Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fulla förtroende som fullödiga målsmän för
våra strävanden.
Herr Sandquist manar i föredragets avslutning till enighet och sammanhållning inom lärarkåren och upprepar, vad han för mer an 30 ar sedan sagt i ett föredrag om S. A. F: s betydelse: »Utan sammanslutning ingen samverkan, utan samverkan ingen styrka, utan styrka ingen framgång.» Dessa ord gör han till »en gammal lärarveterans testamente till den lärargeneration, som nu bär dagens tunga och hetta, och till de generationer, som framdeles komma att verka».
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet
för skolradioutsändningarna under
tiden den 28 februari—7 mars.
Torsdagen den 28 (februari kl. 12,05—12,30
e. m.: Tyska av kyrkoherde Tiedje.
Fredagen den 1 mars kl. 1—1,30 e. m.: En
brittisk övärld i Sydatlanten. Föredrag av
prof. C. Skottsberg.
Måndagen den 4 mars kl. 1—1,30 e. m.:
Konungamakt och folkmakt i Sverige IV.
Föredrag av riksdagsman Värner Rydén.
Tisdagen den 5 mars kl. 1—1,25 e. m.: Den
gamle skolemesterens historie av Bjørnstjerne
Bjørnson. Inledning och uppläsning av lektor
E. Stang.
Onsdagen den 6 mars kl. 1—1,25 e. m.:
Franska av kanslirådet Mohn.
Torsdagen den 7 mars kl. 12,05—12,30 e. m.:
Tyska av Dr. Tamsen.
Varje program börjar kl. 12,05 eller kl. 1
precis. Under tiden mellan 12 och 12,05
företages en kort uppläsning eller spelas ett kort
musikstycke och mellan 12,55 och 1 utsändes
tidssignal, varunder anpassning av
mottagningsapparaten lämpligen kan ske.
Skolan utan läxor.
Anna-skolans föreståndarinna, fröken
Ester Edelstam, höll vid Pedagogiska
sällskapets i Stockholm sammanträde på
Ateneum den 16 februari ett föredrag
om »Skolan utan läxor», vari hon
redogjorde för nämnda skolas
arbetsmetoder.
Det är inte så mycket målet för arbetet, som
fastmer de medel, vilka användas för att nå
detta mål, som skiljer Anna-skolan från
övriga 8-klassiga flickskolor, framhöll tal. Det,
som mer än något annat karaktäriserar denna
skola är läxfriheten. Eleverna få läsa läxorna
i skolan. Fröken Edelstam formade
Anna-skolans program i följande ord: »Vår skola
vill — med bibehållande av samma
bildningsnivå och samma kunskapsstandard som andra
skolor av samma typ — utveckla större
arbetsförmåga, fasthålla och öka det
studieintresse, som nästan alltid förefinnes hos barn,
samt på olika sätt uppnå tidsvinst.» Genom
den fria flyttningen, som tillämpas vid
Anna-skolan, kan en tidsvinst på ett år göras. Men
eleverna vinna även i arbetslust och
arbetsförmåga, i allmänbildning och i fritid.
Läxläsningsproblemet har i alla tider varit
en av skolarbetets mest svårlösta frågor. Det
är onekligen skevt, att läxläsningen, som är
ett skolbarns mest ansträngande arbete,
förlägges till kvällen, då eleverna ha den minsta
arbetsprestationen. Läxläsningen bör därför
vara förlagd tidigare på dagen, och vidare
böra barnen få hjälp av läraren och biblioteket.
Härigenom blir läraren mera arbetsledaren.
Kraven på en lärare i en sådan fri skola blir
naturligtvis större, men den arbetsglädje och
trivsamma stämning, som vinnes, uppväga till
fullo den ökade arbetsbördan.
Anna-skolan bygger ej på
Montessori-metoden. »Vi göra inte, vad vi vill, utan vi göra,
vad vi skall» lär en av skolans elever en gång
ha yttrat.
Vidare tillämpar man ämneskoncentration,
men de ämnen, som under en ämnesperiod ej
äro med, ha en underhållningstimme i veckan,
så att eleverna ej släppa kontakten med
ämnet. Efter varje period anställes tentamen, och
den, som då blir underkänd i något ämne, har
möjlighet att under läsåret ta upp detta, så
att ferieläsning kan undvikas.
En viss grad av självstyrelse tillämpas vid
Anna-skolan. Lärarinnorna och barnen bilda
tillsammans ett skolförbund, som inom sig
utser en styrelse, kamratrådet, vilket har till
uppgift att vaka över ordningen i skolan.
Fröken Edelstam slutade med att uttala en
förvissning om att det arbetssätt, Anna-skolan
tillämpar, är det, som har framtiden för sig,
och hon hoppades, att det bästa inom den
gamla och den nya skolan skulle komma att
utkristallisera en idealisk skoltyp.
Vid sammanträdet föredrogs dessutom
styrelse- och revisionsberättelserna för
det gångna året, och beviljades
ansvarsfrihet. Till ordförande omvaldes rektor
G. R. Fåhræus samt till
styrelseledamöter skolföreståndarinnan Astrid
Hamberg, vice ordförande, folkskolinspektör
Carl Lidman, sekreterare, rektor Maria
Aspman, kassaförvaltare, samt
skolföreståndarinnan Hillevi Gödecke, rektor J.
