- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
133

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. 5 februari 1930 - Litteratur - Fria ord - Brevlåda - Tillkännagivanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 6

SVENSK LÄRARETIDNING

133

J. A. Lindblads förlag.

Medborgarbok för ungdomsskolor av Nils
Helger. Nittonde omarb. uppl. 85 öre.

Lärobok i matematik för 4-åriga realskolor,
kommunala mellanskolor, Högre folkskolor och
därmed jämförliga anstalter av Algot
Winberg. IV: 3-4. Kr. 1: 85.

Federativ s förlag.

Socialismen och John Finkelman av Elis
C:son Flodh. 50 öre.

Självdeklaration. Handledning utarbetad av
juris kand. Gottfrid Ström. 60 öre.

Skriv- & Ritboks A.-B.

Uppgifter vid tyst läsning av Nils
Holgerssons underbara resa genom Sverige av
Per Skantz. Serie A, B, C, D.

Fria ord.

Pensionsåldern.

I nummer 4 av Svensk Läraretidning är
å sidan 83 redogjort för centralstyrelsens
beslut i av Sqdra Gästriklands lärarförening
inlämnad motion om pensionsålderns
sänkande från 60 till 55 år. Centralstyrelsen har
beslutat, att motionen ej skulle föranleda
åtgärd.

Är det månne ändock icke så, att många
lärare och lärarinnor gärna skulle se
pensionsåldern sänkt till 55 år. Nar frågan om
höjning från 55 till 60 år behandlades av
kåren, rönte förslaget mycket motstånd, och
säkerligen är mången tjänstinnehavare i
synnerhet på landsbygden (allra mest om även
tjänstgöring i foxtsättningsskola förekommit)
med svårskötta skolformer och ofta
ohygieniska yttre förhållanden samt ringa
förståelse hos allmänheten lör arbetets art
utarbetad vid 55 års ålder. Detta i synnerhet om
examen tagits tidigt, vid 21 års ålder. Det
blir ändock 34 års tjänstgöring.
Tjänstgöringsårens antal borde vara mera
avgörande än levnadsåren.

Marginalen för -fortsatt frivillig
tjänstgöring (nu 60-65) kunde möjligen sättas 55-
63 år. Lärarna >få ju från sin lagstadgade
lön vidkännas ett avsevärt avdrag i och för
egen pensionering (märk det nya förslaget
om prästernas löner och pensioner), och det
torde vara till gagn för både skolan och
kåren, om lärare vid 55 års ålder, ifall han
då innehade minst 33 tjänsteår, bleve
berättigad till pension.

Z. Y.

Seminarierna och deras
f. d. elever.

En vädjan från Härnösand.

Det är ett allmänt känt faktum, s-om det
inte tjänar något till att söka fördölja, att
ytterligt få folkskollärare - äldre som
yngre - känna något slags verklig
samhörighet med det seminarium, de »bevistat». Fyra
år vid läroanstalten ha icke förmått binda
dem till densamma. Varpå beror detta?

Det torde icke vara omöjligt att finna en
antaglig förklaring till förhållandet; här
skall emellertid icke ’något försök göras nu.
F. n. kan det vara tillräckligt att framhålla,
att det säkerligen varit nyttigare för både
seminarierna och folkskolans lärarkår, och
därmed även för vår folkskola, om
s-emina-rierna och de f. d. seminaristerna kunnat
finna varandra i en mera givande
umgängelse än hittills.

Ett seminarium bör icke förfalla till att bli
en läxläsnings- och läxförhörsanstalt med be-

tygsjakt som kännemärke. Det borde i stället
vara en anstalt, som under den f. d. elevens
ofta prövande arbete mer och mer tedde såg
för honom som en Alma mäter. Huru
seminarierna skola vinna denna ställning är icke
lätt att säga. Men visst är, att de icke nå
den, utan att de utgångna
lärargenerationer-na bliva även givare och få bliva givare. Ty
ett seminarium, som icke lever i nära
kontakt med arbetslivet ute i skolorna,
tillgodogör sig erfarenheter, som vunnits i det
praktiska skolarbetet, och mottager impulser från
»fältet», måste komma att stå mer eller
mindre främmande för den verkliga innebörden
uti de uppgifter, det är satt att utbilda för.
Utgångna elevgenerationer böra s. a. s.
återbetala och seminariet bör vara angeläget att
ta mot.

Många vägar till detta mål stå säkerligen
att finna. En väg har Härnösands
seminariums Gymn-klubb velat anvisa. Styrelsen för
denna förening har nämligen beslutat göra
ett försök att till klubben knyta så många
f. d. härnösandsseminarister som möjligt
såsom understödjande medlemmar. Den som läst
Edvin Wides artikel om Gymniska förbundet
i Sv. Ltg nr 48 för i fjol - den, som inte
gjort det, bör skyndsamt göra det - och
därtill vet, att Härnösands seminariums
gymnastiklärare är f. folkskolläraren gym.-dir.
Einar Blomberg, han inser strax, att det här
är fråga om en vädjan, inför vilken ingen
får ställa sig avvisande. Måhända är just
det mera kamratliga idrottsarbetet det
område, där det är lättast att åvägabringa
samarbete mellan läroanstalten och de avgångna
eleverna.

Vad Härnösands seminariums Gymn-klubb
sålunda nu begär av oss f. d.
härnösandsseminarister är, att vi räcka klubben
händerna till stöd och samarbete. Detta kunna vi till
en början bäst göra genom att med det
första till nämnda klubb, postgirokonto nr
36573, insända kr. 1:- eller helst större
belopp. Därjämte hoppas klubben på de
understödjande medlemmarnas intresserade
medverkan även i framtiden.

