Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
455
riga tjänstmannagrupper. I nära ett årtionde ha folkskolans lärare förhållits sin ratt att komma över till det högre lönläge, som blivit de övriga beskärt.
Säkerligen var det en olycka för Sveriges folkskollärare, att F. V. Thorsson gick ur tiden. Nils Helger har i sin förträffliga skrift »Staten och lärarna» erinrat pm denne utmärkte och rättrådige mans uttalanden, som av lärarna fattats såsom ett löfte. Och Värner Eydén meddelade under årets lön-debatt, att det sista samtal han hade med Thorsson - dagen innan denne nedlades på det sjukläger, varifrån han aldrig steg upp - gällde lärarnas lönfråga. Thorsson sade då, att om han komme upp igen, sa vore det hans mening att göra vad han kunde, för att lärarnas lönfråga skulle komma fram för riksdagen. I vilken riktning hans förslag kommit att läggas ar klarlagt genom hans upprepade uttalanden om att lärarnas löner borde inarbetas i det allmänna lönsystemet och där placeras i nivå med jämförliga befattningshavares.
Ingen av Thorssons efterträdare har kunnat eller velat göra något i hans anda. Två gånger ha skattsänkningar genomförts av riksdagen, 1926 och 1928. Men lärarna ha ej fått ett öres lönförbättring. Särskilt utmanande har ställningen känts i ar. Såsom Svensk Läraretidning i januari 1926 meddelade, förberedde dåvarande ecklesiastikministern Olof Olsson en proposition till 1927 års riksdag om tillfällig lönförbättring för folk-skolkaren, men sedan den regering han tillhörde störtats, har inte ens en sådan tanke kunnat vinna gehör hos efterträdarna. När i oktober 1927 det statsfinansiella laget plötsligt visade en sa gynnsam ställning, att regeringen kunde rakna med 20 miljoner mera i tillgångar, an som tidigare beräknats, synes tanken på att göra rättvisa mot lärarna inte ens på allvar ha tagits upp i regeringen. Det har fordrats ett beslut från riksdagens sida för att omsider erhålla ett regeringsbesked om att något skall göras.
Å andra sidan ar det knappast ägnat att stämma till jubel, att lärarnas lönfråga nu sammankopplats med spörsmålet om en allmän Lönrevision. Självfallet skola vi avstå från mera bestämda uttalanden i denna punkt, tills direktiven for denna lönrevision föreligga, och tills det blir känt, vilka som erhålla uppdraget att verkställa förarbetena for revisionen. Sa mycket ar emellertid klart, att denna fråga kan sa läggas, att dess lösning medför en tidsutdräkt, som for lärarna måste framstå såsom en ytter-
ligare obillighet. Och personvalet kan bli sådant, att lärarna ha allt att frukta av att få sin lönfråga sammankopplad med spörsmålet om en allmän lönrevision.
Det ar därför naturligt, att re-presentantskapets första åtgärd efter mottagandet av statsministerns besked måste bli en framställning till regeringens främste man om att folkskolans lärarkår måtte bli på ett tillfredsställande -satt företrädd vid revisionsarbetet. Och i det av re-presentantskapet antagna uttalandet framhålles med all ratt, att därvidlag även bör beredas tillfälle för de olika grupperna inom lärarkåren att på ett tidigt stadium av revisionsarbetet genom utsedda ombud göra sina synpunkter gällande. Självfallet måste i det sammanhanget hävdas, att intet Underlåtes för att få lärarnas lönfråga löst vid 1929 års riksdag. Även med en.sådan tågordning få folkskolans lärare vänta med sin lönreglering 10 ar längre an kommunikationsverkens tjänstmän.
Närmast vilar det sålunda nu på statsministern och hans dispositioner, om folkskolans lärare skola få sin rätt - och få den snart. Excellensen Ekman saknar icke vissa förpliktelser i detta hänseende. Han ar det nya lönsystemets förgrundsfigur, och han har vid flera tillfällen för lärardeputationer uttalat sig förstående och välvilligt om tanken att skipa rättvisa mot lärarna. Sveriges folkskollärare avvakta med spänning vad som nu kommer att åtgöras från regeringens sida. Ett kraftigt tag, som visar den goda viljan att omsider göra ratt mot lärarna, skall från deras sida motas av tillfredsställelse. Ett motsatt förfarande skall endast öka bitterheten.
SAo/nyAeéer.
