Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 40
räckligt antal hem Jör mödrar med barn och upptagningshem av annat slag, vi lia hittills blott tagit de första stegen till åtgärder for att skydda modern innan barnet kommit till världen och for att bereda ekonomisk hjälp åt behövande mödrar, varjämte Skoltandvården ännu väntar på en genomförd organisation. I dessa hänseenden pågå emellertid förberedande arbeten. Detsamma gäller å det område inom baxna- och ungdomsvården, som iför närvarande icke blott hos oss utan även i många andra länder bereder särskilda svårigheter, nämligen omsorgen om de unga arbetslösa. Det basta medlet synes vara att bereda ökade möjligheter till grundlig yrkesutbildning i förening med arbetsförmedling i lämplig form.
Barnavården måste alltid i första hand vara en hemmens sak, och det ligger en fara i en samhällets omsorg om barnen, som förringar föräldrarnas och hemmens känsla av ansvar ,för de ungas fostran. Detta utesluter dock icke, att mycket betydelsefulla uppgifter inom barnavården alltid måste komma att åvila samfhället. Varje folk måste sörja for att idet uppväxande släktet, sunt och ar-betsdugligt, kan övertaga vården om arvet från förfäderna.
Åt dr Bann, Rumänien, uppdrogs att leda förhandlingarna. Mille Nevejean föredrog därpå förbundets årsberättelse, och på förslag av mötets sekreterare, kanslirådet G. H. von Koch, avlats ett telegram till förbundets generalsekreterare, Macquet.
Rektor Arvid T. Pehrsson höll ett föredrag om yrkesrådgivningsfrågan i Sverige under det senaste årtiondet. Därefter behandlades frågan om åtgärder mot försummelse av skolgång. Mille Gros redogjorde för de franska förhållandena på detta område, och redogörelser lämnades även for situationen i Danmark och Sverige. Hr Bann belyste frågan ur rumänska synpunkter.
Förhandlingarna fortsatte andra mötesdagen med den danske överinspektören Olof J. Skjerbsecks föredrag om »Forebyggende B örnefor sorg i Danmark».
Med iförebyggande barnaskydd menade tal. sådana åtgärder, som åsyfta att stödja barnets uppfostran i heimmet. Dessa strävanden gå alltså ut på att söka råda bot på sådana missförhållanden, som eljest skulle göra det nödvändigt att taga barnet från hemmet. Efter att ha omnämnt de danska lagarna om förskottsutbetalning av allmänna medel för uppfostringsbidrag till ensamma mödrar av olika kategorier, redogjorde tal. for den befogenhet de danska barnavårdsnämnderna ha vid utövandet av förebyggande barnaskydd. I första hand kunna de varna föräldrarna. Vidare kunna de tillsätta en särskild tillsy-ningsman eller -kvinna, med uppgift att bistå hemmet med rad och vägledning rörande barnets vård och uppfostran. Nämnden kan även lämna ögonblicklig ekonomisk hjälp till ett hem, om barnets skiljande irån hemmet därigenom kan undvikas.
Nästa talare var hälsovårdsinspektri-sen Sigrid Larsson, Finland, som redogjorde för hälsosysterinstitutionen i Finland.
Hon iramhöll, att erfarenheten visat, att allt arbete for ifolkhälsan har den största effekten, då det inriktas på barnen, och att ett förebyggande arbete ar både dättare och värdefullare an arbetet på botande av sjukdomar. I Finland liksom i måmga andra länder utföres detta förebyggande arbete av häl-
sosystrar, anställda i det allmännas tjänst. For närvarande finnas- omkring 150 sådana systrar i Finla-nd. Ett .förbund .for barnavård har ordnat deras utbildning, som tager Q månader. Deras arbete ar inriktat på tre olika grenar: vård av mödrar och spädbarn, vård av skolbarn och förebyggande av tuberkulos. För vården av mödrar och spädbarn finnas regelbundna läkarmottagningar, vid vilka en hälsosyster ar närvarande. Hon har i regel även själv mottagningar, då hon kan rådfrågas, och besöker därjämte hemmen. Hon försöker därvid att hjälpa blivande mödrar att ordna sitt dagliga liv på. det mest hygieniska sätt, och sa snart barnet ar fött, utövar hon överinseende över dess skötsel o. s. v.
Efter dagens förhandlingar besökte mötesdeltagarna Vanföreanstalten och efter lunchen Stockholms stadsbiblioteks barnavdelning.
Den 21 september skulle förhandlingarna ha inletts av dr Gari Schiötz från Oslo. Han hade emellertid fått förhinder, varför föredraget, som behandlade ämnet: »Hygieniska uppgifter för åldern 6-20 ar», hölls av dr Sundal, som med tabeller och skioptikonbilder visade, hur skolläkarinstitutionen verkat i Oslo.
