Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Litteratur - Fria ord - Brevlåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 11
Våra parkträd, deras skötsel och vård.
Av professor Rutger Sernander. Svenska
Naturskyddsföreningens Småskrifter III.
Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag,
Stockholm. Pris l krona.
Under ovannämnda titel har
professor Rutger Sernander utgivit en
broschyr grundad på ett föredrag, som
författaren höll i Uppsala
Trädgårdssällskap våren 1929.
I dess första avdelning, Parkernas
och parkträdens historia, redogör
författaren för våra parkers tillkomst och
utveckling från medeltiden till våra
dagar samt vilka trädslag, som använts
under olika perioder. I andra
avdelningen gör författaren en jämförelse
mellan konstparker och naturparker
samt redogör för hur han tänkt sig
typen för framtidens naturparker, en typ
»där helt enkelt ett stycke natur
inramats till en park, där växtvärlden får
utveckla sig fritt i en orörd topografi
och där vägarna så vitt möjligt få
inskränka sig till stigar och gångar». Som
exempel på en dylik park namnes
Ål-stensparken i Stockholm.
I det följande övergår författaren till
en skarp kritik över skötseln av våra
alléer och parkträd, varvid den
van-vård, som dessa träd ofta utsättas för,
påtalas. Som i hög grad förkastligt
framhålles den tyvärr alltför vanliga
stympningen av trädens kronor, varvid
deras skönhetsvärde totalt spolieras. Råd
och anvisningar lämnas om hur träd
böra beskäras, stödjas för att hindra
fläkning, hur man genom plombering av
gamla värdefulla träd kan bevara dem
för långa tider framåt etc.
För folkskollärare och andra, som
hava parker, alléer eller ur
naturskyddssynpunkt värdefulla träd att vårda,
kan broschyren varmt rekommenderas.
A. A-n.
Ett år i Gråbacka. Av P. V. Enström. P.
A. Nor&tedt & Söners förlag. Pris 5: 25.
Den svenska litteraturen har under
de senaste åren riktats med en rad
folklivsskildringar av författare utgångna
från folkets djupa led. Vi kunna erinra
om författarnamnen Carl Larsson i By,
J. A. Göth, P. V. Enström, Vilhelm
Moberg m. fi. Det bifall, som kommit
dessa författare till del och det även
från litterära finsmakare, utgör ett
bevis för äktheten av dessa skildringar, i
vilka vi möta någonting självupplevat
och ej bara skrivbordsprodukter. Det är
också värdefullt och tacknämligt, att
olika provinser i vårt land genom sagda
författare blivit presenterade. P. V.
Enström företräder Storsjöbygden, och
han gör det med heder. Så vitt anmäl,
har sig bekant, odlar han ännu sin
fäderneärvda teg och låter
pennfäktan-det bli en förströelse på lediga stunder.
Han inbjuder här den gunstbenägne
läsaren till ett besök i Gråbacka för att
där taga del av folkets glädjeämnen och
sorgestunder. De senare bli kanske de
förhärskande, ty nödåren följa tätt på
varandra - skildringen går nämligen
tillbaka till mitten av 1800-talet - och
fattigdomen är stor. Det blir kanske en
smula trist och grått det hela, men man
följer med sympati och hjärtligt
deltagande de förnöjsamma och strävsamma
människor, som förf. så levande och
åskådligt tecknar för läsaren, att han
tycker sig se dem livslevande framför
sig. Och när man slutat boken, har man
den förnimmelsen, att den tidens
människor i sina enkla och torftiga
förhållanden voro lyckligare än vi med våra
stora anspråk på livet. Boken ger icke
blott en åskådlig bild av jämtländskt
bondeliv för 60-70 år sedan, utan låter
också läsaren få en inblick i den
massiva vidskepelse, som vid den tiden ännu
levde kvar t. o. m. i en sådan
kulturbygd som Storsjöbygden. Låt vara att
Östersund icke var något kulturcentrum
i vår mening, ty staden var ju
obetydlig, men på den närbelägna Frösön
fanns ju ett ansett läroverk, som väl
kunde tänkas utgöra en slags
kulturhärd. Skildringen är i sin helhet
märg-full, mustig och åskådlig, och förf. har
här skänkt oss en folklivsskildring av
rang. En borgen härför är ju också,
att det ansedda förlaget tagit den om
hand. Säkert ha vi att vänta flera
sådana av hans penna.
Edvin Aspling.
Fria ord*
Sveriges skolungdoms
gymnastik- och idrottsförbund
har tillsatt en kommitté för revidering av
fordringarna for förbundets idrottsmärke. Till
ledning för kommitténs arbete, då det gäller
proven i simning vore det önskvärt att
erhålla kännedom om, huruvida antalet skolor, som
sakna möjlighet att avlägga detta prov, är
mycket stort. Kommittén anhåller
fördenskull att denna tidnings läsare ville ha
godheten lämna följande uppgifter angående
skolor, som sakna mojligheter till friluftsbad -
och ej heller kunna erhålla <sådana genom
uppdämning eller andra enklare anordningar
- inom ett avstånd av 4 km fr. skolan.
Uppgifterna böra innehålla:
Skolans namn:..........................
