Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 24
domens fostrare och en god och oförarglig människa och van.
E. A.
Skolbarn och skogsodling.
De inom lärarkåren, som äro intresserade läsare av böndernas tidningar, kunna icke undgå att marka det brydsamma läge jordbruket befinner sig i. Ett företag, som ger en förräntning av c : a 2.6 % av driftkapitalet, ej av fastighetsvärdet, kan ej kallas ekonomiskt givande. (Se vidare härom i en artikel i Göteborgs Handelstidning den 2 april 1928 med rubrik Jordbrukets nödläge av professor Sven Brisman.)
Med avseende på tillfällen till extra arbetsförtjänster under vintermånaderna äro bönderna i norra och mellersta Sverige i regel bättre lottade an bönderna söderut. Huru många bönder norrut äro icke lika stora utövare av skogshantering som av jordbruk. Och hur ofta ges icke tillfälle för bönderna i skogstrakter med industriföretag att få sina söner och döttrar placerade inom industrien och därmed att få sin ekonomiska ställning förbättrad, och, vad som icke ar mindre vart, sina barn bevarade åt hemmet.
Annat ar det söderut, och jag tänker närmast på Väst-Sverige och speciellt södra Bohuslän. I de trakter, där varken stenbrott eller skog finns, ges icke många tillfällen till arbetsförtjänster under vintermånaderna. Körslor, som förr i världen kunde utgöra en liten inkomst, äro övertagna av chaufförer, och vedskutorna försvunno, när järnvägen drogs fram utmed kusten.
Här gäller alltså att i de trakter, som äro blottade på extra inkomstkällor, skapa sådana. Och möjligheter härtill finnas.
Driftskapitalets höjande ar detsamma som ökad inkomst och i ännu högre grad, om driftkapitalet kan ökas utan direkta utgifter for jordbrukaren. Detta ar just fallet med skogsplantering.
Skolbarnens skogsplantering ar val känd, men den bedrives icke i sådan utsträckning, som ar önsklig. Fria järn-
vägsresor for städernas skolbarn, som under skolans ledning tillsammans med barnen från landsbygden skola plantera skog på böndernas mark, skulle sätta fart på intresset for skogsodling.
När en mening uttalats sa ofta, att den nära nog blivit ett slagord - och det kan sagas om uttrycket »jordbrukets nödläge». - brukar tiden vara mogen för förståelse. En motion, som talar för fria järnvägsresor för skolbarn över 12 ar, såväl folkskolornas som läroverkens, vilka under skolans ledning skola plantera skog på böndernas mark i trakt nara hemorten, borde vinna gehör i riksdagen.
Organisationen av skolbarnens skogsplantering låter väl tanka sig utan direkta utgifter for respektive skolstyrelser, såsom nu ar fallet. Men härom i en följande artikel.
Kamrater, ligger svenska småbrukets fortbestånd oss varmt om hjärtat, sa lat oss verka for att möjlighet beredes städernas lärarkårer att taga del i skogsodling å böndernas privata ägor. Intresse av varaktigt slag för skogsodling och skogsvård skulle därigenom kunna väckas bland bönderna.
Finns skog, finns också möjlighet till industrirörelse på landsbygden, exempelvis konstsilkeindustri, som hämtar sitt råämne ur granskogen. Måhända komma följande generationer att känna till fler industrier med fur och gran som råämne, an vi göra. Lat oss därför ej förmena dem skogen.
Märta Bergqvist.
Sabotering eller vad?
Kungl, skolöverstyrelsen, närmare bestämt dess läroverksavdelning, har sin plikt likmätigt delat ut uppgifter for skriftliga prov i realskblexamen.
Från och med nästa hösttermin skola i stor utsträckning inrättas 4-åriga, alltså väsentligt förkortade, realskol-linjer. Kommunala mellanskolor, med sin 4-klassiga linje ha redan länge existerat. - För främmande sprak torde bliva bestämt, att de skriftliga övningarna i dessa 4-klasisiga realskollinjers två sista klasser skola fördelas lika mellan reproduktion och översättning, d. v. s. en specialisering, en grundligare träning på endera, blir ej längre möjlig : uppgiften for lärare och elever försvåras. - Tyska ar det i kommunala mellanskolan och blivande 4-klassiga realskolan utan jämförelse minst gynnade ämnet: utan underbyggnad från folkskolan; med c: a två tredjedelar av antalet veckotimmar i den nuvarande sexklassiga realskolan. - Inför dessa perspektiv: vilken utvecklingstendens kan man utläsa ur årets skriftliga uppgifter i tyska?
Reproduktionstexten, som ju enligt bestämmelserna skall bestå av »lättare tysk text», var ganska lang med delvis rätt intrikat satsbyggnad och ett ordförråd, som nog ingen vill påstå ute-
slutande tillhöra språkets vardagliga, »centrala». - Nå, det betyder kanske mindre: tack vare nu gällande bestäanr melser ha väl de flesta lärare Mmcent-rerat sin undervisning på det mindre hasardartade, på översättningen, vilken därför som vanligt de flesta elever torde ha valt.
Här följer en förteckning över grammatiska fällor, som formuleringen av svenskan direkt lägger i elevernas vag:
dig, dan, etc. - stor bokstav;
kortet jag sände - relativ pron. utsättes;
ännu icke kommit - hjälpverb utsättes;
något riktigt intressant - oböjd adj.-iorm som adv. i ’tyskan;
intressant - substantiveras här (stor bokstav) ;
tyskar - sulbstantiverat adj. i tyskan;
på fotvandring - artikel;
från södra Sverige - (artikel;
sitt (långt skilt från det plurala huvudordet) - ihr, ej sein;
genom att spela och sjunga - ej imf. efter prep. durch ;
sedan vi ätit - hjälpverb;
blevo de sittande - ini. i tyskan;
i flera timmar - »i» bör ej översättas; sina (som förut) - ihr, ej sein;
gjorde mig stolt - maclhen. e’j tun;
över att vara svensk - ej inf. efter prep. fiber (eller art);
om några dagar - »om» - in, jfr ovan: i flera timmar;
komma vandrande - perf. particip;
vandrande förbi ditt nuvarande hem - preposition inskjutes;
få se - »få» översättes ej.
Detta, som sagt, rent grammatiska fällor, som den förrädiska formuleringen av svenskan direkt lockar i: for all del inga märkvärdigheter, icke ens for en »realskolit». Dock med ett par bestämda undantag. Och allt detta på en gång! - Och sa naturligtvis som vanligt all den uppmärksamhet, som tyskans rikare formsystem fordrar av en svensktalande. Och fraseoloigin, som ingalunda var lättare an normalt. Det ar inget ringa matt av koncentration, som kungl, skolöverstyrelsen tilltror en 16-årings hjärna!
Ja, det hela betyder ett sådant försvårande av det skriftliga provet i det for kommunala mellanskolor och blivande 4-klassiga realskolor ömtåligaste ämnet, att man måste fråga sig: ar detta inledningen till $nnn ett av de många försöJé, som göras att sabotera den nyligen genomförda skolreformen?
Klimax.
Esperanto-examen.
Enligt folkskolinspektörens medgivande har esperanto-undervisning under det gångna läsåret ägt rum i Mälarhöjdens folkskola, Stockholm, i 5 : e klassen med hr E. Malmgren som lärare. Till undervisningen har tagits den veckotimme, som ar anslagen till svensk grammatikundervisning, under förutsättning att eleverna vid läsårets slut skulle inneha fullt ut lika stora kunskaper i svensk grammatik som parallellklasserna.
Vid den examen, som nyligen förrättades och varvid bi. a. närvoro inspek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
