Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
69
jakande svar, 2 kretsar dock med visst förbehåll, och 286 kretsar nekande svar. I anslutning till denna fråga har därjämte som önskemål uttalats, att kursernas omfattning måtte närmare bestämmas i undervisningsplanen (3 kretsar), att skoldistrikten måtte till lärarnas förfogande ställa hjälpmedel, exempelvis arbetsblad, varigenom kunskapsstoffet lättare skulle kunna begränsas (l krets) och att utarbetandet av minimikurser måtte ske efter noggranna undersökningar av ett stort antal folkskolebarns faktiska kunskaper i de olika ämnena, klasserna och skolformerna (l krets).
2. Den andra frågan har besvarats av 21 kretsar med ja och av 217 kretsar med nej. Därjämte ha 8 kretsar lämnat jakande svar under visst förbehåll: att normalexempel utarbetas och fastställas endast för avgångsklasserna (3 kretsar), att ifrågavarande exempel utarbetas och fastställas endast för avgångsklasserna och avse blott ämnena modersmål och räkning (3 kretsar) samt att dylika exempel utarbetas och fastställas endast beträffande modersmålet och räkning (2 kretsar).
Däremot ha utan att lämna jakande eller nekande svar på frågan 67 kretsar uttalat önskvärdheten av att nor-nialexempel för skriftliga prov utarbetas till ledning och hjälp för läraren vid undervisningen och särskilt för be-tygsgivningen. Utan att vilja förorda normalexempel ha 14 kretsar understrukit nyttan av skriftliga prov i folkskolan.
3. Tredje frågan har besvarats av 114 kretsar med ja och av 174 kretsar med nej. Av de kretsar, som behandlat ärendet, ha alltså 25 kretsar låtit denna fråga stå obesvarad.
Ett flertal kretsar ha lämnat närmare meddelanden om dessa prov. Sålunda anmärkes, att proven förelagts av folkskolinspektören, att proven anordnats av skolrådet, skolstyrelsen eller skolrådsordföranden, att skriftliga prov förekommit endast i avgångsklasserna och endast omfattat modersmål och räkning, samt att skriftliga prov visserligen förekommit, men att dessa utarbetats av lärarkåren eller lärarkollegiet.
4. Beträffande fjärde frågan ha endast 101 kretsar lämnat svar, av vilka emellertid 39 kretsar ansett sig icke kunna avgiva något omdöme om de förelagda provens inverkan på skolan och dess arbete, enär dessa prov förekommit antingen allt för kort tid eller i allt for ringa omfattning. Av övriga 62 kretsar ha 34 kretsar uttalat sig i positiv riktning, 12 i negativ; 16 ha gjort mera allmänt hållna uttalanden.
De kretsar, som uttalat sig i gynnsam riktning i fråga om dessa prov, ha bi. a. anfört, att proven verkat stimulerande och sporrande på skolarbetet
(16 kretsar), att proven givit goda erfarenheter (9 kretsar), att proven varit till god hjälp för en rättvis betygsgiv-ning (6 kretsar), att betygssättningen blivit mera likformig i olika skolor (l krets), att allvaret och betydelsen av avgångsexamen genom proven inskärpts hos eleverna (l krets) samt att barnen genom proven vants vid samvetsgrann-het i arbetet (l krets). En krets har anmärkt, att de fördelaktiga verkningarna av proven torde ha sin grund i att uppgifterna utarbetats av skolans egna lärare och lärarinnor, och att proven tillämpats med försiktighet och smidighet.
De 12 kretsar, som funnit mindre goda eller skadliga verkningar av här ifrågavarande prov på skolan och skolarbetet, ha bi. a. anfört, att proven verkat irriterande och hetsande på skolarbetet (6 kretsar), att de medfört jäkt och oro (2 kretsar), att proven verkat förryckande på skolarbetet (l krets), att i de fall skriftliga prov förelagts i vissa ämnen (modersmål och räkning) dessa drivits intensivare, men att i det hela proven medfört ogynnsamma verkningar på skolan och skolarbetet (2 kretsar).
5 a. Femte frågan a) har besvarats av 244 kretsar, av vilka 212 kretsar ansett, att flit- och uppförandebetygen böra bibehållas, och 32 kretsar, att dessa betyg böra utgå, 5 dock med den reservationen, att dessa betyg böra utgå endast å avgångsbetyget. Av förstnämnda grupp ha 9 kretsar anmärkt, att ifrågavarande betyg böra bibehållas: tills något bättre förslag framkommer (5 kretsar), sa länge högre skolor ha dessa betyg kvar (2 kretsar), tills frågan blivit grundligare utredd (2 kretsar).
