Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRAEETIDNING.
851
med utvecklingen och med det levande livet. Sa har det också i viss mån gatt med den Lingska gymnastiken. Den har därför också mötts av strävanden efter en större naturlighet, en större mjukhet, en större rörelsefrihet an den, som det fixa systemet erbjöd. Sin inneboende livskraft har dock den Lingska gymnastiken ådagalagt därigenom, att den mäktat i sig upptaga och tillgodogöra sig vad som kunde vara av livsvärde i det nya, som mer eller mindre oppositionellt mötte. På sa sätt ar ett i viss mån reformerat system i Lingsk anda på väg att växa fram, nya livskrafter ingjutas i den ärevördiga skapelsen. Men under tiden,, innan ännu utvecklingen vunnit nödig stadga, uppstå lätt för utvecklingen störande och hinderliga slitningar.
Å andra sidan har det inträffat, att ivern att utfylla vad som kunnat anses brista i det gamla systemet, funnit sig böra tillgripa åtgärder, vilka icke alltid visat sig gynnsamma, när det gällt att bearbeta det allmänna medvetandet för en rätt uppskattning av fysisk fostran. Jag erinrar här om den mäktiga och i hög grad välsignelsebringande rörelse, som funnit sitt uttryck i strävandena att främja det idrottsliga livet, leken och idrotten. Även häri röjer sig ett gammalt äkta svenskt drag: hågen för friluftslivet, lusten att ströva omkring i fri natur vare sig i fagra sommartider eller i högnordiska vinterdagar - lusten att i långa vinteraftnar eller ljusa sommarnätter samlas till lek och gamman. Det har emellertid hänt, att svensk oförvägenhet och äventyrslusta och möjligen svensk benägenhet for utländska mönster på sina håll fört denna rörelse in i former av mindre tilltalande art, former, vilka verkat avskräckande på allmänheten och kommit densamma att i kroppsövningar överhuvud se något mindervärdigt eller kul-turfientligt. Man har väl - ej utan skäl - befarat, att den makt över ungdomens intresseliv, som det idrottsliga livet i dess mera extrema former av tävlingar och professionellt betonade prestationer kunna tillskansa sig, skulle komma att på ett ödesdigert sätt stäcka eller döda ungdomens intresse för andra sidor av nutidens kulturliv och måhända även bli till skada för dess sunda fysiska växt. Men även här tager sig rörelsens egen inneboende sundhet uttryck uti en vaknande självbesinning, som strävar att binda leken och idrotten inom gränserna av den uppgift, som med rätta bör tillkomma desamma, nämligen uppgiften att utfylla och komplettera gymnastiken samt därmed ock att som ett stödjande och hjälpande moment ingå i en harmonisk uppfostrans tjänst.
Beror sålunda den efterblivenhet, som ännu i viss mån vidlåder arbetet på fysisk fostran hos oss, på vissa svagheter, som äro att söka i detta ar-
bete självt, sa ligger dock den väsentligaste anledningen på annat håll och kan kortast sammanfattas i den brist på intresse för och uppskattning av det eget svenska, som ännu mångenstädes förefinnes inom vårt folk.
Man saknar ännu på många håll insikt redan om de gymnastiska kroppsrörelsernas betydelse ur kropps vårdande synpunkt, vare sig det nu gäller individen eller folket. Detta förhållande sammanhänger utan tvivel med den underskattning av allmän hygien, som ännu - trots allt upplysande arbete - förefinnes på många hall i vårt land. Jag erinrar endast om huru efterbliven vår hemhygien, vården om vara hem, deras ans och hygien, huru efterblivna vara badförhållanden ännu mångenstädes äro - huru många människor finnas icke inom detta land, som icke göra bruk av ett våra verkningsfullaste och billigaste hälsomedel, ett friskt bad, men - jag måste här i rättfärdighetens namn tillägga, att skulden härtill i en ej ringa mån ligger hos dem, som bort bättre förstå och som försummat att ge hemmen den upplysning och vägledning, som de med ratta kunnat göra anspråk på.
