Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 9
nandet ägde rum i Riddarhuset. Sara liw hade emellertid dessförinnan avlidit.
Även om det alltså varit genom rent vetenskapligt forskningsarbete, som Alin vunnit sin berömmelse, sa skall sägas, att folkskolan för visso varit och ar hans första kärlek. När han ar 1927 tillträdde överlärarbefattningen i det stora Karl Johans-distriktet, ägnade han sig med iver åt det krävande arbete, som ar förenat med denna befattning. Inom Göteborgs lärarkår har han utfört ett högt skattat arbete, ej minst då det gällt utarbetandet av undervisningsplaner, varvid hans omfattande beläsenhet och rika pedagogiska intresse kommit väl till pass. Överhuvud kan man om jubilaren säga, att intet mänskligt ar honom f rammande. Den, som haft förmånen att lyssna till hans djupt originella, ofta av aforistiska vändningar präglade inlägg i något pedagogiskt eller religiöst spörsmål, har fått ett starkt intryck av en verklig personlighet. Skarp i sitt omdöme gentemot människorna ar han som ingen annan ömt förstående beträffande den enskildes skröpligheter. För honom galla orden, som i »Hemmabyarna» lagts i Holgers mun: »Det givs inga frågor; det finns bara människor».
Därför förena sig alla, som stått i beröring med Johan Alin, i en hjärtlig hyllning åt femtioåringen. Det ar han ärligt värd.
Lars Hofstedt. #
Till denna hyllning vill Svensk Läraretidning gärna lägga en från tidningen själv. Svensk Läraretidning skattar högt det medarbetarskap från hr Alins sida, som den haft förmånen att påräkna. Och säkerligen ser hela lärarkåren med beundran och stolthet på det stora vetenskapliga arbete, han förmått uträtta vid sidan om en gedigen lärarinsats. Honnör for kamraten och gärningen!
Vilken skoltidning ar ået, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid värnandel av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressen? Jo, det ar
Svensk Läraretidning
som aldrig dragit sig för att frimodigt, ehuru städse i hovsam form, föra folk-och småskolans samt lärarkårens talan.
Hälsovårdsarbetet i skolan,
Effektivitet - detta har väl blivit lösensordet för de flesta moderna strömningar på skolans område liksom för hela vår tid i stort sett. Bästa möjliga resultat på minsta möjliga tid fordrar den nutida människan även av skolan. Vi må anse detta vara till skada eller nytta; saken står nu en gång sa. Tävlingsföraren, som vill nå goda resultat med sin vagn, synar den in i minsta detalj och ser till, att intet fel insmugit sig i mekanismen. Ar det då för mycket, att även läraren underlättar arbetet för sin elev genom att tillse, att han ar »all right» även i kroppsligt hänse-
!?*’..
Fig. 1.
Fig. 3. Exempel på skolbarns viktkurvor.
ende? - Alltmer har denna fordran börjat göra sig hörd, och då hittills bra litet och ofullständigt varit skrivet om denna sak i skolpressen, hade jag tänkt här nedan anföra ett och annat om det moderna skolhälsovårdsarbetets bakgrund, medel och mal.
Bakgrunden, anledningen, utgöres kanske inte främst av det redan framförda. Mer väger nog hänsynen till den stora betydelse det har för barnets framtida halsa, att det under skolåldern, såväl som under den tidigare barnaåldern, ar fullt friskt/Denna tid ar ju uppbyggnadsperioden ; det kan knappast undgås, att ett permanent svaghetstillstånd under den sätter sina märken på den vuxnes halsa. Många sjukdomar och fel,
jag vill blott nämna tuberkulos och ryggradskrökningar, kunna även botas under barnaåldern ined betydligt större lätthet an senare, då de kanske t. o. m. undandraga sig behandling. Betecknande för vikten av detta ar ett yttrande, som en sanatorieläkare en gång fällde till dr C. A. Ljunggren i Trälleborg, pioniären i fråga om skolhälsovård i Sverige: »Ja, bfeve alla barn skötta sa, som du vill, då kunde vi riva en stor del av våra sanatorier.» Inte vilja väl vi lärare stå som medskyldiga till att de få stå kvar?
Men mina barn äro friska, säger du! Kära du, det trodde jag om mina också, tills jag började ta i tu med saken. De se inte avtärda och eländiga ut, de leka och väsnas på rasterna, sa det hörs lång väg, vi ha mycket få frånvarodagar; nog äro de friska! Men nu, fastän jag ju varken kan lyssna på lungor, upptäcka hjärtfel eller göra urinundersökningar, vet jag dock, att jag har 40 -50 °/o7 som det ar ett eller annat fel på. Och dr Ljunggren fann vid läkarundersökning på 1,000 barn blott 60 fullt friska! - Men vi hade läkarundersökning här för några ar sedan, säger du (här ute på landet få vi nämligen vara glada, om det blir vart femte eller tionde ar), och då var det blott ett par sjuka! Säg mig, gick inte den undersökningen till sa, att läkaren tittade på barnet, lyssnade på hjärtat och sade: »Ja, du ar frisk!» Sa utfördes bra många undersökningar förr.
Du har ännu en invändning och säger, som en del skolrådsgubbar bruka: »Ja, si inte hade vi sån’t där på min ti’, å ja ha då aldri vari sjuk. Sa dä ä då alldeles onödit!» Nej, kanske du inte har varit det, och då har du all anledning att tacka Gud för en stark kropp. Något annat bevisar ditt argument inte. Om man gör upp en statistik över dödligheten bland barn i skolåldern i olika länder, sa kommer Sverige först på åttonde plats, om man börjar med den minsta dödligheten. Det visar bäst, att inte allt ar, som det bör. #
Nu hoppas jag ha gett bevis för nödvändigheten av en mera intensiv hälsovård i skolan och skall nu gå över till medel och resultat, vilka härvidlag höra sa nära samman, att man ej kan skilja dem åt.
Medlet »framför alla ar vågen. - Vad i hela världen har våg med hälsovård att göra? säger någon. Vet ni inte, att man väger småbarn en gång om dagen, och om det ar den förstfödde, vägs han efter var måltid ? Samma lag, som gäller för småbarn: regelrätt ökning, god hälsa - dålig ökning, dålig hälsa, gäller även för skolbarnen. Felet har blott varit, att man till in på senaste tid i Sverige icke haft några tabeller att gå efter beträffande den normala viktökningen. För smågrisar o. dyl. har det visst funnits men inte for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
