Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Fria ord - Brevlåda - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 9
SVENSK LÄRARETIDNING
209
givna citat finna, hur mycket jag återger ur
densamma och hur mycket som är utelämnat.
En sådan jämförelse skulle tala utan
särskilda kommentarier från Eder sida.
Nu är det ju helt klart, att det stora
fler-. talet läsare icke bevara gamla
tidningsexemplar. Och ytterst få torde för övrigt anse
frågan vara av det intresse, att de följa Eder
uppmaning. Men jag trodde verkligen, att Ni
åtminstone själv hade jämfört, innan Ni skrev
Edra reflexioner. Så tycks dock icke vara
förhållandet. Ty min motion innehöll ej något
om f or tsättningsskolef or hållandena i Borås i
annat sammanhang än det av mig citerade,
vilket Ni kan förvissa Eder om. Att Ni själv
känt det verkliga förhållandet men ändå velat
tillvita mig^ ett partiskt citerande, vägrar jag
att tro.
Stockholm den 18 febr. 1930.
Josef Weijne.
Herr Weijnes i nr 7 av denna tidning
återgivna citat ur sin fjolårsmotion var av
följande lydelse:
»För att undgå här nämnda svårigheter
(konflikter mellan skolan och
förvärvsarbetet) har man bl. a. i Borås, där folkskolan
är sjuårig, förlagt
fortsättningsskoleunder-visningen för flertalet manliga elever till
tiden början av juli-mitten av augusti
samma år, eleverna avgått från folkskolan.
Obestridligen har man härigenom vunnit en
mycket god skolgång. Men samtidigt har man fått
offra just det, som anses vara starkaste
skälet mot ett sjunde skolår i stället för
fort-sllttningsskola, nämligen att eleverna på ett
något högre åldersstadium tvingas att syssla
med intellektuellt arbete samt behållas
under skolans inflytande. Ty om eleverna
lämna skolan i mitten av juni eller knappt två
månader senare, saknar naturligtvis i detta
sammanhang betydelse.»
Därefter fortsatte han i motionen (nu kurs.
av oss):
»Genom att förlägga fortsättningsskolan i
nästan omedelbar anslutning till folkskolan
ernår man rätt och slätt 180 under visning st
immar^ dock förlagda till den för
skolundervisning minst ändamålsenliga delen av året. Vill
man vinna dessa 180 timmar, är det betydligt
lämpligare att något utöka den årliga
lästiden.»
Detta uttalande har han uteslutit i sitt
citat. Vi ha upprepade gånger vänt oss just
mot det underskattande av 6 veckor samlad
undervisning i fortsättningsskolans ämnen,
som ligger i detta »rätt och slätt». Nog
verkar det nonchalant i en skolmans mun! Och
säkerligen får var och en som läser uttalandet
om deras förläggning till den »minst
ändamålsenliga delen av året» en föreställning om
mindervärdighet åt anordningen i fråga.
Därför ha vi återgivit de uttalanden av
folkskolinspektör och överlärare i Borås, vari deras
gynnsamma erfarenheter framläggaa. Att hr
Weijne känner sig illa berörd av
sammanställningen, kunna vi inte hjälpa.
Red.
Upprop.
Den 14 oktober detta år kan
Folkskoleseminariet i Stockholm fira hundraårsjubileum.
Med anlg
snart.
Stockholm den 19 februari 1930.
Anna Sörensen.
Rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm.
Brevlåda.
Förfrågningar, gom icke äro undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.
Frågor rörande skolförhållanden
"besvaras i brevlådan. Däremot kan red.
icke åtaga sig att lämna svar i brev.
102. Kåve. 1) Tjänstgöringsbetyg åt
folk-och småskollärare skall i regel beslutas av
skolrådet. I brådskande fall kan det beslutas
av ordföranden och två skolrådsledamöter,
men dessa två skola vara därtill utsedda av
skolrådet. Ordföranden får ej tillkalla ett par
ledamöter, vilka han vill, och ordföranden kan
aldrig ensam besluta angående
tjänstgöringsbetyg. 2) Vi känna intet fall, då lärarval
överklagats av sådan anledning, och vi kunna
därför ej med visshet förutsäga utgången.
Kan den omnämnda oriktigheten tillförlitligt
styrkas, vore det kanske lämpligt framkalla
prejudikat. 3) Om han är sökande till
tjänsten, äger han besvärsrätt.
103. Astrid. 1) Vid seminariet i Stockholm
finnes en särskild klass för studentskor. I
mån av utrymme kunna studenter vinna
inträde i högre klass även i andra seminarier.
2) Hela seminarieorganisationen är f. n.
föremål för utredning. 3) Om Ni kvarstår i
tjänst, tills Ni fyllt 60 år, får Ni full
pension, om Ni då räknar 33 tjänsteår.
Skolrådet kan bevilja Eder tjänstledighet för
enskilda angelägenheter, men skolrådet kan
också avslå framställning om sådan ledighet, då
laga förfall ej föreligger.
104. Statsbidrag. 1)-2) Enligt
regeringsrättens tolkning i liknande fall skall statsbidrag
utgå för endast 88 dagar under höstterminen.
105. Fosterbarn. 1) Ja. Läraren kan aldrig
kräva särskild ersättning för undervisning
av barn i folkskola. 2) Nej. »Fosterbarn, som
- - - utackorderats eller utlämnats för
vård till enskild person, skall i
församlingsboken bokföras under denne.»
106. A-d. Det är ej ovanligt, att krångel
angående statsbidraget uppstår, då lästiden
under året ej uppgår till den föreskrivna;
t. o. m. då det fattas blott en dag. Jfr den i
nr 7 å sid. 149 införda notisen:
»Statsbidraget skall utgå». Undervisningen inåste fortgå
föreskrivet antal läsveckor.
107. Gustav. Om Ni med »lönetillägg»
menar dyrtidstillägg, så utgjorde detta under
år 1929 663,75 kr. Provisorisk
avlöningsförbättring utgick under senare halvåret 1929.
Se tabell i nr 5 !
108. A. F. Hr 1) 133J89 + 133,89 .+ 130j05 +
133,89 kr. 2) Ja, om han »av statens
vederbörande folkskolinspektör befunnits duglig».
109. Tuttan. Säkrast är, att Ni i skrivelse
till skolrådet återkallar Eder ansökan
(anhåller att ej ifrågakomma till förslag eller vid
val). Ni. löper eljest risk att bliva förklarad
obehörig till bägge tjänsterna.
110. R. 30. Lag om rätt till litterära och
musikaliska verk. (Utfärdades den 30 maj
1919.)
111. Folkskollärare. 1)-2) Tillsyningslärare
skall utses »bland de i skolhuset eller skolan
tjänstgörande lärarna». Folkskolestadgan § 8.
3) Ej formellt hinder, om han är duglig.
112) -t. Det är icke säkert, att alla orter
inom en kommun tillhöra samma ortsgrupp
eller den ortsgrupp, som kommunen såsom
sådan tillhör. Eder kommun hänföres till
ortsgrupp A., men järnvägsstationen (Eder
postadress) tillhör B-ort. Se sv. förf. saml. 1925
nr 426 sid. 965 och 980.
113. Erika. 1) Ja. ?) Om antalet lärare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
