Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. 9 juli 1930 - Seminariemötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 28
SVENSK LÄRARETIDNING
657
Seminarielärarmötet.
Som i korthet omnämndes i nr 27,
liade sektionen för småskoleseminarierna
sammanträde i Falun dagen före det
trettonde Seminarielärarmötet, alltså
den 18 juni. Mötet fortsattes den 19
juni.
Mötet öppnades den 18 juni av rektor
Vendela Wester-Wåhlström, som
hälsade de närvarande välkomna. Till
mötesfunktionärer utsagos: ordförande
rektor Vendela Wester-Wåhlström,
Falun, vice ordförande rektorerna A.
Funke, Lycksele, och Axel Em. Löf,
Jönköping; till sekreterare rektor
Hildur Lundell, Uddevalla, och till
biträdande sekreterare seminarielärarinnan
Jenny Johansson, Borås, samt rektor
Lois Ehrnström, Kalmar. Ett
beredningsutskott tillsattes, bestående av
rektorerna David H. Nissar, Örebro, Ivar
Andrén, Västerås, Elisabet Rydell,
Skara, och Karin Häggström, Bollnäs, samt
fru Saga Jonsson, Kristinehamn.
Härefter vidtogo de egentliga
mötes-förhandlingarna.
Rektor E. B. Gezelius, Hagaström,
ägnade först några ord och en stilla stund
åt minnet av rektorerna A. Otto
Jacobsson och Gustav Jansson, vilka båda
genom sin livsgärning lyckligt påverkat
utvecklingen av .småskoleseminariernas
arbete.
Därefter talade rektor Gezelius över
ämnet: Småskoleseminariernas kurs i
kristen tros- och sedelära och framhöll
därvid särskilt de erfarenheter, han
själv gjort som kristendomslärare.
I bibelns böcker och i livet omkring oss
finna vi, yttrade tal., hur gudsproblemet
ställer sig olika för olika människor. Men vad
den unga människan först och sist behöver,
torde vara tryggheten i begreppet Gud såsom
iader. Vidare måste Gud framställas såsom
histo*riens Gud, vilken på olika sätt
uppenbarat sig för och genom en Amos, en Hosea
o. s. v., men djupast och klarast i Jesus
ELristus.
De etiska åskådningar och sociala problem,
vilka avspeglas i bibelböckerna, böra
jämföras med vår tids föreställningar och krav,
varvid de unga böra få plats för egna
spörsmål och kunna påräkna ärliga svar från
läraren.
Dogmerna böra ses i historiskt ljus, och
trosläran som sådan bli en sammanfattning
av vad som framgått genom studium av
bibeln, särskilt evangelierna med
bergspredikan.
Efter rektor Gezelius anförande
yttrade sig flera av de närvarande, varvid
dock allesamman tycktes i princip vara
eniga med föredragshållaren, som
genom ordföranden fick mottaga de
närvarandes tack för det allvarliga och
tankeväckande föredraget.
Mötesdeltagarna samlades därefter
på inbjudan av sektionsbestyrelsen till
kaffe på seminariet.
Kl. 2 höll seminariestyr elsens vice
ordförande fröken Elin Lundewall,
Falun, föredrag om: Biblioteket och dess
utnyttjande. Föredraget, som blev en
demonstration av Falu skolbibliotek, be-
lystes med rikhaltig
åskådningsmateriel!.
Biblioteket måste få komma in i skolans
arbete, framhöll tal. Det gamla läxplugget
bör ersättas med bokkunskap.
Biblioteksstudiet vid Falu folkskolor
börjar som klassövningar i tredje klassen. Först
studeras klasslådan. Med denna följer en
katalog. Barnen få börja med att ordna
böckerna i klasslådan efter bokstavsordning. För
denna övning fordras framför allt
alfabetkunskap. Vidare få de lära sig, att i varje
bok finner man uppgift på bokens
författare, bokförlaget, tryckår m. m. Barnen få
vid höstterminens början var sin s. k. lapp
att göra anteckningar på om var sin bok i
klasslådan. På denna lapp antecknas om
boken är felfri eller eventuellt de brister man
funnit, t. ex. smutsfläckar på pärmen,
sönd-riga blad o. dyl. Vid den därpå följande
vårterminens slut få samma böcker ånyo
granskas, varvid nya anteckningar göras på
lapparna. Till barnen utdelas även
bokregler. Där är det boken som vän, som talar
till barnen, låntagarna.
Under 5:e klassens vårtermin börjar
biblioteksstudierna i själva biblioteket. Då är
klassläraren med. Barnen få först lära sig
bibliotekets namn, varifrån biblioteksanslagen
erhållas och betydelsen av ordning inom
biblioteket. De få lära sig skilja på sagor,
berättelser och facklitteratur. Sedan kommer
»hyll-listan» fram. Med denna följer övningar i att
ordna böckerna i bokstavsordning efter
författarnas namn samt även att ordna samma
författares arbeten i bokstavsordning. De få
öva sig med att ordna grupper av böcker eller
söka vissa böcker efter bestämda anvisningar.
De få även övningar i användandet av
kortkatalogen. Sedan få de lära sig, hur en bok
kommer till. Det behövs författare,
bokförläggare, tryckeri o. s. v.
