- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
592

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. 18 juni 1930 - Eftermälet - Föreningens stiftare till jubileet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 25

Eftermälet.

*



1930 års riksdag är till ända. Den
officiella avslutningen ägde rum i
lördags; det egentliga
riksdagsarbetet slutfördes för fjorton dagar
sedan.

Ur folkskolans synpunkt har
årets riksdag varit i många
hänseenden märklig. I
statsverkspropo-.sitionen framträdde åttonde
huvudtiteln ganska mager.
Anslagskraven voro nedskrivna i påfallande
grad. Enkannerligen gällde detta
allt vad som rörde
folkundervisningen. Delvis berodde detta på
regeringens strävan att till varje
pris kunna briljera med en
sänkning av statsskatten, delvis torde
anledningen kunna sökas i
ecklesiastikministerns personliga
inriktning.

Det har i år gått som
understundom tidigare: när en regering
underlåter att tillgodose viktiga
samhällsangelägenheter, tar riksdagen
saken i egen hand och rättar till det
hela. Så skedde i stor utsträckning
i fråga om
folkbildningsangelägenheterna. Mest uppmärksammade
och i vissa avseenden mest
betydelsefulla voro otvivelaktigt
anslagshöjningarna till skolväsendet
i övre Norrland.
Inackorderings-bidragen till skolbarn i de tre
nordligaste länen höjdes från av
regeringen begärda 315,000 kronor till
515,000 kronor. Därmed komma
bidragen pr inackorderingsdag upp i
ungefär det belopp, som vid
anslagets första beviljande år 1919
ställdes i utsikt. Å riksstaten uppfördes
också i år ett ordentligt anslag till
statsbidrag för uppförande av
folkskolebyggnader i de tre nordligaste
länen. Regeringen begärde 100,000
kr. Eiksdagen beviljade 300,000 kr.,
och en stark minoritet röstade för
det av reservanterna förordade
beloppet av 500,000 kronor.

Även på åtskilliga andra punkter
under åttonde huvudtiteln visade
riksdagen påfallande
anslagsvillighet. Folkbiblioteksanslaget höjdes
utöver regeringsförslaget, likaså
anslaget till de flyttande
folkhög-skolekurserna. Synnerligen
betydelsefull var anslagshöjningen till
stipendier åt yrkesskolornas
lärjungar. Regeringen hade föreslagit

40,000 kr. Riksdagen beviljade ett
förslagsanslag av icke mindre än
200,000 kr. Därmed ha
yrkesskolornas lärjungar tillförsäkrats
stipendier efter samma grunder som
folkhögskolornas - ett beslut, som
säkerligen kommer att mycket snart
följas av väsentligt stegrad
anslutning till dessa viktiga
undervisningsanstalter.

Den största anslagshöjningen kom
dock i och med beviljandet i
riksdagens elfte timme av 8,800,000 kr.
såsom statsbidrag till
skoldistrikten. Detta spörsmål har av oss så
pass nyss behandlats, att vi nu
kunna förbigå detaljerna i beslutet.
Beviljandet av anslaget har efteråt
följts av en animerad pressdebatt,
vari särskilt en del av högerpressen
ondgjorts över riksdagens
ekonomiska lättsinne och den uteblivna
skattesänkningen. Säkerligen
kommer emellertid en mycket
övervägande majoritet inom vårt folk att
hälsa beslutet med tillfredsställelse
såsom buret av den rättvisa
principen, att bördor lyftats från
mindre bärkraftiga skuldror till
sådana, som ha den större kraften att
bära pålagorna.

Om allt summeras samman, om
man vidare tar hänsyn till den
allmänna inställningen i
utskottsmo-tiveringar och skrivelseförslag, får
man ett förtätat intryck av att vad
vi på sin tid karakteriserade med
epitetet »ett vänligt ansikte» varit
utmärkande inte bara för
riksdagens statsutskott utan även för
majoriteten inom riksdagens båda
kamrar. Faktiskt måste man gå
tillbaka till åren 1918 och 1919 för
att finna en motsvarighet till den
anslags vilja och vänliga
inställning till
folkbildningsangelägenheterna, -som präglat 1930 års
riksdag.

Bilden skulle emellertid bli
ofullständig, om vi förbiginge de
riksdagsfrågor, som knyta sig till
statsrådet Lindskogs reaktionära regim.
Hans mångomskrivna
katekeskungörelse har under året föranlett
upprepade debatter, särskilt i
första kammaren. Remissdebatten fick
delvis karaktär av
interpellations-debatt i katekesfrågan.
Obenägenheten från hans sida att medverka
till en auktoritativ tolkning av
kungörelsen medförde väckandet av en

riksdagsmotion om
kungörelsens-upphävande, Motionen vann icke
första kammarens bifall, men
situationen blev sådan, att
regeringsmedlemmar och regeringsparti
nödgades rösta för ett uttalande, som
innebar ett rent klandervotum mot
kungörelsens utfärdande.
Säkerligen ha också debatterna bidragit
till att hos våra skolmyndigheter
inskärpa kungörelsens begränsade
räckvidd.

Den stort anlagda skolrevisionen
blev också en stor missräkning för
både hr Lindskog och övriga
bot-tenskolefiender. En klar majoritet i
båda kamrarna enades om att
avvisa det allra mesta av
revisionsprojektet. I den begränsade form
av försök vid ett försvinnande
antal läroverk, vari den förenade
linjen kommer att prövas, kunde
slutresultatet godkännas även av
bottenskolans anhängare, och man
vågar måhända hysa en förhoppning^
att årets riksdag medverkat till en
avspänning i Skolstriden, som
an-svarskännande människor ur olika
åsiktsläger finna önskvärd och
nödig för skollivets inriktning på
lugna och normala banor.

Lägges så till detta, att årets
stora politiska stridsfråga i
riksdagens sista dagar utlöst sig i eft
regeringsskifte, som medfört
ombyte även på
ecklesiastikministerposten, saknas icke fog för det
omdömet, att 1930 års riksdag ur
folkskolans och folkundervisningens
synpunkt förtjänar ett vackert
eftermäle.

Föreningens stiftare till
jubileet.

Centralstyrelsens för S. A. F.
hänvändelse till föreningsmedlemmar att
meddela namn och adress på i livet
varande stiftare av föreningen har givit
till resultat, att följande namn och
adresser kommit centralstyrelsen till
hända:

K. O. Broström, Stockholm;
J. Bäckdahl, Linderås;
F. E. Edgren, Lerum;
Knut Engberg, Köping;
J. Franzén, Stockholm;
Fritz F. Lindberg, Arvika;
Per Lydén, Degeberga,, Genarp;
S. A. Nilsson, Fröding.

Centralstyrelsens verkställande
skott har beslutat att inbjuda

[-ut-samtliga-]

{+ut-
samtliga+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free