Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
751
lande. Förslag till undervisnings-planen förelåg i det närmaste färdigt vid hans tillträde till statsrådsämbetet. Detta förslag hade under mångårigt intensivt arbete utformats av folkundervisningskommittén, vars ordförande under flera ar var Fridtjuv Berg. Men icke ens denna kommitté kan tillskrivas hela äran av den undervisningsmetodernas omgestaltning, som den föreslog. De reformer i avseende på sagda metoder, som den rekommenderade, hade nämligen förut i all stillhet utexperimenterats dels av vissa kommitténs ledamöter, dels av många andra lärare och lä: rarinnor i folk- och småskolor i stad och på landsbygd både i Sverige och i utlandet, innan de blevo föremål för kommitténs behandling. Och när kommitténs förslag sedan förelåg färdigt, överarbetades det inom skolöverstyrelsen.
For den slutliga utformningen, som verkställdes inom ecklesiastikdepartementet under samarbete med flera sakkunniga, svarade dåvarande ecklesiastikministern Värner Rydén, som föredrog ärendet i konseljen, varefter k. m: t utfärdade den nya undervisningsplanen genom en författning. Men icke nog därmed. I sagda författning medgavs för planens tillämpning en övergångstid av tre ar, och vad undervisningsmetoderna beträffar har någon brysk omkastning icke från något hall satts i fråga, utan lärare och lärarinnor ha sa småningom fått övergå till de nya metoderna, i den mån de kunnat sätta sig in i dem.
Vi ha sa utförligt omnämnt detta, emedan det sätt, på vilket den nya undervisningsplanen tillkommit och på vilket den satts i verket, synes oss vara idealet for åstadkommandet av en reform, då det galler skolans inre arbete. Det ar icke lyckligt, om reformen kommer helt oförberedd endast som en ukas från högsta skolmyndigheten, emedan det icke ar möjligt för varje lärare att alldeles brådstörtat kasta om från en metod, i vilken han kanske under årtionden arbetat sig in och med vilken han uppnått goda resultat, till en ny, som måhända inte passar för honom.
Den omgestaltning av folkskolans inre arbete, som riksdagen antytt, avser, såsom förut nämnts, en mera individuell behandling av barnen och ett samarbete dem emellan samt på grund därav ett brytande, där sa befinnes ändamålsenligt, av klassundervisningens stränga till-lämpning. Det skulle emellertid varit ganska betänkligt, om den av riksdagen anbefallda prövningen av detta nya arbetssätt skulle lett
till bestämmelser som pålagt alla lärare undervisningsmetoder, som de icke hunnit prova och växa sig in uti. Några dylika bestämmelser synas vi dock dess bättre icke hava att befara, sedan såväl 1927 års sakkunniga som skolöverstyrelsen i sina förslag rörande en friare genomgång av folkskolan iakttagit den största försiktighet. Fastmera kan man väl förmoda, att ändringar i folkskolstadgan komma att vidtagas i huvudsaklig enlighet med sagda förslag.
Komma sådana ändringar till stånd, erhåller folkskolan den frihet med avseende på undervisningsmetoder, som just nu ar behövlig, och intresset hos folkskolans lärare att taga kännedom om de strömningar, som nu draga genom den pedagogiska världen, blir därigenom i hög grad stimulerat. Den svenska folkskolkåren har aldrig varit rädd för att prova något nytt. Arbetsskolans principer, den nya fortsättningsskolans principer och mycket annat, som under senaste åren bragts å bane, ha förut varit prövade av enskilda lärare. Och, som i förutnämnda motion anföres, icke sa få lärare i olika delar av landet ha börjat försöksvis praktisera en mer eller mindre individualiserad undervisning, yid det senaste folkskolinspektörsmötet var denna fråga föremål för en livlig diskussion, och en positivt hållen resolution antogs. I Stockholm har frågan om »klassundervisningens modifiering» varit föremål for en föredragsserie, och i tidskriften »Skola och samhälle», ävensom i våra spalter ha lämnats utförliga redogörelser för praktiska försök med individuell undervisning, försök ’som slagit synnerligen väl ut.
