Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
SVENSK LÄRÄRETIDNrNG.
Nr 21
Wilhelmina Falkberg-.
F. d. folkskollärarinnan fröken Wilhelmina Falkberg avled den 6 maj i Stockholm, 77 ar gammal. Hon tjänstgjorde först som småskollärarinna i Huddinge, men efter folkskollära-rinneexamen i Stockholm 1875 blev hon e. o. lärarinna vid Jakobs och Johannes folkskola och 1877 lärarinna vid Klara folkskola, där hon var verksam till 1912, då hon avgick med pension.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Motioner.
Lärares rättsliga ställning-Hr Värner Rydén har inom centralstyrelsen väckt följande motion:
Under handläggningen vid årets riksdag av frågan om en förbättrad rättslig .ställning för biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola har den tanken alltmer mognat hos mig, att S. A. F. måste taga sig an de lärares sak, som entledigats från sina befattningar av nyssnämnda art på grund av genomförda omorganisationer inom skolväsendet. Flera fall ha kommit till min kännedom, där dessa entlediganden verkat rent upprörande med hänsyn till vederbörande lärares förhållanden, och jag har svårt att tänka mig, att riksdagen skulle säga ett ovägerligt nej, därest en väl grundad framställning i ärendet förelades densamma. Då 1927 års skolreform genomfördes, fattade riksdagen det beslutet i fråga om lärarinnor vid privatläroverken, att de, som i fem ar haft anställning vid sådana läroanstalter, men genom omorganisationen bleve utan anställning, skulle erhålla statsunderstöd efter vissa närmare angivna grunder. Under sådana förhållanden kan det knappast moraliskt försvaras, om av likartad anledning avskedade kommunalanställda lärare skulle lämnas utan all hjälp.
För att erhålla ett tillförlitligt underlag för en framställning i ärendet till regering och riksdag måste emellertid en vida mera omfattande undersökning äga rum, an vad som av en enskild person kan åstadkommas. Då nu huvudfrågan genom riksdagens beslut blivit löst, torde tidpunkten vara inne att ofördröjligen igångsätta en sådan undersökning. Jag hemställer därför, att centralstyrelsen måtte genom frågans utsändande till kretsarna redan i ar eöka dessas medverkan for erhållande av uppgifter och övrigt utredningsmaterial i ärendet.
Centralstyrelsen liar beslutat i enlighet med motionärens förslag.
Kurs i hygienisk fostran^
Folkskolläraren Birger Herrlander, Kosta, har till centralstyrelsen ingivit framställning om, att centralstyrelsen vid lämplig tidpunkt måtte anordna en utbildningskurs i hygienisk fostran.
Motionen ar av följande lydelse:
Den fostran till personlig och allmän hygien, s. k. hälsoarbete, *som på frivillighetens väg sedan några ar pågår i ett stort antal folkskolor i vårt land. har visat sig vara, av oerhörd betydelse icke blott for skolan själv utan även for folkhälsans stärkande. Att detta arbete också rönt vederbörlig uppskattning och att intresset för saken ar stort bland läkare och lärare, ar allmänt bekant.
Önskligt vore emellertid, att metoderna for denna verksamhet, vilkens främsta målsman ar f. överläkaren med. dr C. Aug. Ljunggren, Trälleborg, bleve mera allmänt kända och praktiserade och att de många lärar-
’.irafterna, som deltaga i densamma, sattes i tillfälle närmare sätta sig in i de frågor, som röra folkskolebarnens medicinskt-hygie-niska fostran.
På grund härav får jag härmed hemställa, att centralstyrelsen måtte vid lämplig tidpunkt anordna en utbildningskurs i hygienisk fostran med föreläsningar av läkare och lärare samt överläggningar och instruktion i arbetet etc., allt syftande till ett ordnat hälsoarbete i folkskolan.
Lärarbyrån.
Till assistent å Lärarbyrån har efter fröken Margareta Diedrichs, som erhållit annan anställning, antagits fru Brita Warenius.
Från kretsmötena.
Göteborgs skolförening hade den 11 maj sitt sista sammanträde för terminen. Därvid höll intendenten John Stenung ett orienterande föredrag om Göteborgs nyaste museum, Utlandssvenska museet, som invigdes förlidet ar i samband med »Riksföreningens för svenskhetens bevarande i utlandet» 20-årsjubileum.
Större delen av programmet ägnades åt litterär och musikalisk underhållning, varvid författare, tonsättare och sångare ur karen medverkade.
Ur sin ar 1927 utgivna bok »Stumpa å Stöcke» föredrog hr T. Hultgren några dikter på östgötamål, och hr Nils Hasselskog läste ur »Grönköping i helg och socken». Hrr Gust. Grafström och Ewald Dahlström framförde några av sina kompositioner. Solosånger utfördes av fröken Bertha Magnusson, hrr Frans Erlanson och Sture Brodén, varvid sångernas kompositörer, hrr Sigurd Swedberg och Max Glanzelius, ackompanjerade.