Härpå erhöll rektor Einar Gauffin ordet.
Han erinrade om att den nya läroverksstadgan innehåller en paragraf om att lärjungarna for att fostras till en sund kamrat- och medborgaranda böra under /lämpliga »former medverka vid’ upprättandet av skolans ordning samt därigenom vänjas vid en under ansvarskänsla *utö:vad självstyrelse. Skolornas arbete måste mer och imer koncentrera/s på den punkt, på vilken denna paragraf tar sikte. Det centrala i skolans gärning bor vara karaktärens fostran. Att varje form av »självstyrelse» hittills saknats i svenska skolor torde bi. a. bero på tilliten till att religionsundervisningen sköter den etiska sidan av fostrargärningen. En omständighet, som emellertid i -vart land soon d andra, aktualiserar detta problem, ar, att hemmen nu mindre an förr kunna leda de unga i berörda avseenden. Nu ställas på barnen inga krav såsom medlemmar av hemmets lilla samhälle. Men där man känner, att man behövs, där trivs man. Det ar detta, som ungdomen i våra skolor och våra hem fia kanna alltför litet av. Om hemmen därför icke äro väktare och fostrare av social ansvarskänsla, far skolan övertaga den uppgiften.
Genom att taga elevernas ’krafter i anspråk för ett skolsamhälles olika uppgifter vinner man, att en högre grad av lojalitet utvecklas bland ungdomen och att ledareförmåffor fostras.
Mötesdeltagarna begåvo sig därefter till Stadshuset, där Stockholms stad gav lunch. Dirqktör Juhlin-Dannfelt hälsade dem välkomna, och dr Banu tackade på deltagarnas vägnar. Efter lunchen besågs skolmuseet, som demonstrerades av undervisningsrådet Hj. Berg m. fi. I samband härmed visades en del filmbilder av svensk natur, svenskt näringsliv och svensk teknisk och kommersiell undervisning.
Kongressens egentliga avslutning ägde rum i Stadshuset under ordförandeskap av dr Banu, Rumänien. Sekreteraren i Barnskyddsförbundet i Bryssel, m:lie Nevejean, tolkade mötesdeltagarnas tack och utdelade minnesplaketter till socialminister Lubeck, kanslirådet
G. H. von Koch samt stadsfullmäktiges ordförande hr Tengdahl.
Ordföranden sammanfattade resultatet av mötets arbete och fastslog behovet av en fullständigt genomförd organisation till barnens skydd. På hans förslag beslöt mötet uttala önskvärdheten av att det i varje skola finnes en skolläkare jämte en skolsköterska, som kari öva inseende över barnens hem. Dessutom bör det i varje skola finnas möjlighet till utspisning för sådana barn, som äro i behov därav. Tal. uppdrog i övrigt riktlinjerna for förbundets fortsatta verksamhet.
Därefter följde val av president i förbundet för nästa tvåårsperiod. Till denna post utsågs kanslirådet von Koch, som framhöll önskvärdheten av att såväl England som Tyskland, Danmark och Norge ansluta sig till förbundet, som därigenom komme ett stort steg fram mot målet att utgöra en världsomfattande organisation. För detta ändamål krävdes ock att barnskyddsförbun-det inleder ett nära samarbete med övriga internationella organisationer, som ha avseende på det yngsta släktets uppfostran och skydd.
Skolradio.
Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet for tiden 2-9 oktober.
Onsdagen 2 okt. kl. l-1,30 e. m.: (Sveriges naturgeografiska områden. I. Fjällområdet (Prof. Helge Nelson; Malmö). Se programhäftet nr 4, sid. 16.
Torsdagen 3 okt. M. l-1,40 e. m.: Hur en huvudstadstidning kommer till. Besök med mikrofon på redaktionen och tryckeriet.
Fredagen 4 okt. kl. 2,45-3,10 e. m. How England is governed. B-lesson by S. J. Charleston. ’Se programhäftet nr 6, sid. 6.
Måndagen 7 okt. kl. 1-1,30 e. m. Olikheter mellan svenska och danska. Föredrag .av Dr Palmgren Munch-Petersen och uppläsning av Ellen Hartmann. Se programhäftet nr 5 (Danska och norska texter), sid. 32.
Tisdagen 8 okt. kl. 2,45-3,10 e. m. Motor-ing. A-lesson -by O. S. Allwood. Se programhäftet nr 6, sid. 5.
Onsdagen 9 okt. Jd. l-1,30 e. m.: (Sveriges naturgeografiska områden. II. Nordsvenska skogslandet och Nordsivenska kustlandet (Prof. Helge Nelson; Malmö). Se programhäftet nr 4, sid. 18.
5. A. F:s jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra oförvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.
Stöd jubileumsfonden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
