Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
245
till lönreglering, som vid lönkommitténs tillsättande ar 1920 dock ställdes i utsikt att .föreläggas riksdagen redan 1922, har tills dato dock uteblivit.
Om, klagas det vidare, de otillfredsställande lönerna för folkskolans lärarkår i dess helhet medför ekonomiska svårigheter, sa kan detta i ännu högre grad sagas vara fallet beträffande lärare, vilka under och efter kristiden erhållit sin utbildning och därigenom ådragit sig studieskulder, som det ställer -sig särdeles svårt att amortera och förränta med de lönbelopp, som grundats på prislägen från ar 1914. Ungefär hälften av nu tjänstgörande lärare tillhöra denna senare grupp.
Det statsfinansiella läget förefaller just nu vara »synnerligen gynnsamt», såsom i årets motioner framhålles. Det hade därför med fog kunnat förväntas, att regeringen sökt finna en utväg till avhjälpande av det rådande missförhållandet. Med besvikelse och bitterhet erfar emellertid folkskolans lärarkår, att någon proposition i sådant syfte icke avgivits vid innevarande års riksdag. Marsmötets deltagare, cirka 400 lärare och lärarinnor, finna denna (behandling av folk-skolkarens lönfråga ifrån regeringens sida upprörande och vilja protestera mot den >för-halningspolitik beträffande densamma, som en följd av ar pågått.
Finansministerns påstående, att de flesta lärare åtnjuta kommunala tillägg, ar icke med sanningen överensstämmande, enär de flesta skoldistrikt icke utbetala något som helst kommunalt löntillägg.
Då i riksdagen motion väckts om tillfällig lönförbättring for folkskolans lärarkår, vädjar marsmötet i Ängelholm på det kraftigaste till riksdagens ledamöter att genom bifall till de .framförda motionerna bevilja lärarkåren en tillfällig lönförbättring.
Mötet avslutades med några ord av rektor Dahlström. Även nästa ars möte kommer att hållas i Ängelholm. Bestyreisen utgöres av hrr Dahlström och Edberg i Ängelholm, Ysenius, Elds-berga, Palmgren, Barkåkra, Eriksson, Höganäs, Broström, Åstorp, Weiborn, Klippan, Bengtsson, Hälsingborg; (nyvald), samt fröken Hilma Nilsson, Ren-neslöv, Anna Hernström, Höganäs, och Freja Hovar d, Skolhemmet, Skäralid.
Vid den gemensamma middagen å hotell Thor var som vanligt stämningen den bästa. Rektor Dahlström tackade de medverkande. Mötets tack till hr Dahlström framfördes av inspektör. Wallin.
Sveriges småskolläFarinnef öpenincj.
Styrelsens årssammanträde.
Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening hade sammanträde i Nässjö den 25 och 26 februari.
Vid öppnandet av sammanträdet lämnade ordföranden fröken Karola Pålsson en överblick över det gångna verksamhetsåret samt omnämnde, att i brukspatron Torsten Petres donation, som överlämnats till centralstyrelsen för S. A. F., även Sveriges småskollä-rinneförening ihågkommits. Ur den av Torsten Petre utgivna diktsamlingen »Flingor och flisor», föredrogs dikten »Sanning och kärlek» som uttryck för tacksamhet mot makarna Petre samt
med tillönskan om att sanning och kärlek skulle alltfort förbliva mottot för Sveriges småskollärarinneförenings arbete:
Styrelsen konstituerade sig sålunda: fröken Karola Pålsson, Malmö, ordf.; fröken Sigrid Bredberg, Jönköping, v. ordf.; iröken Anna Ljunggren, Huskvarna, l :a sekr.; fröken Ebba Anderson, Göteborg, 2:a sekr., ock fröken Ester Janzon, Huskvarna, kassaförvaltare. Övriga medlemmar: fru Ida Waldén, Landskrona och fröken Hanna Westling, Gävle.
Ett fyrtiotal frågor förelågo till behandling, varvid särskilt lönfrågan, utbildningsfrågan, vilohemsfrågan, frågan om bredvidläsning och publikationer for barn på småskolstadiet ingående behandlades.
Lönfrågan.
Efter en ingående överläggning i lönfrågan beslöt styrelsen göra följande uttalande:
Med stor besvikelse kar styrelsen erfarit, att kunglig proposition om lönreglering for folk- ook småskolkåren även innevarande ar uteblivit. Besvikelsen ar sa mycket större, som det statsfinansiella läge, vilket under föregående ar framställts såsom skäl ’for statsmakternas kållning i lönfrågan, Icke längre kan anses föreligga. Då den senaste lönregleringen, som genomfördes 1918, grundade sig på 1914 års prisläge, ock då övriga av staten avlönade tjänstmannagrupper sedan fått sina lönförhållanden ordnade eller (förbättrade, framstår orättvisan sa mycket skarpare. Folk-ock småskolkåren kar därigenom kommit att intaga en mycket missgynnad ställning i jämförelse med andra tjänstmannagrupper.
