Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
247
distriktet E. L. Wiking, har
skolöverstyrelsen förklarat sig icke hava något
att erinra mot sökandens lämplighet för
ifrågavarande befattning.
Rektorsförordnanden. K. m: t har
förordnat rektorn vid folkskoleseminariet i
Strängnäs, fil. dr C. G. Larson, Högsby,
att under en tid av fem år räknat fr. o.
m. den l juli 1930 bestrida
rektorsbefattningen vid folkskoleseminariet i
Linköping.
- Skolöverstyrelsen har förordnat
dels följande personer att ytterligare
tillsvidare under tiden den l juli 1930
-30 juni 1932 vara rektorer S. A.
öustafsson vid småskoleseminariet i
Linköping, fil. dr K. G. Jonsson vid
småskoleseminariet i Kristinehamn,
Vendela Wester-Wahlström vid
små-skoleseminariet i Falun, fil. mag.
Karin Sofia Elisabet Häggström vid
småskoleseminariet i Bollnäs, Hilda
Elisabet Kristina Blix vid
småskoleseminariet i Härnösand och fil. kand. G. A.
Olsson vid småskoleseminariet i
Östersund; dels ock följande personer att
ytterligare under tiden den l juli 1930-
30 juni 1931 vara rektorer Anna
Magdalena Åkerman vid småskoleseminariet i
Uppsala, Olga Maria Hjelmström vid
småskoleseminariet i Malmköping och
D. H. Nissar vid småskoleseminariet i
Örebro.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskolläraren E. A.
D. Ekengård, Bälinge;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarinnan Märta
’Sofia Kristina Granberg, Västerhaninge;
vid fortsättningsskola i anslutning till
järnmanufaktur: folkskolläraren R. ,S. B.
Lekström, Karlstad;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickeri : folkskolläraren A’. E. Berggren, Ålsmo.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har
hänvisat folkskollärarna J. E. Bjerle, S.
E. Carlsson, A. D. Palm och F. E. Palm
att vid folkskoleseminariet i Lund
undergå efterprövning till
folkskollärarexamen, Bjerle i ämnena biologi och
hälsolära, engelska språket och
trädgårdsskötsel samt i den uti ämnet
musik ingående ämnesgrenen sång,
Carlsson i ämnena modersmålet, biologi och
hälsolära samt välskrivning, A. D.
Palm i ämnena geografi och
ekonomilära samt F. E. Palm i ämnena
geografi, ekonomilära och välskrivning.
- Folkskolläraren N. U. Mohrs har
Mnvisats att vid folkskoleseminariet i
Linköping undergå efterprövning till
folkskollärarexamen i ämnena
kristendomskunskap, historia, geografi,
engelska språket och välskrivning,
folkskolläraren G. Almskog att vid
folkskole-iseminariet i Göteborg undergå
efterprövning till folkskollärarexamen i
ämnet geografi samt folkskolläraren P. Y.
jNyman att vid folkskoleseminariet i
Karlstad undergå efterprövning till
folkskollärarexamen i ämnet biologi och
hälsolära.
Annonserad löneförmån skall utgå.
Hos k. m: t hade folkskolläraren vid
Simonstorps folkskola i Hällestads
församling H. Stjernström anfört besvär
över länsstyrelsens i Östergötlands län
den 27 februari 1929 meddelade
utslag i mål angående avlöningsförmån.
I skrivelse till skolrådet och
kyrkostämman i nämnda församling den 23 mars 1928
anförde klaganden huvudsakligen .följande:
Klaganden hade sökt och erhållit den av
honom innehavda lärarbefattningen på grund
av en i Svensk Läraretidning den 17
november 1920 införd kungörelse, i vilken
angivits, att vid tjänsten utöver laglig lön
ut-ginge ett kommunalt dyrtidstillägg å 250
kr. för år. Då i nämnda kungörelse icke
angivits något förbehåll i fråga om den tid,
under vilken dyrtidstillägget skulle utgå,
syntes den i kungörelsen gjorda utfästelsen
vara för församlingen bindande under
klagandens tjänstetid. Vid fastställande å
kyrkostämma med församlingen den 7 oktober
1922 av inkomst- och utgiftsstat för
skolkassan för år 1923 hade emellertid det till
församlingens lärarpersonal tidigare
utgående kommunala dyrtidstillägget indragits. På
grund härav yrkade klaganden, att
församlingen måtte till klaganden för åren 1923-
1927 utbetala oguldet dyrtidstillägg med
sammanlagt 1,250 kronor jämte ränta därå,
till dess betalning skedde, ävensom att
kommunalt dyrtidstillägg måtte från och med
år 1928 utbetalas till klaganden med 250 kr.
för år.
Å kyrkostämma med församlingen den 16
maj 1928 beslöts på förslag av skolrådet att
avslå klagandens framställning.
I en till länsstyrelsen den 31 maj 1928
inkommen skrift yrkade klaganden, att då
kyrkostämmans beslut kränkte klagandens
rätt, länsstyrelsen måtte upphäva beslutet
samt f or ständiga kyrkostämman att utan
inskränkning fullgöra de vid tjänstens
ledig-förklarande gjorda utfästelserna.
