Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
253
,<LULii..iLUlii.,iiUbi..i
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
Främlinöfsfolket i
Historien om en
revoht-tionsflyktig fransk
familjs liv pä
Västerbottens landsbygd
av
FRIDA ÅSLUND
Teckningar av
PAUL NORDLUND
Ur tidningspressens
»S to c k. ho Itnd- T ’Id n.» skriver: .’<*
»Till Norrlands karga obygder
förflyttas vi i Främling öfolket i
Degerfors ... Det är berättelsen om
två franska emigranter, som med
revolutionens stormflod drevos upp
till vårt lands nordliga bygder.
Handlingen i boken är inte särskilt
framträdande, men den är ett epos
över två människors tysta ock sega
kamp mot naturmakterna.
Miljöskildringen och personteckningarna
äro ypperliga och bokens
helhetsintryck är mycket starkt. Bokens
värde förhöjes genom Paul
Nordlunds charmanta teckningar ...»
Fru. Gurli Linder säger i »Dagens Nyheter» bl. a.:
»Frida Åslund har ett gott namn som barnboksberätterska . . .
Hennes bok i år Främlingsfolket i Degerforsa’ är i betydligt större
format. Den berättar en vacker och rörande sannsaga om
fransmannen Pierre Viroix, som i sina unga dagar flydde undan revolutionen
ända till vårt land, och hans hustru, Marthe Rossini, vilka blevo
bofasta har för livet och vilkas ättlingar förmodligen än i dag leva mitt
ibland oss som goda svenskar . . . Omkring denna familjehistoria har
förf. skildrat livet i Västerbotten på dessa tider, och där finnas flera
präktiga typer. Hon ger också en målande skildring av ett av
ryssarnas härjartåg i nejden strax fore freden 1809 . . . För läsare med
intresse för gamla tider kan den . . . oförbehållsamt rekommenderas.^
Fru Eva Hedén skriver i »Social-Demokraten» följande:
». . . I sin sista bok berättar hon om sitt älskade Västerbotten för
ungdomen, och den bild hon ger därav är enkel och på samma gång
storslagen. Hon har valt att skildra det innan den allt nivellerande
nya tiden bröt in; 1809 var man så isolerad från kulturen . . . Man
vill gärna tro henne, hon låter så övertygande när hon beskriver den
fromme och lärde herr prosten, den dugliga prostinnan, den makalöst
samvetsgranne drängen Nicke och allas arbetsamhet och glada
förnöjsamhet. De båda främlingarnas öden bjuda icke på några
spännande äventyr . . . det är inga fantasifigurer förf. manar fram, de båda
ha verkligen levat och kunnat slå rot så långt borta från det soliga
södern. På ett litet grått ödehemman med storskog, berg och älv
intill lärde sig den vackra Marthe Rossini att älska det fagra
landskapet och det tåliga glada folket . . . Och när man slutat boken har
man utom tvenne människors historia fått en ganska god kännedom
om ett säreget vackert land och om ett säreget gladlynt folk ...»
Denna bok utgör band
XI i Ungdomens
Bibliotek, som nu omfattar 12
olika delar.
Pris: Hft. 2: 75.
Qrönt skinnb. 4; -.
Skolor erhålla
vanlig rabatt!
T>Svendk.a Dagbladet» yttrar:
». . . En ungdomsbok av
ovanligt hög valör . . . Man skulle vilja
säga, att det är en »lärorik» bok,
om inte, tyvärr, detta vackra beröm
hade fått en klang av tråkighet. Och
denna sockenhistoria från
Västerbotten under den stora ofredens
år i början av förra seklet är allt
utom tråkig, den är utmärkt väl
skriven och äger särskilt i
samtalsspråket med dess strikt
genomförda ålderdomliga stil glimtar av en
milt drastisk folkhumor. Över
huvud taget vilar över berättelsen en
mycket stark och levande tidsstämning - högst når nog förf. i
skildringen av ryssarnas härjning i trakten, »gussriset», som
prästgårdsdrängen kallar den främmande hären. Här får man se en stor olycka,
en gemensam tragedi, icke i historiens utjämnande perspektiv, utan
med nuets och vardagens ögon; och hur de fattiga byborna i
Degerforsa segt och vackert ta itu med tillvaron igen efter ett bistert ödets
slag tecknas vackert och gripande ...»
Fru. Nanna Z/ und k-E r
n säger bl. a.:
». . . Det är kanske inte alldeles riktigt att kalla Främling ej olket . . .
för en ungdomsbok enbart Anmälaren skulle vilja kalla den för en
bygdekrönika. Ämnet är originellt. Flyktingar från den franska
revolutionens fasor ha genom en underlig ödets nyck kommit att slå
sig ned utanför Ume, där de i kyrkoherde Saedenius hem få huld och
skydd och finna sitt andra hem. Han blir magister i Ume, och hon
blir i sinom tid åt honom en god och trofast maka. Bröstet fylles av
medlidande, när läsaren får höra om de själsstrider de långväga
gästerna hade att utstå, innan de tillkämpat sig resignationens konst.
Men det var bra virke i dem och de fogade sig gott samt förvärvade
sig allmän kärlek och aktning av folket däruppe. Det förefaller som
hade förf. känt personerna ji fråga i levande livet, så träffsäkert har
hon skildrat dem. Frida Åslunds rätta skildringsmiljö är Norrland.
En sörlänning ser i andanom framför sig landet, storslaget och
mäktigt, och norrlänningarna själva säga, att över hennes
Norrlandsskildringar ligger en äkta hemmastämning . . . Boken innehåller flera
episoder, som man ej så lätt glömmer . . . Bokens sista kap. rymmer
partier av verklig lyrik. Den rekommenderas varmt ej endast för de unga
utan i lika hög grad för äldre.»
Svensk Läraretidnings Förlag, Stockholm C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
