Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolhusinvigning i Norra Björke.
Den 3 nov. invigdes under högtidliga former ett nytt skolhus i Norra Björke socken, Älb., i närvaro av folkskolinspektören David Andersson, skolråd, byggnadskommitté, lärare, föräldrar och andra intresserade. Sedan ps. 33 sjungits lämnade byggnadskommitténs ordförande lärare B. G. Danielsson en redogörelse för folkskolans utveckling i socknen från gamla tider intill denna dag.
Redan år 1690 nämnes vid visitation i pastoratet av dåvarande biskopen i Skara Haqvin Spegel, att skolmästare fanns i N. Björke. Under hela 1700-talet bedrevs undervisning i »läsanderts, skrivandets och räknandets konst» i av sockenmännen hyrd lokal. År 1813 fick socknen mottaga en donation för undervisningens befrämjande av skalden och tonsättaren Gunnar Wennerbergs fader och dennes syskon på 2,000 Rd. rgs. Då byggdes nytt skolhus och anställdes ordentligt avlönad lärare. Vid folkskolstadgans tillkomst 1842 hade församlingen således i många år haft ett fullt ordnat skolväsende. Tal. redogjorde därefter för den nya skolans uppkomst, framförde sitt och skolbarnens tack till församlingen och överlämnade å byggnadskommitténs vägnar byggnaderna till skolrådet.
Efter ps. 631 hölls invigningstalet av skolrådets ordf. kyrkoherde Adolf Kloo. Han framförde församlingens tack till entreprenören, byggnadskommittén och övriga, som på ett eller annat sätt medverkat vid skolbyggnadernas uppförande, samt talade om folkskolans stora betydelse för det unga släktets såväl andliga som fysiska fostran. Tal. nedkallade till sist Guds välsignelse över den nya skolanläggningen och förklarade den invigd för sitt höga ändamål. Härefter sjöng en barnkör »Invigningssång» av Granér.
Efter en kort paus och sedan ännu ett par sånger sjungits, tog folkskolinspektören David Andersson till orda.
Han uttalade först sin glädje över de utmärkta och gedigna byggnadernas tillkomst och tackade församlingen för visat förstående. I ett entusiastiskt anförande om folkbildningens betydelse för samhället i allmänhet och lantbrukarbefolkninjgen i synnerhet framhöll talaren, att Sverige, ehuru ett litet land, dock är en nation att räkna med tack vare sin kultur. Barnens uppfostran är också, betonade talaren, en av de allra viktigaste uppgifterna för vårt samhälle.
Efter ytterligare sång avslutades den högtidliga akten med en kortare betraktelse samt bön av kyrkoherde Kloo. Sist sjöngs ps. 500: 7.
Den nya skolanläggningen består av skolhus, lärarbostad och en uthusbyggnad.
Skolhuset inrymmer i nedre våningen två lärosalar, materiellrum och rymligt avklädningsrum med tvättställ och hygienisk dricksapparat. Övre våningen innehåller gymnastiksal och slöjdsal, som även skall användas för kurser i hushållsgöromål. I källarvåningen finnas pannrum, städrum och utrymme för ved och koks.
Bostadshuset innehåller en lägenhet för lärare å fyra rum och kök, en för lärarinna å två rum och kök. I källarvåningen äro inrymda tvätt- och bakstuga, matkällare, pannrum och vedbodar.
Båda byggnaderna äro försedda med centraluppvärmning, elektriskt ljus och hydroforanläggning.
Kostnaderna för detta bygge uppgå till cirka 50,000 kr.
B.
*
Nya författningar.
I Svensk författningssamling ha följande nya författningar utkommit:
Nr
Statens pensionsanstalts kungörelse angående pensionsavgifter och nettoavlöningar m. m. för lärare vid kommunala flickskolor; given i Stockholm den l september 1928. ,
Nr 428.