Sammanträdet, som var mycket talrikt besökt, präglades av den bästa stämning, samtliga medverkande blevo föremål för livliga hyllningar och föreningens ordf., hr Elof Lindälv, tolkade auditoriets tacksamhet. Efter mötets slut samlades man till gemensam supe och samkväm å restaurang Gamle Port.
Hälsingbörgskretsen höll den 8 maj sitt sista möte för läsåret. I den ståtliga Stenbockssalen å Grand Hotell hade i trots av det vackra vårvädret en talrik publik samlats och bland densamma lade man särskilt märke till ett antal lärare och lärarinnor från andra sidan Sundet. Kretsföreningens styrelse har länge umgåtts med tanken att på ett eller annat satt återknyta banden med Helsingörs lärarkår. För omkring 20 ar sedan stodo kamraterna i Hälsingborg i livlig kontakt med sina danska kolleger, och många av dem minnas ännu med saknad de trevliga och innehållsrika möten, de då hade tillsammans med dessa. Några ar före världskriget tog det emellertid helt slut med detta slags
»skandinavism». Sa mycket mer glädjande var det därför, att tanken på samarbete åter kunnat förverkligas.
Såsom föredragshållare vid mötet hade kretsen lyckats förvärva prof. Helge Nelson från Lund, vilken talade över ämnet »Sveriges geografi i folkskolan».
Tal. framhöll till att börja med geografiundervisningens stora betydelse och ifrågasatte, huruvida icke en utökning av tiden för detta ämne vore väl motivera|l, då geografien sa gott som uteslutande beror det närvarande, medan t. ex. historien till största delen sysselsätter sig med det förgångna. Han betonade vidare, att det ar av stor vikt for intresset, om man från eget land kan framdraga paralleller till företeelser i främmande länders geografi. Till exempel: även vårt land har en gång haft vulkaniska utbrott. På Själland har man funnit aska, som slungats dit från vulkaner i Skåne, och Öresund ar till stor del en vulkanisk spricka. Industriorterna på slätten omkring Hälsingborg utgöra en god illustration, ehuru i förminskad skala, till liknande orter i koldistrikten i Tyskland och England.
Föredragshållaren övergick sa till att tala om vårt lands bebyggelse, såväl lands- som stadsbebyggelsen. Med belysande exempel visade han, i vilken ordning denna bebyggelse försiggått och varför den tagit just de vägar, som den gjort. I detta sammanhang erinrade han om de mellansvenska sjöarnas stora betydelse för det omgivande landets klimat. Sålunda ar det ej blott den kalkhaltiga jorden på Kinnekulle, som förorsakar den prunkande växtligheten på bergets sidor; även Vänern spelar därvid en viktig roll, i det att den påverkar klimatet.
På tal om stadsbebyggelsen ville tal. inskärpa vikten av att lära stadsbon känna sig rotfast och sätta värde på hembygd och hemland, i synnerhet som stadsbefolkningen numera ut-trör 38 % av vårt lands invånare. Man måste lära barnen, att städerna icke ligga strödda här och där, likasom på måfå, utan att det verkligen finnes en anledning till att en stad eller ort »ligger där den ligger».
Vid undervisningen om vårt lands näringsgrenar bör man söka ge barnen »ett rätt perspektiv», lära dem att rätt avväga, vad vi kunna utnyttja av våra råvaror. Man talar ofta om Norrlands slumrande millioner, men mången gång torde det därvid vara klokast att lägga den största vikten vid ordet »slumrande», ty vi kunna icke tillgodogöra oss allt, vad vi äga, vare sig det ar fråga om vattenfall, trä, järn eller jord. I Norrland kan jorden vara lika god som den ar söderut, men vad hjälper detta, då klimatet icke ar detsamma. - Det viktigaste vid geografiundervisningen ar att hos barnen inskärpa de båda begreppen orsak och verkan. »Ingenting ar tillfälligt, allt har sin orsak.»
Efter föredraget följde sång av fröken Alma Lövkvist, uppläsning av författaren fil. kand. Karl-Ragnar Gierow och gemensam supe, varefter mötet avslutades med samkväm. Därunder förhöjdes stämningen genom solosång och gluntsång.
Kretsföreningen hade äran att se ännu en gäst vid sitt möte, nämligen f. undervisningsrådet Hjalmar Berg. För honom talade under aftonens lopp kretsens ordförande och för de danska gästerna herr Sjöblom. Undervisningsrådet Berg svarade med ett hjärtevarmt tal, i vilket han framhöll betydelsen av samarbete, samförstånd och god anda inom skolan. I ett skämtsamt anförande framförde hr J. Störck från Helsingör de danska gästernas tack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