Vern vinner på detta samarbete och stöd?
I för ta hand Gymn-klubben. Men även vi
vinna. Och om vi än intet vinna, så måste vi
känna det som en plikt att stödja detta
försök att få till stånd ett begynnande
samarbete mellan seminariet och dess forna elever.

Det faller mig in, att vi f. d.
härnösandsseminarister av skilda åldrar skulle kunna ha
anledning att bilda en sammanslutning
(»Gamla Härnösandsseminarister», »G. H. S.»)
oss till glädje och kanske elevkåren till
nytta. Det finns användning för flera stipendier.
Den, som är intresserad för en dylik
sammanslutnings bildande, torde tillskriva
undertecknad, adr. Härnösand.

J. E. Starrin.

Brevlåda.

Förfrågningar, som icke äro undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.

Frågor rörande skolförhållanden
besvaras i brevlådan. Däremot Jean red.
icke åtaga sig att lämna svar i brev.

51. Student 1926. 1) Ni kan när som helst
insända anmälan till rektorn vid något
folkskoleseminarium. Sedan Ni fått svar, kan Ni
träffa överenskommelse om lämplig tid för
efterprövningen. 2) Fem kronor i
anmälningsavgift och därtill femton kronor i
prövningsavgift för varje ämne, vari efterprövning
förekommer.

52. Fortast möjligt. Tillskriv Sekreteraren
för Sveriges allm. folkskollärarförening,
Vasagatan 10, Stockholm.

53. T. H. Nej. Folkskollärares
pensionsavgift till statens pensionsanstalt är 175: -
kronor. Denna minskas dock med 18 kronor,

så att å lärarens lön ’avdrages blott 157: -
kronor. Detta gäller alla ordinarie
folkskollärare. FOT alla gäller också, att de måste
till allmänna pensionsförsäkringen erlägga
avgift i förhållande till inkomsten. Blir
denna avgift större än 18 kronor, så minskas
likväl icke avgiften, 157: - kr., till
statens pensionsanstalt, men läraren blir
berättigad att från allm. pensionsförsäkringen
erhålla särskild pension, som motsvarar, vad
han i avgift dit betalt utöver 18:- kr. Å
lärarlöner skall således för ordinarie manlig
folkskollärare innehållas pensionsavgift med
157:- kronor, oavsett hur stora avgifter
han enligt skattsedlarna blir skyldig att
betala till allm. pensionsförsäkringen. Dessa
senare avgifter är han också skyldig att
betala.

54. Grundström. Se föregående svar !

55. Oklar. Ni bör i förväg rådgöra med
skolrådets ledamöter, så att Ni vet, om Ni
kan erhålla tjänstledighet, ifall Ni blir
antagen till e. o. lärarinna. Den som utan
skolrådets medgivande lämnar en extra
ordinarie tjänst före den överenskomna tidens
slut, förlorar enligt § 28 mom. 2
folkskolestadgan under 6 månader rätten att söka och
innehava lärartjänst. Oavsett vikariens
ålder skall Ni under ledighet av detta slag
av den kontanta lönen avstå 6,i9835 kronor
för dag under pågående lästid; för 341/2
veckor således 1,500:- kronor. Angående
dyrtidstillägg och avlöningsförbättring se våra
tabeller!

56. Tvistefråga. Om Ni inte kan åberopa
något formligt beslut, enligt vilket
ifrågavarande löneförmån tillförsäkrats lärarna eller
Eder personligen, kan Ni inte mot
församlingens bestridande göra gällande rätt att få
bibehålla förmånen.

57. Studier. Antagligen får Ni avstå alla
Edra löneförmåner. Vikariens arvode och
bostadsförmåner äro nämligen lika med vad Ni
själv åtnjuter. Angående dyrtidstillägg och
provisorisk avlöningsförbättring se tabellen
i nr 5!

58. A. 949. B. Har läkaren en gång utfärdat
läkarbetyg, i vilket han avsåg att intyga, att
lärarinnan under hela vårterminen var
oförmögen att vederbörligen uppehålla tjänsten,
så undandrager han sig säkerligen icke att
utskriva nytt intyg med sådan formulering,
att statsbidrag till avlönande av vikarie kan
erhållas. Kan lärarinnan ej skaffa sådant
läkarbetyg, får hon troligen själv betala
vikarien. Alldeles uteslutet är dock ej, att
förlusten drabbar skolrådet, som beviljat
lärarinnan tjänstledighet.

59. G. R. 1) Ja. 2) Kan ej tillmätas stor
betydelse, då förslag skall upprättas.

60. Representantval. D-2) Säkrast är nog
att följa stadgans bokstavliga föreskrift och
således inte utesluta någon vid folkskolan
anställd lärare. 3) Se svar 25 i nr 4!

61. O. Skolkassan.

62. Felr. 1929. Följ stadgans tydliga
föreskrift vid det sammanträde, som avses i
§ 8 mom. 7 och reglementets bestämmelse
vid däri avsedda sammanträden.

63. E. K. 1) Såsom småskollärarinna far Ni
för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna Eder vikariat å vakant folkskollärartjänst
men ej andra vikariat. Då Ni ej lämnat
närmare uppgifter om vikarietjänstgöringen
eller om tiden, då Ni senast uppflyttades i
högre lönegrad, kunna vi ej beräkna, när Ni är
berättigad erhålla nästa ålderstillägg. 2)
Arvode för undervisning i slöjd 1.75 kr. för
timme i fortsättningsskola och l.2s kr. i
er-sättningsskola; intet dyrtidstillägg.

TILLKÅNNAGIF AN D EN.

Provexemplar å läroböcker

för Hietaniemi skoldistrikts iolk- och
småskolors räkning emotses tacksamt under
adress: Folkskolläraren G. S. Holte,
Hedenäset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free