Styrelsen vill särskilt framkalla det rent av betryckta läge, i vilket småskollärarin-norna - de lägst avlönade inom folkskolan - befinna sig. Vid jämförelse med andra kvinnliga befattningshavare i statens tjänst, vilkas utbildning ej kräva någon specialutbildning, finner man, att dessas lönförmåner kunna överstiga småskollärarinnas med upp till ett tusen kronor.
For att erhålla befattning som småskollärarinna fordras att kava avlagt småskollärarinneexamen. Denna examen förutsätter minst tvåårig kurs vid småskolseminarium. Genom den ar 1919 genomförda seminariereformen kava fordringarna iför inträde vid småskolseminarium avsevärt skärpts, vadan (förberedelserna for inträdesprövningarna kräva betydligt längre tid an förut varit fallet. Enligt inhämtade upplysningar kava de inträdessökande i många fall avlagt realskolexa-men eller avgångsexamen från åttaklassigt läroverk for flickor.
Studiekostnaderna ka därigenom betydligt ökats. För dem, som fingo sin utbildning under kristiden, belöpa sig kostnaderna till summor, eom äro oproportionellt stora i för-kållande till lönen.
På småskolans arbetsområde kar under senare ar genomförts reformer, som ställa stora krav på småskollärarinnans skicklighet ock anpassning, ock som ofta nödvändiggöra fortsatt utbildning.
Det måste anses som ett rättvist krav, att även småskollärarinnorna erkålla lon, avvägd med hänsyn till utbildning, arbetsuppgift ock ansvar i tjänstutövning.
Då nu i riksdagen motioner föreligga om tillfällig lönförbättring for folk- ock småskolans lärarkårer, vill styrelsen, särskilt med känsyn till småskollärarinnornas alltför laga lönstandard, kraftigt vädja till riksdagens ledamöter att,genom bifall till de framförda motionerna bevilja lärarkåren tillfällig lön-förbättring.
Småskollärarinneutbildningen.
Styrelsen höll före, att frågan om statens övertagande av småskolsemina-rierna bör lösas samtidigt med frågan om lärotidens utsträckning. Följande uttalande gjordes:
Frågan örn en förbättrad seminarieutbild-iiing för småskollärarinno.r var en av orsakerna till att Sveriges småskollärarinneföre-ning stiftades. Det visade sig vara nödvändigt, att från småskollärarinnornas sida ett energiskt ock målmedvetet arbete organiserades för att åstadkomma en sådan förbättring av småskollärarinneutbildningen, att den komme att motsvara de stora krav, som den modärna skolan ställde på den grundläggande undervisningen. Den ar 1919 genomiörda seminariereiformen kunde ej anses tillfyllestgörande i flera viktiga avseenden. Såväl Sveriges småskollärarinneförenings styrelse som föreningens ombudsmöten kava gång efter annan genom uttalanden ock på annat sätt sökt verka för att en ytterligare förbättring av småskollärarinnéutbiidningen snarast möjligt måtte komma till stånd. Föreningens ombudsmöte ar 1925 uttalade sig för att i sammanhang med avvecklingen av den rådande överproduktionen av småskollärarinnor seminarierna borde beredas möjlighet att göra lärokursen treårig. Småskolseminariernas lärarförening ingick följande ar till k. m:t med en framställning om åtgärder i detta hänseende. I ar kar saken vunnit ytterligare aktualitet genom beslut av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening att i skrivelse till k. m:t uttala sig for att staten snarast möjligt matte övertaga all utbildning av småskollärarinnor ock att samtidigt denna utbildning göres treårig.
Styrelsen för .Sveriges småskollärarinneförening vill uttala sin livliga anslutning till de sålunda framförda kraven, som den vill sammanfatta på följande satt:
1) iStaten bor snarast möjligt åtaga sig den utbildning av småskollärarinnor, som hittills bedrivits av landstingen.
2) Härvid bor staten inrikta sig på att framdeles upprätthålla endast ett mindre antal större seminarier, varigenom vinnes såväl ekonomiska som pedagogiska fördelar, varjämte genom indragning av obehövliga seminarier anpassning kan ske till det verkliga be-kovet av lärarkrafter med denna utbildning.
3) De ökade krav på den grundläggande undervisningen, som uppställas av 1919 års undervisningsplan ock som ytterligare skärpas genom de fordringar, som 19(27 års skolreform ställer på folkskolan, göra det nödvändigt, att lärotiden vid småskolseminarierna nu utsträckes till tre ar. Denna reform bor genomföras .i samband med den föreslagna inskränkningen i lärarproduktionen genom indragning av seminarier, enar de därigenom frigjorda lärarkrafterna, till vilka staten i varje fall måste utbetala full lon, då lämpligen komme till användning i den nya årsklassen.
(Forts.)
Småskolseminarierna.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Greta Alm att vid Göteborgs stads småskolseminarium undergå efterprövning till små-skollärarex&men.
Fel i distribueringen av tidningen (om några nummer utebli eller dylikt) anmäles å närmaste postanstalt, ej direkt till var expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