Statens pensionsanstalts kungörelse angående pensionsavgifter m. m. för vissa föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem eller arbetsstugor i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län; given i Stockholm den 20 oktober 1928.
*
<i><b>För dagen.</i></b>
Böra domkapitlen
upphöra att vara
lokalstyrelser för
folkskolseminarierna?
Denna fråga har bragts under k. m: ts beprövande genom en av lärarkollegiet vid folkskplseminariet i Växjö till k. m: t ingiven skrivelse av den 31 mars 1928, i vilken kollegiet hemställt om sådana ändringar i nu gällande seminariestadga, att domkapitlen må upphöra att vara lokalstyrelser för de särskilda seminarierna samt att för varje seminarium måtte av k. m: t förordnas härför lämplig person att vara inspektor.
För denna sin hemställan har kollegiet förebragt en ganska utförlig motivering.
Kollegiet erinrar först om folkundervisningskommitténs ställning till frågan. Kommittén hade föreslagit en överstyrelse för folkun-dervisningsväsendet men hade den uppfattningen, att särskilda lokalstyrelser för seminarierna ändå vore behövliga. Dessa lokalstyrelser borde dock icke utgöras av domkapitlen, sedan dessas befattning med de allmänna läroverken
genom 1904 ars läroverksreform upphört, utan sammansättas på annat sätt, varom kommittén avgav förslag. Detta förslag avstyrktes av de flesta myndigheter, som fingo yttra sig i ärendet. Det avstyrktes jämväl av seminarielärar-mötet i Växjö ar 1912, vilket uttalade sig for att varje seminarium i stället borde stå under en av k. m: t förordnad inspektor. Förslaget vann ej heller k. m: ts bifall. I propositionen till 1913 ars riksdag angående folkskolseminarier-nas omorganisation föreslogs i stället, att domkapitlen fortfarande skulle vara lokalstyrelser. Man ville inte skapa nya förvaltningsorgan utan i stället lata erfarenheten avgöra, huruvida komkapitlen, ehuru de med sin dåvarande sammansättning icke ansågos i allo lämpliga, skulle kunna go ra-tjänst som lokalstyrelser för seminarierna i dessas nya skick.
’Då nu mer an ett årtionde förflutit, sedan den nya seminariestadgan av ar 1914 trädde i kraft, anser kollegiet det vara motiverat att undersöka, vilka erfarenheter som gjorts beträffande domkapitlen såsom lokalstyrelser för seminarierna. Kollegiet inlåter sig också på en sådan undersökning och utgår därvid från de bestämmelser i seminariestadgan, vilka angiva domkapitlens uppgift och det satt, på vilket de ha att fullgöra sina åligganden i fråga om seminarierna.
Kollegiet erinrar, att fyra av de 15 seminarierna äro belägna i stad, där domkapitel icke finnes och att av dessa fyra endast ett (Landskrona) har en medlem av domkapitlet till inspektor. Med de tre övriga står konsistoriet icke i någon omedelbar förbindelse. Om i dessa fall konsistoriet upphörde att vara lokalstyrelse/ skulle detta endast innebära, att stadgebestämmelserna bragtes till överensstämmelse med ett realiter redan existerande förhållande.
Även beträffande övriga seminarier skulle detta enligt kollegiets mening i stort sett bliva fallet. Härom har kollegiet följande be-aktansvärda yttrande.
En jämförelse mellan den personliga beröring, som äger rum mellan å ena sidan den nuvarande överstyrelsen och de olika seminarierna och å andra sidan den, som uppehälles mellan lokalstyrelsen-konsistoriet och seminarierna, ger det bestämda intrycket, att lokalstyrelsen i motsats mot överstyrelsen står ganska främmande för seminarierna, liksom också att överstyrelsen skaffat sig en vida bättre kännedom om både personliga och lokala förhållanden an lokalstyrelsen. Erinrar man sig folkundervisningskommitténs för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0922.html