Lundén och undervisningsrådet N.
Hänninger.
Nils Wikström.
Svensk propaganda för Skolidrotten i Danmark.
Vid den danska folkskolegymnastikens 100–år s jubileum i Köpenhamn i somras representerades Sverige bi. a. av en pojkavdelning från Hälsingborg under ledning av gymnastikdirektör Einar Blomberg. Enligt samstämmiga uttalanden i den danska pressen uppskattade danskarna livligt hälsingborgstruppens arbete. Sålunda gjorde en av Köpenhamns största tidningar jämförelse mellan olika skolavdelningar: »Allerbedst var dog det store svenske Drengehold f ra Hälsingborg». Ett mera smickrande omdöme kunde näppeligen givas åt en svensk avdelning, som deltog i uppvisningar anordnade för skolavdelningar från hela Danmark.
Vad som främst synes ha slagit an på de danska skol- och fackmännen synes ha varit gymnastikdirektör Blombergs sätt att i gymnastikundervisningen omsätta rent idrottsliga synpunkter. Med hänsyn till skolans uppgift att lära »ej for skolan utan för livet» föreligger i detta arbetssätt ett uppslag, som säkerligen kommer att sätta djupa spår i skolgymnastikens vidare utveckling.
Med anledning av den
uppmärksamhet, hr B:s arbete väckt i Danmark, blev han kallad att i nov. 1928 vid danska statens gymnastikinstitut i Köpenhamn inför institutets samlade lärar- och elevkårer hålla ett föredrag över ämnet Skolan och idrotten.
Inledningsvis erinrade föredragshållaren om den växelverkan, som på gymnastikens område förefunnits mellan svenska och danska skolor. Av mera betydande gymnastiska arbeten framhölls »Vejledning i Haandbold» av nuvarande föreståndaren för institutet, Holger Nielsen, utgiven ar 1906; J. Lind-härds »Den specielle Gymnastikteori» (1905) ; K. A. Knudsens »Lserebog i Gymnastik for Seminarier» (1916); O. A. Ottars »18 Dags-0velser for Folkskolens Drenge» - »de bästa dagövningarna i världen!» - (1902) samt Niels Bukhs världsberömda arbete »Primitiv Gymnastik» (1922).
Med utgångspunkt från ett citat ur den klassiska litteraturen ville föredragshållaren framhålla värdet av ett starkt hjärta och friska, välutvecklade lungor. Hjärtats och lungornas beskaffenhet vore av oerhörd betydelse i kampen för tillvaron. Allsidigt bedriven idrott, såsom löpningar, hopp, kast, simning, skidlöpning, har större förmåga an gymnastiken att påverka hjärtats och lungornas utveckling, övningar, som tillgodose de inre organens utveckling, måste därför tillmätas större värde än enbart hållnings-rättande övningar. Detta så mycket mera, som resultatet av allsidigt bedriven idrott - märk väl, ej ensidigt bedriven specialidrott! - framstår i klassiskt god hållning. Sol, frisk luft och vatten vore våra förnämsta hälsomedel, och det borde därför vara skolans skyldighet att tillse, att lärjungarna i största möjliga utsträckning bleve delaktiga av idrottslivets hälsobringande verkan och uppfostrande betydelse.
Friluftslekarna med deltagarnas uppdelande i lag tillmättes av föredragshållaren större värde an de rena idrottsövningarna.
I en historisk överblick av skolidrottsrörelsens utveckling redogjorde tal. for olika åtgärder för främjandet av skolbarnens friluftsliv. I New York bildades första sammanslutningen för skolidrott ar 1903, medan svenska skolidrottsförbundet tillkom ar 1916. I Amerika står skolidrottsrörelsen i regel under skolstyrelsernas ledning, medan i Sverige skolidrottsföreningar uppkomma främst tack vare enskilt initiativ.
Den kände norske skolläkaren dr Schiötz bedriver ett framgångsrikt arbete för skolidrott. Dr Schiötz anser, att bestämmelserna for idrottsmärket skulle uppställas med hänsyn till lärjungarnas längd, vikt och ålder. I New York övergavs denna beräkningsgrund redan ar 1909. Rent vetenskapligt sett kunde sådan beräkningsgrund äga fullt berättigande, även om vissa invändningar mot densamma kunde göras, men ur praktisk synpunkt vore sådan indelningsgrund mindre lämplig, enär den onödigtvis betungar och försvårar skolarbetet. Efter svenskt initiativ ha fordringarna for Skolidrottsmärket börjat beräknas för olika årsklasser, och som betydelsefullt betecknades ett beslut vid svenska Skolidrottsförbundets sista årsmöte att företaga utredning angående förändrade bestämmelser för Skolidrottsförbundets märke.
Med största intresse åhördes talarens redogörelse för ett i Hälsingborg under denna höst genomfört uppslag att anordna skol-idrottstävlingar med masstillslutnmg och med användandet av en av föredragshållaren utarbetad poängtabell för värdesättning av färdigheter i olika idrottsgrenar. Enligt denna poängtabell vore det möjligt för en pojke eller flicka att bedöma sina idrottsliga färdigheter med dels av honom (henne) tidigare uppnådda resultat, dels jämnåriga kamraters, samt dels med resultat, uppnådda av andra pojkar eller flickor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0166.html
