Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - Ett skede - Svensk Läraretidnings redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING
31
Ett skede.
När man genomläser de
berättelser, som statens folkskolinspektörer
å ämbetets vägnar nyss avgivit
beträffande sina erfarenheter och
iakttagelser under sitt förflutna
läsår, blir intrycket i stort sett
gynnsamt. De underhaltiga
skolformerna äro uppenbarligen stadda på
avskrivning. Kampen för
halvtidsläsningen föres väl ännu i en och annan
efterbliven landsända, men
riksdagens och statsmyndigheternas fasta
och konsekventa hållning ha ej
förfelat att göra sin verkan. På de
allra flesta håll genomföras nödiga
<skolförbättringar utan upprivande
strider. Skolöverstyrelsen synes ha
fullt fog för sitt nyligen gjorda
uttalande, att frågan om
halvtidsläsningen såsom en mindervärdig
skolform nu får anses utdiskuterad.
Det sämsta länet i riket med
avseende på skolväsendets anordning
är - såsom fallet i en mansålder
varit - alltjämt Älvsborgs län, där
ännu betydligt mer än hälften av
barnen gå i halvtidsläsande skolor.
Därnäst kommer Göteborgs och
Bo-lius län med föga bättre
förhållanden. Den gamla erfarenheten, att
norra delen av Götaland har de
sämsta -Skolförhållandena, bestyrkes
även av de senaste rapporterna. Det
är, utom nyssnämnda båda län,
Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs
och Östergötlands län, som ståta
med anmärkningsvärt stor procent
av halvtidsläsande barn. Men även
Mr går det framåt, trots de
kommunala folkskoleförbunden.
Som jämförelse må anföras
siffrorna för åren 1912 och 1927.
Heltidsläsande barn
i %
1912 1927
Älvsborgs........ 16,3 37,8
Göteborgs och Bohus . .. . 21,4 41,i
Jönköpings ....... 26,4 61,5
Kronobergs ....... 26,7 65,4
Skaraborgs....... 21,4 72,5
Östergötlands...... 33,3 70,7
Upplysningvis kan nämnas, att i
Norrbottens län 92,6 % av barnen
år 1927 gingo i heltidsläsande
skolor.
Den, som drager sig till minnes
förhållandena för några år sedan,
då de kommunala
folkskoleförbunden med hrr Karl Johan Ekman,
Bengtsson i Kullen, lektor Risberg
m. fi. i spetsen gingo till storms
mot »folkskolebyråkratin», bringas
med eller mot sin vilja att göra sina
reflexioner. Den mest påtagliga är
kanhända den, att riksdagen
oväger-ligen vidhållit sin ståndpunkt från
det betydelsefulla året 1917, då
halvtidsläsningen fick sitt
grundskott.
Av åtskilligt att döma stå vi nu
nära slutet av ett skede i
folkskolans historia, som kännetecknats av
kampen för i yttre hänseenden
fullgoda skolformer. Detta skede
spänner över nära ett århundrade. Det
resultat, som uppnåtts eller är på
väg att uppnås, torde kunna
karaktäriseras såsom analfabetismens
avskaffande. På många områden
ha vi naturligtvis hunnit långt
utöver detta stadium, men det tjänar
icke till att fördölja, att det
mångenstädes återstår oerhört mycket,
innan målet uppnåtts att skapa en
allmän folkbildning av sådan
omfattning och sådant djup, att den
svarar mot nutidssamhällets och
nutidsmänniskans behov. En sak är
att nödtorftigt kunna läsa och
skriva, en annan att besitta så pass
omfattande kunskaper, att de bli till
en verklig hjälp i arbetet, i
levnadskallet.
F. V. Thorsson fällde åtskilliga
gånger det uttrycket, att vilken
människa som helst kunde behöva
ett kunskapsmått, som svarade
emot realskolans. Även om det i
dag är utopiskt att tänka sig en
allmän bildningsstandard av sådan
omfattning, skall ingen på allvar
kunna bestrida, att våra dagars
arbetare och bönder behöva vida
större kunskaper än deras föregångare
i äldre tider. Utvecklingen går med
stora steg, och alla behöva följa
med, åtminstone inom sitt eget
verksamhetsområde. Bonden,
hantverkaren, arbetaren måste inte
bara väl lära sitt yrke utan även
kunna följa med sin tid som yrkesmän.
På alla områden krävas vakenhet
och kunskaper.
Vi se därför också, hur man vari-.
den runt arbetar på
skolundervisningens förbättring. En tillräckligt
omfattande barndomsskola och
praktiska ungdomsskolor är världs-
utvecklingens lösen. Den åttaåriga
folkskolan och därpå byggda
ungdomsskolor gå segrande fram bland
kulturfolken. Samtidigt finnas
människor i vårt eget land, som tro sig
tjäna utvecklingen genom att
knappa av på vår enastående korta
undervisningstid.
Den i vårt land gamla ordningen,
att barnen gingo i folkskolan, tills
konfirmationsundervisningen .
började, har i senare tid - icke minst
genom ett nu stundom
besinnings-löst dispensförfarande -
efter-trätts av ordningen, att
12-13-åringar mången gång vind för våg
kastas ut på arbetsmarknaden i
stället för att inhämta för livet
nödiga kunskaper. Effekten utläses
icke sällan i arbetslöshet bland den
undanträngda ungdomen i högre
ålder, i ett okontrollerat nöjesliv,
som möjliggöres av den egna
inkomsten, och i skapandet av ett
verkligt proletariat.
Säkerligen misstaga vi oss icke
om utvecklingens framtida gång,
därest vi uttala en förmodan, att
det nästa skedet i den svenska
folkskolans historia kommer att
utmärkas av strävanden för att på detta
område åstadkomma förändringar
av djupt ingripande beskaffenhet.
Svensk Läraretidnings redaktion har
numera inflyttat i S. A. F :s eget hns,
Vasagatan 10. Redaktionslokalerna äro
belägna i våningen l trappa upp och lia
samma ingång som Sveriges Allmänna
Folkskollärareförening.
Expeditions-Io-kaler, annonskontor, Svensk
Läraretidnings Förlag med bl. a. Barnbiblioteket
Saga äro däremot kvar i de
förutvarande lokalerna, Barnlmsgatan 8 n. b.
Då brev och skrivelser till
redaktionen ofta beröra angelägenheter, som
jämväl avse expedition och
annonskontor, och vice versa, har den
anordningen av praktiska skäl träffats, att all
post bör adresseras till Barnhusgatan 8.
Posten till redaktionen kommer nnder
denna adress att nå fram lika fort, som
om den adresseras direkt, till
Vasagatan 10.
Besökanden till redaktionen böra
däremot hänvända sig till Vasagatan 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