Det ar tydligt, att allt flera lärare i olika delar av landet utan fruktan men likväl med den försiktighet, som ansvaret inför barnen kräver, komma att pröva det nya. Vad man sedan från skolmyndigheternas sida kan önska inom den närmaste tiden ar icke påbud utan medgivanden, förståelse for och uppmuntran av vad som göres i nu nämnda hänseenden.
Om Ni vid låsningen av detta nummer finner detsamma innehåtta något i ett eller annat avseende
värdefullt,
sa skulle Ni göra Svensk Lwraretidmng en tjänst och gagna den fria l&rarpres-sen om Ni ville
visa det
for de medlemmar av folk- dier små-skolkårenf som ännu ej ’éro prenumeranter.
SÅcolnyAoter.
Hav vänligheten visa skolbarnen de pro v si dör av Jultomten m. m., som återfinnas i den med dagens nummer följande bilagan, och fråga demf om de vilja köpa dylika julpublikationer med sagor, verser och berättelser av framstående författare samt tavlor och bilder av våra främsta konstnärer! Angående priser och försäljningsvillkor m. m. å våra julpublikationer hånvisas till meddelandet å sidorna 763 och följande i detta nummer, där även fullständig innehållsförteckning finnes införd.
Folkskolinspektionen. Folkskolinspektören I. E. Björkman i Älvsborgs södra inspektionsområde ar tjänstledig för sjukdom fr. o. m. den 21 september t. o. m. den 2 november 1928. Till vikarie å tjänsten under samma tid ar förordnad folkskolläraren Vilgot Peterson, Oskarshamn.
Behörighet. Följande sökande lia erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd f ortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna A. G. Berlin, Vendel-, A. (Larsson, Töftedal, och jX>lkskollärarmnan Alma B. Nilsson, Här-lunda;
vid fortsättnings-skola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna A. Knis, Tåsjö, A. R. Rönne, Ström, (A. G. Hanses, -Sveg, J. E. Hedenmalm, Bollnäs, och E. F. K. Lundstedt Västland;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskollärarna J. A. Andersson, Stockholm, T. A. Garfors, Katrineholm, J. O. Hellberg, Sundsvall, A, G. Henricssoii, Vene, och J. H. V. Lundh, Kiisa;
vid iforts!ättningsiskola i anslutning till träarbete: folkskolläraren A. Lundblad, Ängelholm ;
vid fortsättningssikolia i anslutning till me-tallarbete: folkskolläraren Hj. S. Weister, Ängelholm;
vid fortsättningssfcola i anslutning till fiskerinäring: .folkskolläraren N. R. A. Örn-felt, Kungshamn;
vid fortsättningisskola i anslutning till beklädnadsyrke: ’slöjdlärarinnan Valborg II. Johansson, Göteborg;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: ifolkskoillärarinnaii Alice B. Bjurströmi, Grumis, folfcskollärarin-nan Karin H. Nilsson, Vaxholm, slöjdlärarinnorna Hulda L. Gustafsson, Starrkärr, Edit M. Löf strand, Göteborg, Aina G. A. Öhman, Göteborg, Ragnhild I. L. Elfel, Nässjö, små-skollärariinnoirna Gertrud L. Åkesson, Hultsfred,- Anna V. Petilä, Över-Torneå och Sally K. Steen, Vemdalen.
i vad angår hushållsgöromål: skolkökslära-rinn OTna Gunhild M. Bergh, Sundsvall. Esther Ch. G. Wahlberg, Hässleholm, och lanit-husliållslärarinnan Rut I. Jönsson, Sö>sdala.
Förkortning av undervisningstiden.
Sedan skolrådet i Sunne skoldistrikt anhållit hos skolöverstyrelsen att, på grund av att barnantalet i folkskolav-delningen vid By B 2-skola, i nämnda skoldistrikt tillfälligtvis sa ökats, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
