifts
skoldistriktsförbund, stiftat vid möte i Nossebro den 9
juni 1930». Stadgarna angivas vara av
följande lydelse:
§ 1. Förbundet, avsett för Skara stift, har
till uppgift att främja en sund utveckling av
folkskoleväsendet efter den form, som bäst
passar de olika skoldistrikten.
§ 2. Tillträde till förbundet står öppet för
alla skoldistrikt i Skara stift samt lör man
och kvinna, som vill verka för förbundets
syfte.
§ 3. Förbundets angelägenheter
handhavas av en styrelse, bestående av en person
från varje skoldistrikt där förbundet har
medlemmar. Styrelsen väljes av förbundets
årsmöte och ansvarar inför detsamma for sin
förvaltning.
§ 4. Styrelsen väljer inom sig ordförande,
och den sålunda valde skall tillika vara
förbundets ordförande.
§ 5. Styrelsen utser för förbundet en
sekreterare, vilken skall sköta dess löpande
ärenden, samt en kassör, som skall handhava
förbundets kassa.
§ 6. Årsmöte för val av styrelse och
revisorer, beslut om ansvarsfrihet för styrelsens
förvaltning samt gemensamma
överläggningar rörande till förbundets verksamhet
hörande frågor skall årligen hållas å tid och
ort, som styrelsen bestämmer. Då styrelsen
så finner nödigt, sammankallar styrelsen
extra sammanträde.
§ 7. Till bestridande av förbundets
utgifter upptages en årsavgift av 25 öre för varje
medlem. Härförutom anskaffas medel genom
gåvor och kollekter vid årsmötet samt vid
särskilt anordnade möten och föredrag.
§ 8. Därest liknande förbund komma till
stånd på andra orter, bör samarbete med
dessa sökas och upprätthållas.
Vi ha velat hjälpa hr Sundvall med
att ge ökad spridning åt det lockande
anbud, som stadgarna inrymma. Att för
25 öre om året bli medarbetare i ett så
berömvärt företag som att »främja en
sund utveckling av folkskoleväsendet» i
Skara stift, är sannerligen ett flott
anbud. Är det till på köpet sant, som han
säger, att »skolmyndigheterna äro,
bildlikt talat, lika Egyptens faraoner,
självmedvetna i förlitande på sin stora makt
och de allra flesta med det
karakteristiska hårda hjärtat», och att »en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