Folkskolinspektionen. Följande folk-skolinspektörer hava beviljats semester under nedannämnda tider :
folkskolinspektören E. A. Erfors ’i Boslag-ens inspektionsområde den 2 juli-11 augusti 1928 med överläraren E. Eljas till vikarie;
.folkskolinspektören P. J. Thomée i Nord-smalands västra inspektionsområde den 9 juli -4 augusti 192$ med överläraren O. F. V. Dittmer till vikarie;
tfolkskolinspektören N. J. Jonsson i Gästriklands inspektionsområde den l juli-11 augusti 1928 med rektorn vid Gävle -högre folkskola D. Gauffin till vikarie;
folkskolinspektören C. J. Sehlin i Jämtlands södra inspektionsområde, den 11 juni- 8 juli 1928 med folkskolläraren F. G. Hedenmark till vikarie.
Ifolkskolinspektören E. V. Moberger i Nordsmålands östra inspektionsområde den 21 juni-4 augusti 1928 med folkskolläraren M. Reinhard såsom vikarie;
ifolkskolinspektören O. Th. Huldén i Nord-Skånes södra inspektionsområde den l juli-
11 augusti 1928 med överläraren Nellfrid Ern-hard som vikarie;
folkskolinspektören iSigurd Paradis i Hallands norra inspektionsområde den l juli- den 14 augusti 1928 med ’folkskolläraren A. F. Österberg som vikarie;
folkskolinspektören L. Hofstedt i Göteborgstraktens inspektionsom,råde den 28 juni-den 9 augusti 1928 med överläraren fil. kand. A. E. Hedfors -som vikarie;
folkskolinspektören D. E. Andersson i Älvs-borgs norra inspektionsområde den l juli- den 12 augusti 1928 med överläraren ifil. kand. Hugo Sjövall som vikarie;
folkskolinspektören E. B. Billqvist i Dalslands inspektionsområde den 29 maj-den 2 juni 1928. Ingen vikarie ar ’förordnad;
folkskolinspektören G. E. Björkman i Skaraborgs norra inspektionsområde den 25 juni -den 14 juli 1928 med överläraren Martin Nylander som vikarie.
Behörighet. Följande sökande lia erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd f ortsättningisskola;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna E. O. K. Fritzén, Malmö, och J. S. M. Gerding, Rof tele;
vid fortsättningisskola i anslutning till järnmanuifaktur: folkskolläraren A; Ruuth, Bollnäs;
vid ifortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren J. A. Johansson, Bollnäs.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit Stiby församling anstånd till den 1 januari 1930 med anordnandet av särskilda ingångar till tjänstbostäderna for lärarpersonalen vid Komstads skola.
- K. m,: t har medgivit, att i ett for två läraravdelningar avsett skolhus i Fornaboda i Lindes landsförsamling må inrymmas tjänstbostad for en småskollärarinna.
Skolväsendets ordnande. Till domkapitlet i Växjö insändes ett i vederbörlig ordning uppgjort förslag till reglemente for Tjureda skoldistrikt. Enligt detta förslag skulle distriktets skolor i Tjureda och Åby vara anordnade enligt första B-f ormen för klasserna 5 ech 6 samt enligt första C-formen med varannandagsläsning för klasserna 1=4 Undervisningen skulle uppehållas’i klasserna l-4 av småskollärarinnor och i klasserna 5 och 6 av folkskollärare och pågå veckans alla söckendagar. Intagning av nybörjare skulle ske vid läsårets början vartannat ar.
Vederbörande folkskolinspektör hemställde, att domkapitlet matte fastställa det insända reglementsförslaget med den ändringen, att bagge skolorna skulle vara anordnade enligt andra B-f ormen.
Med skrivelse den 4 maj 1’927 överlämnade domkapitlet - med förmälan .att domkapitlet icke for sin del kunde biträda, vad folkskolinspektören yrkat, utan ansåge, att skolväsendet inom distriktet borde ordnas i överensstämmelse med skoldistriktets iför-slag - jämlikt § 10 mom. 3 folkskolstadgan handlingarna i ärendet till skolöverstyrelsen för prövning och avgörande.
Enligt ’beslut den 28 november 1927 fastställde överstyrelsen ovannämnda reglements-f örslag för tillämpning tills vidare fr. o. m. läsåret 1928-1929 med sa vitt nu ar i fråga följande ändringar: Ifrågavarande skolor skulle vara anordnade enligt andra B-for->men. Undervisningen .skulle uppehållas å små-skolstadiet av småskollärarinnor och å folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