Skoldistrikt: ............................
Län: ....................................
Avstånd från närmaste badplats: ..........
Resekostnad till närmaste badplats: ........
Tid för resa till närmaste badplats: ........
Uppgiftsgivarens namn och adress: ........
Uppgifterna torde sändas senast den 25
mars till Sveriges skolungdoms
gymnastik-och idrottsförbund, Strömsborg, Stockholm.
Kommitténs ordförande.
Vad menas med en
folkskol-lärartjänst?
Frågan är föranledd av följande: Den 21
juni 1929 utannonserades i Post- o. Inrikes
tidningar en ord. folkskollärartjänst vid
Kyrk-bygdens folkskola i Bodums skoldistrikt,
Västernorrlands län. Då någon gjorde anmärkning
på annonsens avfattning såtillvida, att det ej
framginge, att även kvinnlig lärare finge,
såsom mening var, anmäla sig som sökande,
svarades av den, som avfattat och avsänt
annonsen, att med folkskollärartjänst menades en
tjänst, som kunde sökas av både manliga och
kvinnliga lärare. Platsen lockade 8 sökande,
därav endast l kvinnlig, och denna kvinna
bodde så till, att hon på enskild väg fått
kännedom om vad skolrådet menade med sin
annons. Att ej flera kvinnliga anmälde sig
som sökande till en plats i Bodums kyrkoby
omedelbart vid Rossöns järnvägsstation synes
bero på att annonsen var otydlig.
Men därvid är det ej slut med vad som av
Bodums skolråd menas med en
folkskollärar-tjänst. En nyinrättad tjänst skulle inom
distriktet tillsättas, nämligen i Orrnäs, 3 km.
från Rossöns järnvägsstation och 21/2 km. från
Bodums kyrka, med nytt skolhus o. s. v. Den
2 sistl. sept. beslutade skolrådet enl. § 5 av
det förda protokollet, att befattningen skulle
stå öppen att söka för både manlig och
kvinnlig lärare, och annonsen härom i nr 35 av
Posttidningen för den 12 februari d. å. lyder
så: »Folkskollärartjänsten vid Orrnäs fasta
.folkskola (kombinerad folk- och småskola kl.
l-4) sökes inom 42 dagar o. s. v. Skolrådet
adr. Rossön.» Med folkskollärartjänst menar
Bodums skolråd således även här en tjänst
för både manliga och kvinnliga, vilket härmed
upplysningsvis må meddelas, alldenstund det
vill synas, som om de kvinnliga lärarna
missuppfattat innebörden i annonsen den 21 juni
1929 och eventuellt även nu skulle
missuppfatta på samma sätt, vilket vore till
skada, helst som meningarna angående
lämpligheten av manlig eller kvinnlig lärare äro
bland föräldrar och målsmän delade. En
annan orsak till denna insändare är, att
från skolrådshåll (en vald ledamot)
försö-kes göra gällande, att endast manliga
lärare äro behöriga att söka Orrnäs-platsen.
Detta förmodligen för att skydda den
manlige läraren, som under v. t. är vikarie å
platsen. Att det är okunnighet, som dikterat
ledamotens påstående, förefaller otroligt,
alldenstund han bevistade här ovan nämnda
skolrådssammanträde den 2 sistl. september.
Vän av ordning och reda.
Brevlåda.
Förfrågningar, som icke äro undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.
Frågor rörande skolförhållanden
besvaras i brevlådan. Däremot kan red.
icke åtaga sig att lämna svar i brev.
130. 1922. Ansökan om ef ter prövning ställes
till Kungl. Skolöverstyrelsen men insändes i
brev, som adresseras till rektor vid något
seminarium. Avskrift av examensbetyget
bifogas samt 5 kr. i anmälningsavgift och
därjämte, om prövningen avser
småskollärarinneexamen, 10 kr. samt för folkskollärarexamen
15 kr. för varje ämne, vari efterprövning
begäres. Den sökande kan ej själv bestämma
tiden för prövningen eller det seminarium,
där prövningen skall ske, men han kan i
ansökningen framföra sina önskningar härom.
131. Pontus. Se annons å sid. 232 i nr 10!
Antalet deltagare i varje kurs är begränsat.
132. Beth. För att statsbidrag för
undervisning i slöjd i folkskola skall utgå fordras,
»att läraren av statens vederbörande
folkskolinspektör befunnits duglig». Andra allmänt
gällande bestämmelser angående behörighet
finnas ej.
133. B. K. 1930. Beslutet innebär ingen
straffåtgärd mot Eder och medför ingen
påföljd, varför ett överklagande icke heller
leder till önskat resultat.
134. Åmneslärare. Om Ni på grund av
sjukdom varit ända sedan t. ex. den l januari
1926 urståndsatt att tjänstgöra, så har Ni
under femårsperioden l mars 1925-28 febr.
1930 varit tjänstledig mera än fyra
femtedelar av den tid, undervisningen pågått. Ni är
då skyldig att omedelbart avgå, om läkaren
intygar, att Ni är »för framtiden oförmögen
att behörigen sköta tjänsten». Om Ni däremot
företer läkarbetyg, utvisande, att Ni
visserligen är på grund av sjukdom urståndsatt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