5 b. Femte frågan b). I stället för flit- och uppförandebetyg har föreslagits: betyg i ordentlighet (3 kretsar), ordning (l krets), uppmärksamhet och ordning (2 kretsar), uppmärksamhet (l krets), ett betyg i ordning och ett i arbetsförmåga (l krets), ett betyg i ordning och ett i uppmärksamhet (l krets) samt ett betyg för elevs allmänna hållning i skolan (l krets). Därjämte ha 7 kretsar ansett att flit- och uppförandebetygen böra utgå utan att ersättas med andra betyg. Övriga kretsar ha ej här närmare angivit sina önskemål.
De kretsar, som ansett flitbetyget böra utgå, ha föreslagit: att detta betyg må utgå utan att ersättas med annat betyg (17 kretsar), att flitbetyget bör ersättas med betyg i: uppmärksamhet och ordning (12 kretsar), ordning (7 kretsar), uppmärksamhet (6 kretsar), flit och uppmärksamhet (2 kretsar), ordning och ordentlighet (l krets), intresse och ordning (l krets), intresse och uppmärksamhet (l krets), flit, uppmärksamhet och ordning (l krets), samt betyg för arbete i skolan (l krets).
Följande nya betyg, med bibehållande av flit- och uppförandebetygen, ha ansetts böra tillkomma: ordning (9 kretsar), ordentlighet (l krets), ordning och noggrannhet (l krets), ordning och pålitlighet (l krets), fattningsförmåga (l krets).
I anslutning till denna fråga har beträffande betygsgraderna för flit- och uppförandebetygen eller för de angivna nya betygen föreslagits:
två betygsgrader: god, mindre god (33 kretsar), tillfredsställande, mindre tillfredsställande (4 kretsar), utan anmärkning, anmärkning (orsaken angives; 2 kretsar), god, dålig (2 kretsar), utmärkt tillfredsställande, mindre tillfredsställande (l krets), utmärkt tillfredsställande, ej tillfredsställande (l krets), hedrande, mindre hedrande (l krets), A och B (l krets), A och C (l krets), två betygsgrader, utan angivande av benämning (2 kretsar) ;
tre betygsgrader: god, mindre god, dålig, (33 kretsar), mycket god, god, mindre god (6 kretsar), god, nöjaktig, dålig (2 kretsar), A, AB, B (2 kretsar), mycket god, god, dålig, (l krets), tre betygsgrader, utan angivande av benämning (l krets) ;
Fyra betygsgrader: utomordentligt god, nöjaktig (normalbetyg), försvarlig, klandervärd (l krets), A, AB, B, C (l krets) ;
fem betygsgrader: mycket god, god, nöjaktig, mindre god, dålig (l krets).
Ett antal kretsar ha uttalat sig för ett normalbetyg i flit och uppförande. Sålunda har ansetts, att normalbetyget skall vara god, gott (57 kretsar), att högsta betyget bör vara normalbetyg (l krets), att högsta betyget ej bör vara normalbetyg (l krets), att normalbetyget bör vara lägre an det högsta (l krets).
Därjämte har anförts, att skolöverstyrelsen bör verka för att god och gott bleve betraktade som normalbetyg för flit och uppförande (3 kretsar), att införandet av god och gott som normalbetyg i flit och uppförande bör ske samtidigt" i alla under skolöverstyrelsen stående skolor (3 kretsar), att betygsgraderna i flit och uppförande böra vara lika vid alla statliga och kommunala skolor i riket (3 kretsar), att god och gott som normalbetyg bör bliva regel även i andra skolor (2 kretsar), att god och gott bör bliva normalbetyg, men ej förr an denna princip tillämpas i alla skolor (l krets), att å betygsblanketten bör angivas att god och gott äro att betrakta som normalbetyg (l krets) samt att möjlighet bör givas, att å betyget motivera ett sänkt uppförandebetyg (l krets).
Vidare har hemställts, att centralstyrelsen ville i samarbete med andra lärarkårer vidtaga åtgärder för att samma vitsord föreskrivas i alla skolor, och att ett bestämt vitsord fastställes som normalbetyg (l krets), att centralstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
