Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING,
223
stort sett med folkskolans. Dock sluta terminerna något tidigare, höstterminen redan omkring den 10 december och vårterminen omkring den 15 maj.
Lärare.
Som lärare vid skolan äro anställda dels manliga och kvinnliga e. o. ämneslärare för undervisningen i de teoretiska ämnena, däri även inbegripen teoretisk arbetskunskap, dels facklärare för undervisningen i verkstadsarbete, sömnad och hushållsgöromål. Som ämneslärare tjänstgöra 10 folkskollärare och 6 folkskollärarinnor med behörighet att anställas som lärare i fortsättningsskola. De ha hela sin tjänstgöring förlagd till denna skola och åtnjuta tjänstledighet från sina ordinarie anställningar vid stadens folkskolor. En av ämneslärarna, hr E. Martner, ar förordnad som skolans rektor. Som lärare i verkstadsarbete tjänstgöra 8 veik-mästare och andra yrkesmän, utvalda bland synnerligen skickliga fackmän inom de yrken, vari de undervisa. De flesta innehade, då de anställdes som lärare, arbetsledarebefattningar vid olika företag inom staden, vilka de dock nu lämnat for att helt ägna sig åt undervisningen vid skolan. I skolköken tjänstgöra 14 skolkökslärarinnor och som lärarinnor i sömnad 3 slöjdlärarinnor.
De olika linjerna.
Antalet lärjungar i fortsättningsskolan detta läsår uppgår till 2,500. Antalet undervisningsavdelningar utgör 142.
Som redan nämnts ha gossarna tillfälle att välja mellan olika linjer. I allmänhet har det också varit möjligt att tillmötesgå deras framställda önskemål. Den allmänna fortsättningsskolan har aldrig kunnat väcka lärjungarnas intresse i samma utsträckning som de yrkes-
Sista veckan under läsåret inbjudas barnens föräldrar att övervara lektionerna i skolan. Anda upp till 2,000 personer ha kommit tillstädes. Därvid utställas elevernas arbeten.
bestämda linjerna. Under det att var och en av de senare i regel haft omkring 6 avdelningar i varje årskurs, har den förra aldrig haft mer an en.
Under de två första åren fördelade sig gossarna tämligen jämnt mellan de fyra yrkesbestämda linjerna. Emellertid har under de senare aren en märkbar förskjutning i detta hänseende ägt rum. Anmälningarna till handel ha nämligen minskats, under det att anmälningarna till snickeri och järnmanufaktur ökats.
Verkstäderna lia. en god maskinell utrustning. I den mekaniska verkstaden finnas sålunda, utom ass j a och smi-desverktyg, 2 svarvar, 2 borrmaskiner,
Pojkarna i snickarskolan göra sig gärna ett bord eller en stol som minne av sin fort-
sättningsskoletid.
l järrihyvel (shapiiigmaskin), slipmaskin, källsåg, plåtsax m. m. (se bilderna!). Snickeriverkstaden ar försedd med bandsåg och rikthyvel och verkstaden för elektroteknik med borr- och slipmaskiner. Varje elev har sin egen arbetsplats med nödig verktygsuppsättning.
I mekaniska verkstaden förfärdiga gossarna olika slags verktyg, skalar, urnor, vindflöjlar, solur m. m. Lärjungarna i snickeriverkstaden tillverka huvudsakligen mindre möbler, under det att deras kamrater i verkstaden for elektroteknik montera ljus- och ringledningar, linda motorer och göra olika elektriska apparater, såsom brödrostar, kokplattor och strykjärn m. m.
Någon fastställd modellserie finnes ej. Vid val av arbetsmodeller tages alltid största möjliga hänsyn till lärjungarnas egna eller föräldrarnas önskemål, utan att den metodiska planen i undervisningen åsidosattes.
Naturligtvis finnes rätt avsevärd skillnad mellan verkstadsarbetet i fortsättningsskolan och den pedagogiska slöjden i folkskolan. Vid det förra bedrives arbetet, åtminstone sa långt det ar möjligt, i full överensstämmelse med de metoder, som tillämpas i det praktiska yrkeslivet.
Man skulle därför kanske kunna få den uppfattningen, att fortsättningsskolan ar en yrkesskola. Sa ar ingalunda fallet. Någon yrkesutbildning varken vill eller kan fortsättningsskolan ge. Däremot kan den, om undervisningen, såsom fallet ar i Malmö, ej för mycket specialiseras, bibringa lärjungarna en handafärdighet och en vana vid verktyg, som ar till gagn för vilket hantverk som helst. Därjämte torde man ha rätt att antaga, att lärjungarna skola kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
