Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
119
äldre lyceernas. Lärjungarnas medelålder i de olika klasserna ar också praktiskt taget sammanfallande.
Ser man åter på lär j ungrekryteringen, möter man en djupgående skillnad mellan de nya och de gamla lyceerna. Sa ar det redan ägnat att överraska, att de utanför läroverksstaden bosatta lärjungarna i Hälsingforslyceet till en början utgjorde drygt en tredjedel av samtliga mot 14 % i huvudstadens övriga statsläroverk. Sannolikt på grund av ökad konkurrens har siffran senare sjunkit till 16 % mot övriga lyceers 12 %. Ännu mer påfallande framträder detta förhållande i fråga om Jyväskylälyceet i jämförelse med andra läroverk i mindre landsortsstäder. Elevmaterialet utgöres här genomgående till två tredjedelar eller mera av barn hemmahörande i den kringliggande bygden, medan procentsiffran for jämförliga läroverk i övrigt stannar vid 44.
När jag för ett par månader sedan hade tillfälle besöka olika skolor i den jfiniska huvudstaden, var jag givetvis särskilt intresserad att lära känna, sa långt detta var möjligt, förhållandena i det färdigorganiserade försökslyceet. Och jag fick till ciceron läroanstaltens förutvarande rektor och organisatör, numera skolrådet Sarva. Skolan var inrymd i provisoriska men relativt goda lokaler och förlagd till en stadsdel med förhållandevis starkt finskspråkigt inslag. Vad som omedelbart slog mig, när jag iakttog pojkarna på morgonen, innan lektionerna började, var den yttre överensstämmelsen med en svensk kommunal mellanskola i en av vara storstäder. Allting tydde på, att det var arbetarbarn, som företrädesvis rekryterade lyceet. Min ciceron bekräftade riktigheten av min iakttagelse och satte i min hand några statistiska uppgifter rörande lärjungarnas fördelning på olika befolkningsskikt, vilka uppgifter redan i och for sig äro förtjänta av uppmärksamhet såsom ägnade att ypperligt belysa den allmänna räckvidden av bottenskolans sociala »bärkraft». Hos en svensk väcka de alldeles särskilt intresse på grund av den slående paralléllismen med våra mellanskolor.
Undersökningen, som ar verkställd efter ungefärligen samma plan, som motsvarande svenska, avser f em ar, och föräldrarna fördelas på följande fem grupper: 1) högre tjänstmän, större affärs-idkare ooh fria yrken; 2) jordbrukare; 3) mindre af f ar slakare, lägre tjänstmän; 4) industriarbetare; 5) torpare och jordbruksarbetare. Av utrymmesskäl meddelar jag siffrorna allenast för det första och det sista ar, som inga i undersökningen, läsåren 1919-20, respektive 1923-24. De ställa sig på följande satt (se 2: a och 3: e spalterna!) :
Det faller genast i ögonen, att Hälsingforslyceet ar arbetarbarnens speciella läroanstalt. Barn ur grupperna 4 och 5 utgjorde nämligen omkring hälften av samtliga lärjungar, medan de i huvudstadens övriga lyceer blott upp-
Grupp l Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5
Läsåret 1919-20:
Hälsingfors försökslyceum ...
» övriga statslycéer .
Jyväskylä försökslyceum ....
Övriga jämförliga statslycéer ..
Läsåret 1923-24:
Hälsingfors försökslyceum ..........
» övriga statslycéer ........
Jyväskylä försökslyceum...........
Övriga jämförliga statslycéer.........
nådde 11 å 14 %. Få samma satt har lyceet i Jyväskylä en utpräglad karaktär av landsDygaslaroverK. jorctbrukar-barnen utgjorde där omkring 2/5 av samtliga lärjungar, medan motsvarande kategori i jamlornga lyceer av den äldre typen nådde blott sirtran 14 å 16 %. Ännu en sak; ar värd beaktande. Man iakttar, att gruppen l, som representerar de exklusivt burgna samnallskias-serna, till en början alldeles saknades i Haismgiorslyceet och i Jyväskylä var ytterst sparsamt iöreträdd. Sedermera har en anmärkningsvärd förändring inträtt härutinnan. De väisituerade Hemmens barn ha icke hållit sig borta i Häismg-fors efter utgången av de två första läsåren och även i Jyväiskylä har denna kategori avsevärt ÖKats. Den omedelbara anledningen till denna företeelse undandrar sig mitt bedömande. Men måhända ar man berättigad att i siffrorna se ett uttryck for att den instinktiva motvilja mot bottenskolan, som inom vissa kretsar ar tillfinnandes, rikligt närd av en högröstad pressopinion, ratt snart ger vika inför verklighetens erfarenheter, sedan stridslarmet tystnat.
