Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 24
SVENSK LÄKARETIDNING.
485
och arbetare. Undervisningsrådet förklarade härefter skolan invigd för sin stora och sam-h alls viktiga uppgift.
Kören sjöng härefter »Strö ut ditt korn ...», varpå biskop E. Lönegren besteg talarstolen.
Biskopen påpekade först, att det inte var sa länge sedan Sundsvalls ståtliga läroverk invigdes, och det ar med respekt och tacksamhet man nu i denna nya skolbyggnad ser ännu ett bevis på detta samhälles offervilliga arbete för skolan. Detta hus ligger ju också som en bildningens högborg på sin höjd över staden, <som ett vackert uttryck för en vacker tidssträvan.
Barnen äro det moderna samhällets alldeles särskilda skötebarn, och just därför gå kanske människornas vägar sa i sär, när det gäller att komma överens om det bäsla för dem. Även om stridiga viljor gå in för olika vägar, stå dock alla eniga om att endast det bästa skall ges åt barnen. Intet högre kan då sagas om skolans uppgift an vad som säges i den gamla satsen, att våra barn icke skola lära för skolan utan for livet. For att den rätta grunden härtill må läggas, böra tvenne av det sunda skolarbetets hörnstenar vara: den första: gör ej barnen till exainensmaski-ner, men giv dem en fast grund att stå på i livets strid! Den andra: lat karaktärsbildningen bli skolans viktigaste uppgift! Då blir folkskolan - folkuppfostraren - en kostlig hörnsten i var tids skolväsen. Det gäller i var moderna skola inte endast att bevara förbindelsen med den kristna odlingen utan även med de kristna livskällorna. Ty detta ar vår skolas själ. Och själlös vilja vi väl icke ha den.
Biskopen bad härefter att få rikta ett varmt och djupt tack till Sundsvalls samhälle for vad det gjort för folkskoleväsendets utveckling.
Efter unison sång och en festmarsch av gossorkestern avslöts högtidligheten, varefter de närvarande under stadsarkitekt Kalländers ledning bereddes tillfälle att bese lokalerna.
Senare på dagen samlades ett flertal deltagare i invigningshögtidligheterna till middag å Hotell Knaust.
Kyrkofullmäktige j stallet for kyrkostämma.
I skrivelse till k. m: t den 19 december 1918 anhöll riksdagen om utredning, huruvida och i vad man representativt system kunde införas jämväl inom den kyrkliga kommunen. Med anledning härav uppdrog chefen for ecklesiastikdepartementet, enligt därtill den 31 december 1918 erhållet bemyndigande, åt särskilda sakkunniga att inom departementet biträda med utredning i berörda fråga.
Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog k. m: t åt nämnda sakkunniga - kyrkofullmäktigesakkunniga - att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägenheter, även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, kunde handläggas av den myndighet, som ägde besluta om den borgerliga kommunens ekonomiska angelägenheter.
De sakkunniga avlämnade den 30 december 1922 sitt betänkande med för-
slag till lag om församlingsstyrelse och till lag om församlingsstyrelse i Stockholm jämte flera i samband därmed stående författningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle församling äga att med visst undantag överlåta den församlingen tillkommande beslutanderätten åt fullmäktige. Vidare skulle ärenden rörande folkskol- och fortsättningsskolundervisningen med dithörande anstalter samt angående församlings-och skolbibliotek överflyttas från den kyrkliga till den borgerliga kommunen. - Över de sakkunnigas förslag inhämtades yttranden från ett stort antal myndigheter.
Den av de sakkunniga behandlade frågan om överflyttande av skolären-dena till den borgerliga kommunen upptogs å nyo av riksdagen, som i skrivelse den 13 mars 1925 anhöll, att k. m: t ville taga under övervägande frågan om utsträckning av lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även for landsbygden.
I skrivelse till k. m: t den 23 mars 1928 anhöll riksdagen om upptagande till prövning av frågan om införande av en kyrkofullmäktigeinstitution i samband med den allmänna revisionen av kommunallagarna och den (lärmed enligt erhållen upplysning sammanförda frågan om skolarendenas möjliga överflyttande till den borgerliga kommunen. Med anledning av vad sålunda förekommit har inoni ecklesiastikdepartementet efter samråd med socialdepartementet verkställts en omarbetning av gällande bestämmelser rörande den kyrkliga kommunen. Till grund for detta arbete hava lagts förut omnämnda förslag och framställningar ävensom de yttranden, som avgivits däröver av myndigheter och sammanslutningar.
Såsom resultat av arbetet föreligga nu utkast till: 1) lag om församlingsstyrelse; 2) lag om församlingsstyrelse i Stockholm; 3) lag om kommunala val; 4) lag om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m.; 5) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 j(uni 1919 (nr 293) om ordning och villkor for ändring i kommunal och ecklesiastik indelning; 6) lag om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.; samt 7) lag om skolstyrelse i vissa kommuner.
Enligt förslaget till lag om församlingsstyrelse skall i församling med mera an 1,500 invånare församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige. I församling med mindre invånarantal må kyrkostämman besluta, att kyrkofullmäktige skola tillsättas.
I fråga om kyrkofullmäktige skola tillämpas i huvudsak samma regler, som nu galla för kommunalfullmäktige. Fullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden och kan vara lägst 15 högst 40. I Stockholm kan fullmäktiges antal, då församlingens invånarantal överstiger 40,000, uppgå till
50. Fullmäktige väljas genom proportionella val. Kyrkofullmäktige väljas för fyra ar. Det ar avsett, att allmänna val av kyrkofullmäktige skola hållas året efter det, då allmänna kommunala val förrättas. Kyrkofullmäktige skola väljas första gången under hösten 1931 och i Stockholm under varen,, 1932.
Enligt utkastet till lag om skolstyrelse i vissa kommuner må i landskommun, som utgör eget skoldistrikt och där kommunalfullmäktige finnas, skolären-dena överflyttas till den borgerliga kommunen.
Det ar avsett, att de nya lagarna skola träda i kraft den l januari 1931.
En avslutad lärargärning.
Maria Bergmark.
ÅTsavslutningen vid Stockholms folkskoleseminarium fick i ar en mer an vanligt högtidlig prägel i det att till seminarielärarinnan Maria Bergmark, som vid terminens slut avgår med pension, överlämnades medaljen i guld »För nit och redlighet i rikets tjänst». Den överlämnades av generaldirektören i skolöverstyrelsen, O. Holmdahl, som dröjde vid fröken Bergmarks sällsynta lärargärning och det vidsträckta inflytande hon utövat inom den svenska folkskolan såsom handledare för de blivande lärarna.
En av Maria Bergmarks många tacksamma elever skriver med anledning av fröken Bergmarks avgång:
Den, som i likhet med undertecknad varit Maria Bergmarks elev från det man som liten skrevs in i övningsskolan och sedan också under seminarietiden, ville gärna säga något om vad man känner, då Maria Bergmark lämnar skolan. Men det ar inte lätt att komma med stora ord om Maria Bergmark. Hon avväpnar en genom själva sitt väsen. Det blev mycket vackert sagt på Maria Bergmarks 50-årsdag, då forna elever anordnat en fest för henne. Det var varm och glad stämning, och många högstämda tal, som tolkade tacksamheten bland hennes vänner. Till sist talade Maria Bergmark själv. Lugnt och en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
