Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21. (2468)
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
STOCKHOLM, 22 MAJ 1929
48:e årg.
Prenumerationspris :
Vi ar 10 kr. ,1/2 ar kr. 5: 50,
V4 ar 8 kr. Lösnummerpris 26 öre.
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Redaktion :
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon : Norr 37 00.
Utgivningsdag : onsdag.
Redaktör och ansvarig utgivare: VÄRNER RYDÉN
Expedition :
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 3000, Norr 6000. Kontorstid: 10-5.
Stockholm 1929. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Annonspris
för 1 millimeter å yttersida 30 öre, å innersida 25 öre ; vid inf öi ande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast före utgivningsdagen»
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B,
Behovet av material för hembygdsundervisningen.
G-LIMÅIARA
»Hembygdskunskapen heter den jäsande brygd, som sysselsatt pedagogerna världen över de senaste 20 aren. Detta under visningsfack, som an befinnes innehålla det ena, an det andra .- och på sina håll ganska överraskande saker - befinner sig ännu på det rena experimenterandets stadium på vag att disciplineras och uppodlas», skriver en svensk välvillig kritiker av var hembygdsundervisning för ett par ar sedan.
En av de avgörande svårigheterna ar säkerligen bristen på läroböcker. Därmed menas inte brist på goda allmänna handledningar, utmärkta landskapsbeskrivningar eller bygdekrönikor. Men det ligger i sakens natur, att dessa, hur goda de an i sig själva må vara, endast i viss man rycka problemet in på livet. Den slutliga, innersta och väsentliga anpassningen ar av sådan karaktär, att de djupa pedagogiska lederna här måste utföra ett viktigt självständigt röjningsarbete.
Kunskapen om bygdens botaniska och geologiska förhållanden skall vara grundläggande för den naturvetenskapliga undervisningen. Formen för denna undervisning skall vara den direkta iakttagelsen. Men hur ofta gör man inte den erfa-
Exempel på karta till Jiembygdsstudiet
(fotografiskt förminskad skala).
renheten, att exkursioner och studieutflykter fånga intresset på ett annat sätt, an avsett var, och att utbytet även genom
lärarens bristande lokalkännedom blir av mindre exakt varde, an det borde? Man skall vid det direkta studiet inte förbise delens sammanhang med helheten, sa att stoffet blir ryckt ur sitt sammanhang, men hur många lärare kunna ha tid att studera och klarlägga bygdens botaniska och geologiska struktur på ett satt, som möjliggör ett fullföljande till verklig kunskap av de spridda iakttagelserna? I varje bygdekrets bor det dock kunna finnas någon for denna sak särskilt intresserad, som kan framlägga ett sådant studium i en form, lämplig till en handledning vid genomsökandet av natursamhällena, och som samtidigt knyter banden samman med det fortsatta studiet. Efter vederbörlig granskning kunde en sådan botariisk-geologisk orientering sättas i händerna på eleverna och bli vad generalstabens kartkort ar for geografistudiet.
Kartan här ovan över Glimåkra
socken visar höjdkurvorna for 66, 100 och 133 meter över havet, vattendrag, vägar och byanamn, varken mer eller mindre. Tank nu, att eleverna få sitt sa upplagda kartserierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