Under 1927 ars skolstrid" fingo som bekant de »svaga resultaten» i studentexamen vid Jyväskylälyceet tjänstgöra såsom tungt vägande argument för bot-tenskoltankena oduglighet. Det ligger i sakens natur, att jag med kännedom om lyceets roll i vara svenska diskussioner var särskilt angelägen att vinna klarhet på denna punkt. Redan tidigare hade det finska undervisningsväsendets högste målsman efter verkställd undersökning ansett sig kunna fastslå, att åtminstone i den form de ifrågavarande svartmålningarna framträdde den finska skolstyrelsen omöjligen kunde, såsom här sagts, hava meddelat uppgifterna i fråga. Det äger sin riktighet, att studentexamensresultaten 1926 vid nämnda lyceum voro osedvanligt svaga, men detta var ett enstaka fall, till vilket orsaken var att söka förnämligast i en undermålig lärare i svenska. Då man betänker, att bygden ar sa gott som helt finskspråkig och godkänt vitsord i svenska ar ett betydelsefullt villkor for examens godkännande, inses det utan vidare, vilken avgörande roll lärarfrågan måste spela. Ser jag på resultatet ar 1927, låg detta for Hälsingforslyceets lärjungar, av vilka 12 av 13 godkändes, något över genomsnittet för riket, och i
O 36
6 39
12
35 24
34
4 3
41 14
2 3
38 16
44 60 44 40
41 48 22
39
44
10
41 14 14 10
Jyväskylä godkändes 7 av 12, ett väsentligen bättre resultat an året förut. I Finland synes man ingalunda benägen att betrakta de hittillsvarande erfarenheterna såsom ogynnsamma. Tvärtom tyder allting på att såväl regering som riksdag bedömt försöket såsom lyckat. På annat sätt lär det icke kunna förklaras, att man i Hälsingfors gatt att upprätta ytterligare ett lyceum av samma typ. Och i Åbo och Viborg har man anordnat fyrklassiga flickskolor i omedelbar anslutning till folkskolans sjätte klass. Uppmärksammas to or vidare, att den nu församlade riksdagen fått mottaga regeringtsförslag såväl om lärarnas överförande på ordinarie stat som ock om nybyggnad för det först upprättade Hälsingforslyceet. Dessa framställningar hava, efter vad jag inhämtat, också bifallits. Från början av innevarande ar äro lärarna vid alla fem statsläroverken av denna typ uppförda på ordinarie stat. Om två ar beräknas nybyggnaden for det första Hälsingforslyceet stå färdig. Jyväskylälyceet har redan tidigare fått sin lokalfråga ordnad och inflyttar i ny byggnad nästa sommar. Det torde icke heller kunna bestridas, att riksdagens förut omnämnda radikala ståndpunktstagande i bottenskolfrågan starkt påverkats av de praktiska erfarenheterna rörande de gjorda försökens gynnsamma utgång.
dagen*
Moraliska utfästelser.
Stockholms Dagblad återgav förra lördagen en intervju med hr Värner Hydén beträffande folk-skolkarens lönfråga. Inledningsvis omnämnes, hurusom det från skilda delar av landet inrapporterats till Stockholms Dagblad, att inom folkskollärarkåren rader en utomordentligt stark förstämning över regeringens uraktlåtenhet att på något satt tillgodose kårens krav på en lönförbättring. Möte efter möte hålles, heter det, varvid dessa känslor komma till uttryck, och hänvändelser göras till riksdagsmännen om stod för de motioner om tillfällig lönförbättring för folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
