Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 12
Avgjort ärende.
Esperanto. *
Hr Lindhagen hade i motion nr 208 i första kammaren hemställt,
att k. im: t måtte, för möjliggörandet av en nationell rättsordning, taga initiativ till:
1) en internationell överenskommelse om genomförandet vid sidan av modersmålen av ett världsspråk, som inläres i alla världens skolor;
2) detta språks byggande på världsspråket esperanto;
3) esperantos användning under övergångstiden såsom kongresspråk vid sidan av ett eller flera nationalspråk;
4) esperantos införande på försök i vissa skolor åtminstone som frivilligt läroämne.
Motionen, som varit remitterad till första kammarens första tillfälliga utskott, hade av utskottet avstyrkts. Första kammaren har bifallit utskottets hemställan.
Motioner.
Ändrade grunder för understöd till skolbibliotek.
I detta ärende ha väckts två lika lydande motioner, den ena, nr 252 i första kammaren, av hr Björck (s), den andra, nr 391 i andra kammaren, av hr Thomson (s).
I motionerna erinras till en början därom, att i kungl, propositionen angående ändrade grunder for understöd åt folkbiblioteksväsendet föreslås en omorganisation i fråga om understöden till folkbibliotek och studiecirkelbibliotek men ingen reglering av anslagen till skolbibliotek.
Därefter refereras, vad folkbildning s sakkunnig a anfört om bibliotekets betydelse för skolan samt om den utredning beträffande skolbiblioteksfrågan, som skolöverstyrelsen verkställt i samband med sitt den 14 oktober 1924 avgivna yttrande angående folkbildningssakkunnigas betänkande.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen i ärendet hemställt lämnas i motionerna följande sammanfattning av de föreslagna grunderna för statens understödjande av skolbiblioteken :
Understöd av statsmedel må med ibelopp av lägst 15 kronor och högst 1,000 kronor, för ar räknat, utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek eller sys. tern av bibliotek (huvudbibliotek med ’filialer) .
Understöd av statsmedel nia i nedanriämnda fall med belopp av lägst 15 kronor och högst 300 kronor, for ar räknat, utgå för upprättande och underhåll av skolbibliotek,
a) till styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola eller under statens kontroll stående småskoleseminarium,
b) till styrelse för statsunderstödd lärlings-
skola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid dock, där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor av mer an en av de under b angivna skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 300 kronor för varje skolform,
c) till styrelse for under statens kontroll stående folkhögskola eller lantmannaskola, varvid dock, där (folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda på samma plats, med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en för dessa bada skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst lo och högst 300 kronor för varje skolform.
För utgående av de ovan i punkterna l-2 omnämnda understöden skola ifoljande villkor gälla:
a) Tillskott av andra an statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det ar, för vilket statsunderstöd sökes, lämnas for bibliotekets utveckling och vård. Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. <För kostnadsfritt upplåten lokal må dock på av skolöverstyrelsen närmare iföreskrivna villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget. Anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens uppvärmning, belysning och renhållning, må i intet fall medräknas, därest icke lokalen ar avsedd enbart för biblioteket.
b) Bokinköp till skolbibliotek skall tillgodose lärjungarnas behov, dock må en mindre del av bokanslaget användas till anskaffning av litteratur, som kan vara till hjälp för lärarna vid undervisningen.
Under inga förhållanden må med skolbibliotek införlivas andra skönlitterära arbeten an sådana, som kunna anses lämpliga for ungdom.
c) ’Skolbibliotek skall hållas tillgängligt under lästerminerna regelbundet minst en gång i veckan samt under ferierna på tider, som vederbörande styrelse äger att bestämma.
d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat samma bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie, lokal, utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande ifrån biblioteket m. m., som äro stadgade i punkt 4 av bestämmelserna angående understödjande av folkbiblioteksväsendet.
e) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och Uimpliga.
4.
Statsunderstöd till de i punkt l omnämnda biblioteken må utgå dels som allmänt grundunderstöd, dels ock i de fall, då vederbörande bibliotek uppfyller därför stadgade särskilda villkor, som tilläggsunderstöd. Därvid skola i tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i. punkterna 4-9 av bestämmelserna angående understödjande av folkbiblioteks väsendet äio stadgade.
Statsunderstöd till de i punkt 2 omnämnda biblioteken må utgå med högst lika stort belopp som ortsbidraget.
Motionärerna hemställa,
att riksdagen måtte besluta, att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må utgä understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som ovan angivits.
Folkbibliotekens nyorganisation.
Som i nr 10 av Svensk Läraretidning meddelats, har k. m: t i propositionen nr 141 hemställt, att riksdagen för nästa
I skolan
använde min farfar
V. ROSENDAHLS FILIPSTADS-BLACK
emedan det då var det bästa bläcket, och nu skriver jag mer an 70 ar senare med samma slags bläck, ty det ar
fortfarande bast.
Ensamförsäljare en gros A.-B. GRUMME &. SON, Sthlm.
budgetar till folkbiblioteksväsendet anvisar 760,000 kr. Denna summa har i propositionen begärts som ordinarie reservationsanslag, vilket innebär, att summan icke finge överskridas.
I två likalydande motioner, nr 251 i första kammaren, av hr Björck (s), och nr 392 i andra kammaren, av hr Thorn-son (s), har däremot väsentligen hemställts,
att riksdagen måtte besluta att - med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförde ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor - i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål och efter i huvudsak de grunder, som i propositionen nr 141 angivits, med de ändringar, som kunna föranledas av ett bifall till vad yrkats i samtidigt avlämnad motion angående ändrade grunder för understöd åt skolbibliotek.
- Enligt k. m: ts proposition skulle efter hand ett centralbibliotek kunna inrättas i varje län. För budgetåret 1929 -1930 upptar emellertid propositionen endast upprättandet av två centralbibliotek. I tvenne motioner, nr 258 i första kammaren, av hr Strömberg (s) m. fi., och nr 402 i andra kammaren, av hr Norsell (s) m. fi., hemställes,
att riksdagen ville besluta att inom ramen av det i k. m: ts proposition angående ändrade grunder lör understöd åt folkbiblioteksväsendet föreslagna beloppet medgiva, att från och med den l januari 1930 må kunna upprättas ytterligare ett centralbibliotek utöver de två, <som äro i kungl, propositionen föreslagna.
Indragningen av seminarier.
I motion nr 254 i första kammaren hemställer hr Oscar Olsson (s), att folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