Kyrkostämmans ordförande, med vilken
församlingens icke klagande medlemmar
instämde, anförde i yttrande över besvären
bland annat, att den kungörelse angående
tjänstens ledigförklarande, vilken varit
införd i Post- och Inrikes tidningar, icke
innehållit någon utfästelse beträffande lön eller
dyrtidstillägg.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Som klaganden icke på grund av
innehållet i den i Post- och Inrikes tidningar
den 22 oktober 1920 införda annonsen om
lärartjänstens ledigförkla/rande kunde anses
hava fått sig tillförsäkrat kommunalt
dyrtidstillägg under hela sin tjänstetid, alltså
och då klagaden dessutom icke inom tid och
på sätt, som i § 41 av förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
stadgades, överklagat kyrkostämmans beslut
av den 7 oktober 1922, funne länsstyrelsen
de anförda besvären icke föranleda till
någon dess vidare åtgärd.
I besvären yrkade klaganden, att k. m:t
måtte med upphävande av länsstyrelsens
utslag ålägga församlingen att till klaganden
utbetala dyrtidstillägg för åren 1923-1928
med tillhopa 1,500 kr. jämte ränta därå, till
dess betalning skedde, samt därefter med 250
kr. årligen under klagandens återstående
tjänstetid.
Som av utredningen i målet framgår,
att klaganden sökt och erhållit den av
honom innehavda lärarbefattningen i
församlingen på grund av åberopade, i
Svensk Läraretidning införda
kungörelse, samt klaganden på grund av det
i kungörelsen gjorda
tillkännagivandet, att med tjänsten vore förenat ett
dyrtidstillägg från församlingen,
måste anses berättigad att, så länge
dyrtiden varar, av församlingen utfå
sådan löneförmån med belopp, som icke
för något år må understiga det i
kungörelsen utf ästa med mera än som
motsvarar minskningen i
levnadskostnaderna i förhållande till samma
kostnader år 1920, alltså och då församlingen
följaktligen icke ägt att, på sätt som
skett, från och med år 1923 helt
indraga dyrtidstillägget, samt den
omständigheten, att klaganden underlåtit
att anföra besvär över kyrkostämmans
beslut den 7 oktober 1922, icke utgjort
hinder för länsstyrelsen att till
prövning upptaga frågan om klagandens
rätt i förevarande hänseende, fann k.
m: t genom utslag i regeringsrätten
den 12 febr. 1930 skäligt att med
undanröjande av länsstyrelsens utslag
visa målet åter till länsstyrelsen för ny
behandling.
Barns skolgångsskyldighet i
fortsättningsskola. Hos k. m: t hade Carl J.
Kostenniemi i Kardis anfört besvär
över länsstyrelsens i Norrbottens län
den 18 november 1929 meddelade
beslut i fråga om barns
skolgångsskyldighet i fortsättningsskolan.
Vid sammanträde med
fortsättningsskolestyrelsen i Pä j åla församling den 11
november 1929 anmälde vederbörande lärare, att
Tyra Hildur Klina Kosteniemi, vilken vore
född den 12 september 1914, icke trots
an-maning infunnit sig till ifortsättningsskolan
i Kardis. På anmodan av
fortsättningskole-styrelsens ordförande hade med anledning
härav läraren jämte skolans tillsyningsman
besökt och förmanat klaganden, vilken vore
förmyndare för nämnda flicka, samt sökt
föra flickan till skolan. Klaganden hade
därefter erhållit ytterligare anmaning av läraren.
På anmodan av ordföranden hade läraren och
tillsyningsmannen härefter avhämtat flickan
till skolan. Då rättelse härigenom icke
vunnits, beslöt fortsättningsskolestyrelsen att hos
länsstyrelsen ansöka om handräckning för
flickans överlämnande till vårdande åt
lämplig person.
Hos länsstyrelsen anhöll härefter
fortsättningsskolestyrelsen om handräckning för
beslutets verkställande.
Genom överklagade beslutet fann
länsstyrelsen på grund av vad i målet förekommit
och då antagas finge, att verklig tredska
fö-relåge, skäligt meddela
fortsättningsskolestyrelsen handräckning jämlikt § 36 andra
stycket i stadgan den 16 september 1918 för
fortsättningsskolan för flickans omhändertagande
och överlämnande till vårdande åt andra
personer.
Häri hade klaganden sökt ändring.
Enär klaganden icke, så vitt
handlingarna utmärka, av
fortsättningsskolestyrelsen erhållit sådan föreställning
och varning, som omförmäldes i § 36
i ovannämnda stadga, samt vid sådant
förhållande den begärda
handräckningen icke bort meddelas, prövade k. m: t
genom utslag i regeringsrätten den 12
febr. 1930 lagligt att med ändring av
länsstyrelsens beslut förklara den av
fortsättningsskolestyrelsen hos
länsstyrelsen gjorda framställningen icke
kunna bifallas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
