Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 33
SVENSK LÄRAKETIDNING.
603
den förste protestantiske koralsättaren. Den första koralboken utkom 1524.
För att finna det utmärkande iför körsången gjordes jämförelse med altargång och församlingssång.
[Livfullt skildrades en barodkartad gudstjänst i Berlin ar 1630.
Vidare »behandlades den italienska kyrkomusiken under 1500- och 1600-talen, särskilt Pa-lestrinas musik. Denna »griper, men upprör ej». Palestrina tar upp gregorianska motiv till iflerstämmighet.
Bachs levnad och verk samt den gamla .kyrkomusikens död och uppståndelse behandlades utförligt. Liksom Palestrina sökte sig tillbaka till Gregorius, tar Biach upp Luther. Bach fulländar koralen.
Flera körverk och musikstilar demonstrerades, dels av kyrkoherde Allard på
flygel under föreläsningarnas gång, dels av musikdirektör Andrén å särskilda timmar med blandad kor, i vilken medlemmar av Motala kyrkokör medverkade.
Musikdirektör Adolf Andrén ledde också praktiska övningar i kördirige-ring och tonbildning, och musikdirektör Nils Kjellberg handhade undervisningen i det gudstjänstliga orgelspelet samt gav en konsert.
Kursdeltagarna bereddes tillfälle att besöka Motala radiostation under sakkunnig ledning samt att deltaga i en utflykt till Vadstena. Kursen var fulltecknad.
Knut Adell.
Den danska skolgymnastiken genom 100 ar.
Danmark var ett av de första länder, som började med ordnad skolgymnastik. Den nuvarande danska gymnastiken bygger på det svenska systemet.
Danskarna äro ett friluftsälskande folk, och det ar därför ej underligt, att Danmark var ett av de första länder, där gymnastiken infördes som obligatoriskt ämne på skolschemat. Det ar i ar jämnt 100 ar sedan det kungliga plakatet härom utfärdades, och man har därför högtidlighållit detta jubileum med en gymnastik- och idrottsfäst, som visade, hur långt man under dessa hundra ar hunnit med undervisningen i kroppsövningar.
Här nedan skall nu givas en kortfattad framställning av den danska gymnastikens utveckling under de gångna 100 åren.
Gymnastikundervisningens förberedelse under inflytande från Tyskland.
I slutet av 1700-talet uppstod en rörelse i Tyskland, som satte »människosläktets förädling genom förbättrad skolundervisning» på sitt program. Gymnastiken fick en framstående plats på skolschemat, och en av de skolor,
där den stod högst, var den Basedow-ska i Dessau. Det var också härifrån som danskarna fingo de första impulserna. Redan vid sekelskiftet voro kraftiga rörelser i gång för gymnastikens införande i de >dajnsk!a skolorna, och bland de namin, som knyta sig härtill, .böra ’särskilt bröderna Reventlow näm-na;s.
Det lyckades även dessa gymnastikens förkämpar att i 1814 års stora skollag få in en bestämmelse, att folkskolans pojkar skulle undervisas i gymnastik, men med tillägget »for sa a vidt laere-ren kan undervise deri».
Innan några närmare preciserade bestämmelser tillkommit, blev det självklart både si och sa med gymnastikundervisningen. Konung Frederik VI, som hyste ett levande intresse för allt, som hade med folkundervisningen att göra, lät utfärda en kungörelse av den 25 juni 1828, vari det befalldes, att gymnastik ofördröjligen skulle införas i alla skolor. Det var en enväldig konungs vilja, och gymnastikundervisning kom därför i en snabb utveckling under de närmaste aren. Detta kungliga plakat står som en milstolpe i den danska gymnastikens historia, som ett ärofullt minne, att Danmark ar ett av de första länder, som visade sa stor förståelse for kroppsövningarnas betydelse vid under-
Franz ÖSTachtegall.
1777_ 1/847.
visningen, att det påbjöd undervisning i gymnastik i folkskolan.
Den danska skolgym,na$tifyens fader.
Äran av att gymnastiken sa tidigt kom till heders vid Danmarks skolor tillkommer i första hand Franz Nachtegall, och därför gör han också skal for det hedersnamn han fått, »den danska skolgymnastikens fader».
Nachtegall studerade först teologi, men på grund av ekonomiska svårigheter måste han uppgiva tanken på examen och skaffa sig uppehälle genom privatundervisning. Han hyste stort intresse for kroppsövningar, och sedan han tagit del av en bok, som han råkat få i sina händer, tysken Gutsmuths bok om gymnastik, var han fast besluten att utbilda sig till gymnastiklärare.
Hans första elever voro några av hans studentkamrater, och övningarna förlade han till sitt hem. Det dröjde inte länge, förrän hans lilla skara vuxit sa stor, att han måste skaffa större lokaler och anställa hjälplärare. Det var nu också flera skolor som önskade honom som lärare.
Konung Fredrik VI, som vid denna tid endast var kronprins, fick hora talas om den unge och initiativrike gymnastikläraren och tog honom ’under sina vingars skugga. Han inrättade ar 1804 det Militära Gymnastikhuset och satte Nachtegall till föreståndare för det. Denne, som numera hade professorstitel, fick härigenom tillfälle att mera målmedvetet arbeta för gymnastikens införande i skolorna.
Samma ar, som den ovan näminda kungliga kungörelsen utfärdades, således 1828, utkom en lärobok i gymnastik av Nachtegall. Han blev nu även gymnastikinspektör for landets skolor och kom härigenom i närmare kontakt med lärarna. Genom sitt försynta och kloka uppträdande vann han både lärarpersonalen och skolråden for gymnastikens sak, och barnen ryckte han med sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