Mångenstädes - särskilt inom de kroppsarbetandes kretsar - råder den oriktiga föreställning, att det kroppsliga arbetet skulle kunna göra en ordnad gymnastik överflödig. Detta ar ju ingalunda fallet. Tvärtom ha de ordnade kroppsrörelserna en viktig korrigerande uppgift i fråga om det ensidiga sätt, på vilket yrkesarbetet merendels tager den kroppsliga organismen i anspråk. Trots allt arbete, som här nedlagts, återstår ändock mycket att göra. Den bästa läromästaren ar här som överallt eljest i livet erfarenheten. Den, som på sig själv fått erfara den vederkvickande känsla av hälsa och ny livslust, som en sund gymnastik även av enklaste slag förmår framkalla, han behöver inga lärdomar därom. Den, som fått bevittna, huru skaror av unga människor efter slutad tung arbetsdag med längtan skynda till idrotts- och lekfältet ungefär som den törstige far efter den läskande vattendrycken, den förstår alltför väl, att de kroppsrörelser, som ingå i det kroppsliga arbetet, ingalunda ensamma racka till att tillfredsställa hälsans krav i detta avseende. Gymnastikens och idrottens betydelse ur ren hälsosynpunkt förtjänar just i våra dagar sa mycket större beaktande, som det nutida livet - ej blott det yttre arbetslivet - på ett oerhört påfrestande sätt tager människans fysiska krafter i anspråk. Hela tidsläget med sitt jäktande och nervöst upprivande väsen spänner livets pulsar febrilt och nöter på människornas krafter på ett sätt och i en utsträckning, som i högsta grad påkallar allt det tillskott av fysisk kraft och förnyad livslust, som en sund fysisk fostran kan bjuda. Sär-
skilt våra nutida skolor med deras starkt belastade timplaner lägga det uppväxande släktet under en jakt och en press, som ur rent fysisk synpunkt lätt kan – om ej en motvikt skapas– bliva ödeläggande.
Saknas det sålunda mångenstädes önskvärd insikt om den fysiska fostrans betydelse ur en yttre kroppskulturs synpunkt, sa ar det val mindre underligt, att okunnigheten ar ännu större, när det gäller gymnastikens och idrottens betydelse ur personligt uppfostrande synpunkt. Yår tid ar i hög grad välment mot ungdomen, men blir lätt i sin välmenthet klemig och pjåskig, blir för rädd för att låta de unga själva brottas med ansträngningar och mödor och svårigheter, for undfallande och för vek, när det gäller att ta i tu med försummelser och fusk. Det finns därför ock sa mycket i nutiden, som lätt nog kan på ett for det växande släktets sedliga fostran högst ödesdigert sätt framkalla feghet och fruktan för obehag och därmed också komma känslan för ordning och tukt, för sanning och redbarhet att avtrubbas och förslöas. Utan tvivel erfordras här allvarliga kraftåtgärder för att ge de ungas ka-raktärsdaning redan från början en inriktning, som kan bjuda värn och skydd mot dylika urartningar. I detta avseende kan det gymnastiska och idrottsliga livet få en mycket stor betydelse. Det skänker ansträngningens uppfriskande morgonbad och väcker slumrande livsandar. Det manar till noggrannhet och ordning, det övar en hälsosam uppsikt och alstrar mod och självtillit. Ett dylikt liv kommer därför att direkt fostra till lydnad och hörsamhet, till ordningskärlek, redbarhet och ärlighet och därmed ock att verka sedligt bevarande och helande. -Jag behöver väl knappast påpeka, att när jag här talat om mod och självtillit, har jag haft i tankarna ett verkligt sedligt mod, alltså ett mod, som ar långt skilt från det överdåd och det halsbrytande trots av faran, som man tyvärr också kan få bevittna inom gymnastikens och idrottens värld.
Med vad jag nu sagt äro vi också inne på det gymnastiska och idrottsliga livets socialt, samhälleligt fostrande betydelse. Sanningskärlek, redbarhet, ärlighet äro grundläggande medborgardygder. Utan dem ar i själva verket allt samhälleligt samarbete omöjligt. All verklig inre personlig laglydnad beror på sinnets redbarhet. Brister det på denna punkt, står vägen öppen för oredlighet och osanning på sa många andra samhälleliga områden. Svikna förtroendeuppdrag - tyvärr ej sällsynta i dessa tider - innebära för samhällsbyggnaden en fara, som påminner om springorna i murarna på ett hus med illa lagd grund. Lägges ej grunden från början stark, ar f ara för det helas bestånd. Till den grundens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
