- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
428

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 18. 30 april 1930 - Sveriges småskollärarinneförening - Dödsfall - Ambert Jörlander - Gustav Fredriksson - Jan Henrik Ahlstedt - Maria Welin - G. Zetterberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 18

Inledningsvis betonade talarinnan, att på
samma gång som slö j dundervisningen ger
barnet en icke oväsentlig handafärdighet, den
också är av rent uppfostrande betydelse,
varför också manuellt arbete på grund av dess
stora företräden mer och mer vinner terräng
inom modernt skolliv. Glädjande är också,
yttrade tal., den allt större förståelse, som
skolmyndigheterna visa gentemot detta
läroämne. Därifrån är dock steget långt, till vad
som borde vara målet i fråga om
slöjdundervisningen, nämligen obligatorisk slöjd vid alla
våra barndomsskolor.

Under föredragets gång delgav talarinnan
en hel del värdefulla metodiska råd och rön
samt visade en modellserie, vilken såväl ur
praktisk som estetisk synpunkt
tillfredsställde även mycket högt ställda anspråk.

Föredraget, som livligt senterades,
avtackades med en hjärtlig applåd.

Efter föredraget vidtog ett enkelt
samkväm. Under mötet, som var talrikt
besökt, ingingo ytterligare några
medlemmar, vadan antalet medlemmar
inom lokalföreningen f. n. uppgår till 50.

Dödsfall.

Ambert Jörlander.

Den 13 innevarande april avled i sitt hem
i Skara f. d. överläraren vid Lidköpings
folkskolor Ambert Jörlander i en ålder av 81 år.
Han föddes den 11 mars 1849 i Jörlanda
församling i Bohuslän. Fattigdom stängde för
honom studievägen, dit hågen drog. Hans
allvar och begåvning fäste dock’
församlingsbor-nas uppmärksamhet på honom, och år 1867
anställdes han utan att hava någon examen
som småskollärare i sin hemförsamling. I
denna egenskap verkade han i 3±/2 år, då
folkskolinspektör C. A. Eydberg - Viktor
Rydbergs broder - vid ett inspektionsbesök fäste
sig vid J:s utpräglade fallenhet för
lärarkallet och ombesörjde, att denne fick
ekonomiskt stöd för genomgång av Göteborgs
folkskoleseminarium, där han avlade examen år
1873. Efter tjänstgöring som vik. och
ordinarie folkskollärare i åtskilliga församlingar,
däribland Uddevalla och Onsala, vann han år
1882 anställning som ordinarie vid
Lidköpings folkskolor, där han tjänstgjorde till sin
avgång med pension år 1910. Han var fr. o.
m. år 1903 även överlärare vid stadens
folkskolor. Under en lång följd av år
undervisade han dessutom vid stadens tekniska
aftonskola.

Bakom dessa enkla fakta låg en livslång,
allvarlig strävan till förkovran genom
enskilda studier, deltagande i kurser och genom
studieresor. Med tiden erhöll J. behörighet
till lärartjänst vid högre folkskolor. År 1895
studerade han efter att hava erhållit
»Jultomtens pedagog, resestip.» modersmåls- och
räkneundervisningen vid folkskolor i Norge.
Under tvenne studieresor åren 1898 och 1901,
den senare utsträckt över längre tid, följde
han geografi- och särskilt
kristendomsundervisningen i folkskolor i Norge och
Västsverige samt i högre och lägre skolor i Danmark.
Förmodligen var han den förste svenske
lärare vid folkskola, som erhöll statligt
studiestipendium. År 1898 fanns ännu intet anslag
till sådana för folkskolans lärare. Genom
artiklar i skolpressen bekantgjorde J.
frukterna av sina studier.

J:s arbetsförmåga togs under
lidköpingstiden flitigt i anspråk inom fattigvården,
biblioteks- och föreläsningsverksamheten.

Allt ifrån respektive lärarföreningars
start var J. verksam medlem av såväl
Sveriges allmänna folkskollärarförening som
Folkskolans Vänner, deltog flitigt i skolmöten
med föredrag och i diskussioner, var under
en följd av år sistnämnda förenings
länsombud i Skaraborgs län och kallades av
Skarakretsen inom båda föreningarna till
hedersledamot. Ännu in i sena ålderdomen

Ambert Jörlander.

hade J. öppet sinne och livligt intresse för
såväl undervisnings- som andra frågor av
allvarlig innebörd.

Efter uppnådd pensionsålder fick J. en sin
ungdoms dröm om prästerligt kall på visst
sätt förverkligad i det han efter erhållen
venia utövade predikoverksamhet i åtskilliga
församlingar inom Skara stift. Han var även
tvenne somrar brunnspredikant vid
Lundsbrunn.

J. var en redlig och trofast skolans
arbetare. I främsta rummet var han fostraren,
därtill driven av sitt djupa, redan i den
tidiga ungdomen grundlagda sedliga och religiösa
intresse. För honom var barnet ej blott en
människa, som skulle dugliggöras för det
medborgerliga livet, utan även en
evighetsvarelse med utveckling och mål utöver
dagens värv och timligt liv.