Biblioteksstudierna fortsättas under
höstterminen i 6:e klassen. Då repeteras först
hyllistan och kortkatalogen. Sedan få barnen
lära sig, hur uppslagsböcker användas och
deras värde. Konsten att glömma
nödvändiggör uppslagsböcker. Under l:a lektionen
förekomma övningar i att slå i alla möjliga slag
av uppslagsböcker. Under 2:a lektionen gälla
övningarna Nordisk Familjebok. De fä då
även lära sig, hur e,n tjock bok skall
behandlas. Under 3:e lektionen skrives koncept
till en uppsats. Uppgifterna till dessa
övningar och anvisningar till dem äro skrivna
på kort, som delas ut till barnen.
Barnen finna stort nöje i
biblioteksövningarna, vilket visar sig bl. a. i att
lånefrekvensen ökas, särskilt vad det gäller
facklitteratur, efter en .sådan lektion»
Vice ordföranden, rektor A. Funke,
uttalade åhörarnas tack till fröken
Lundewall för det sakliga och intressanta
föredraget.
Därefter följde en kort diskussion,
som rörde sig om olika utlåningssystem
vid olika seminarier samt om
bibliotekariearvodena.
Mötesdeltagarna samlades åter kl. 5,
då rektor Ivar Andrén talade över
ämnet: Aktuella spörsmål.
Aktuella spörsmål, yttrade tal., äro: 1.
överproduktionen av småskollärarinnor. 2.
Förstatligandet av småskoleseminarierna. 3.
Lärarnas vid småskoleseminarierna
lönefråga.
I vad angår frågan om överproduktion av
småskollärarinnor började
Småskoleseminariernas lärarförenings styrelse att göra
undersökningar om de senast utexaminerade
småskollärarinnornas
anställningsförhållanden. Dessa undersökningar ha nu fortsatts av
kungl, skolöverstyrelsen. Den senaste
undersökningen, som gällde
anställningsförhållandena den l mars 1930 av de åren 1927-28-
29 utexaminerade småskollärarinnorna, gav
som resultat, att omkring 25 % voro utan
anställning. I själva verket är nog ställningen
sämre. Den sjunkande nativiteten
framtvingar platsindragningar vid skolorna. För
att minska överproduktionen av
småskollärarinnor måste elevantalet i
seminarieklasserna minskas och småskoleseminarier indragas.
Frågan om småskoleseminariernas
förstatligande upptogs genom motion i 1929 års
riksdag. Men något beslut fattades ej. I stället
tillsattes en kommitté, 1929 års
seminariesakkunniga. Denna kommitté blev ej färdig
att framlägga sitt förslag till 1930 års
riksdag, och blir det troligen ej heller till 1931.
1930 års regeringsskifte kommer antagligen
också att fördröja frågans lösning.
Förstatligandet kommer säkerligen att ske.
Landstingen önska detta. Därigenom bleve
det en rättvis skatteutjämning.
Produktionen av småskollärarinnor kunde också då
bättre regleras.
Men hur skall förstatligandet ske?
Lokalfrågan kommer att spela stor roll. Staten
ersätter ej landstingen varken för lokaler eller
materiell utan har i stället krav på färdiga
lokaler. Antagligen kommer staten att först
övertaga de landstingsseminarier, som lämnas
gratis. De andra få då fortsätta som vanligt
tills vidare. Det blir nog flera än Strängnäs
seminarium, som bli dubbelseminarier.
Vid de nedlagda småskoleseminarierna f&
de arbetslösa lärarna sin fulla lön. Staten
betalar som förut sina bidrag till deras löner
och landstingen få ansvara för sin andel i
avlöningarna. Men rektor förlorar sitt
särskilda rektorsarvode ävensom bostadsförmånerna.
Pensionsförmånerna bli orättvisa, såtillvida
som rektor vid nedlagt småskoleseminarium
endast får uppbära lärares pension, fastän
pensionsavgifterna under rektorstiden avsett
den högre pensionen.
Frågan om 3-årig utbildningstid för
småskollärarinnor kommer antagligen ej med i
samband med förstatligandet.
Frågan om 2-åriga kurser för
småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor
löstes ej heller av 1930 års riksdag.
Vid småskoleseminarierna ha de senare åren
även funnits inträdessökande med
studentexamen. Det vore önskvärt, att
bestämmelser utfärdades, om dessas utbildning till
småskollärarinnor.
1928 års lönekommitté, som sammanträder
dagarna närmast efter midsommar, har
inkallat två representanter för
småskoleseminarierna, nämligen rektor Andrén som
representant för de kommunalt anställda och
rektor Gezelius som representant för de
statsanställda. Småskoleseminariernas lärarkårs
löneställning är oriktig i förhållande till de
krav, som ställas på den. Man kunde tänka
sig en uppdelning av lärarkåren i
övningslärare och ämneslärare, övningslärare bör i
lönehänseende jämställas med
övningsskollärare vid folkskoleseminarierna och
ämneslärare med lärare vid kommunala
mellanskolor eller i varje fall något högre än
övningslärare.
I nära samband med lönefrågan står
kompetensfrågan. Ämneslärare bör ha högre
kompetens än övningslärare, möjligen
adjunktskompetens.
Sedan föredragshållaren av
ordföranden avtackats följde en längre
diskussion.
Efter att på inbjudan av
sektionsbestyrelsen ha intagit gemensam supé i
seminariets skolkök, samlades
mötesdeltagarna åter för att åhöra ett föredrag
av seminarielärarinnan Anna
Abrahamsson, Härnösand, betitlat:
Småskoleseminariernas lärarförening.
Riktlinjer för föreningsarbetet.
Talaren påvisade, att
<småskoleseminarielä-rarföreningen - trots svårigheter i
samarbetet på grund av de långa avstånden - fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