Vile han i frid.

K.-E. Zackrisson.

Gustav Fredriksson.

Den 13 april avled folkskolläraren Gustav
Fredriksson å lasarettet i Gällivare.

Fredriksson, som vid sin död var 53 år
gammal, var född i Haparanda, där han
avlade småskollärarexamen för att sedermera
fortsätta studierna i Härnösand. Han avlade
folkskollärarexamen år 1900. Allt sedan
dess har hans verksamhet varit förlagd
inom Gällivare skoldistrikt, först i Dokkas
några år, sedan i Ullatti och på sistone
under många år i Gällivare samhälle. Där har
han gjort sig känd som en lugn och för sitt
kall intresserad person. Samma intyg har ock
lämnats från orter, där han tidigare haft sin
verksamhet förlagd. Under många år har han
varit föreståndare för folkbiblioteket i
Gällivare och varje år erhållit de amplaste
lovord för ordning och skick. Fredrikssons goda
egenskaper kommo tillsynes både i skolan
och i hemmet. Han efterlämnar som närmast
sörjande hustru och en stor barnskara.

Jan Henrik Ahlstedt.

Stoftet efter kyrkoherden x By och Säffle
pastorat, f. d. lektorn vid
folkskoleseminariet i Karlstad Jan Henrik Ahlstedt vigdes
till griftero i Karlstads domkyrka tisdagen
den 8 april. Den blomsterhöljda kistan stod
redan placerad i koret, då
begravningsprocessionen intågade i kyrkan under tonerna
av Chopins sorgmarsch, spelad av
domkyrkoorganist A. Nordlund. I processionen ’märktes
förutom de närmast sörjande biskopen och
ett stort antal ämbetsbröder från Karlstads
stift, lärarkåren vid Karlstads
folkskoleseminarium samt representanter för de olika
församlingarna i By och Säffle pastorat m. fi.

Från orgelläktaren sjöng kapten Eagnar
Fröding Nylunds »Jag lyfter mina ögon upp
till bergen», varpå församlingen sjöng ps.
452: l och 2. Jordfästningen förrättades av

Gustav Fredriksson.

biskop J. A. Eklund. Begravningsmässa
utfördes därpå av kontraktsprosten Gustav
Sillen och kyrkoherde David Lindholm.
Efter ps. 89: 4 utförde kapten Fröding Noréns
»Konungarnas konung» (Din spira Jesus
sträckes ut).

Med varma, erkännsamma ord om den
avlidnes livsgärning nedlades kransar av
pastor Ransjö från kyrkorådet i By och Säffle
församlingar, rektorn Albin Olsson från
lärarkollegiet vid seminariet (I tacksam
hågkomst av hans plikttrogna arbete under nära
2 decennier vid seminariet och hans förmåga
som lärare). Landstingsman Gustav Jansson
nedlade med ett hjärtligt anförande en krans
från By kommun, godsägare F. M. Mohn
från Bro kommun, komminister K. A.
Sund-quist från Södra Ny och Huggenäs,
kontraktsprosten G. Sillen en krans från
ämbetsbröder i Nors kontrakt. Läraren Axel
Lindkvist, Säffle, nedlade en krans från
lärarkåren i By och Säffle (En sista
hälsning). Han framhöll särskilt det goda
förhållande som varit rådande mellan
lärarkåren och den avlidne, grundad på det
förtroende kyrkoherde Ahlstedt hyste för
lärarna, förvissad som han var, att de städse
sökte göra det bästa av skolarbetet. Från
forna elever vid seminariet nedlades en
krans av läraren Emil Westholm, Skattkärr.
(Gärd av vördnad från forna tacksamma
elever.) Han framhöll, att rektor Ahlstedt på
grund av sin säregna personlighet och sitt
stora intresse för seminarieeleverna var en
av de lärare, som man längst skulle minnas.
Många äro de från Karlstads seminarium
utgångna lärare, som med vemod och saknad
tänka på att vännen lektor Ahlstedt ej
finnes mer bland de levande.

Tacksam elev.

Maria Welin.

F. lärarinnan vid Nora städs folkskolor
fröken Maria Welin har helt plötsligt
avlidit i sitt hem i Nora.

Fröken W. var född i Örebro och var vid
sin bortgång något över 71 år gammal. Hon
anställdes 1881 vid Nora stads skolväsende,
där hon i över 40 år troget och med aldrig
svikande intresse fullgjorde en berömvärd
lärar- och fostrargärning.

Hon sörjes närmast av syskon.

G. Zetterberg.

I Strängnäs har f. d. folkskolläraren GL
Zetterberg avlidit i en ålder av 72 år.

Z. utexaminerades från Uppsala
seminarium 1881 och blev samma år folkskollärare
vid Strängnäs städs folkskolor. Åren 1882-
1922 var han lärare i Strängnäs
landsförsamling. Han var mycket anlitad som
kommunalman och innehade bl. a. vice ordföran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free