Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
37
MinwiessTvrivning.
En tredje form för rättskrivningen ar minnesskrivning. Denna ar av samma beskaffenhet i hjärnfysiologiskt avseende som den fria rättskrivningen, i det att impulserna utgå från ett uppsamlat minnesförråd och. ledas över samma banor, som for denna äro angivna. I själva verket äro ju både vårt talspråk och skriftspråk endast språkminnen såväl beträffande de enskilda orden som deras användning i uttryck, satser och meningar. Minnesskrivning ar därför fullt psykologiskt riktig. Icke sällan förekommer också, att vi i skriftlig framställning ordagrant citera yttranden eller dyl., som till form och innehåll synas oss värdefulla, varför minnesskrivningen även kan sägas ha en viss praktisk betydelse. Till texter för minnesskrivningen väljer man sådant, som förut blivit inlärt, såsom minnesord och psalmverser, sånger, deklamationsstycken, ordspråk m. m. De sistnämnda utgöra ett förträffligt material för minnesskrivning både med hänsyn till deras kärnfulla sprak och deras etiska innehåll. Det ar en brist i undervisningsplanen, att icke den kulturskatt, som vi ha i våra gamla ordspråk, kunnat på något ställe få åtminstone ett omnämnande. Men just på denna plats kan skolan
sätta in dem. Däremot bör man på inga villkor förelägga barnen s. k. rättskrivningsövningar .till utanläxor för minnesskrivning. Deras vanligen banala innehåll, om man nu ens kan tala om ett sådant, deras krystade språk, deras anhopning av ord med samma ljud m. m. göra dem i hög grad språkvidriga. Texterna för minnesskrivning böra i alla avseenden vara förebildliga, till både form och innehåll av sådant värde, att de för framtiden kunna utgöra en både språklig och i högre mening kulturell minnesskatt. - Liksom den fria rättskrivningen jämväl hade till uppgift att lära barnen den rätta användningen av orden, sa har också minnesskrivningen en särskild uppgif t Häruti, att den korrigerar de inlärda texterna. Det ar ju ingalunda ovanligt, att barn vid tanklös överläsning förvränga ordalydelsen och rabbla fullständiga omeningar. Då dessa sedan skola skrivas, komma besynnerligheterna riktigt i dagen, och läraren blir i tillfälle att rätta desamma. En gosse hade meningslöst lärt sig bibelspråket sålunda: »Allt vad Gud har skapat ar gott och intet förstklassigt» o. s. v. i st. f. förkastligt. Det ar ju möjligt, att denne gosse inte fick läsa upp just detta minnesord och därvid få den groteska formen rättad, men sattes klassen
till en minnesskrivning, då kom felet i dagen. Minnesskrivningen utgör sålunda en ypperlig komplettering av det muntliga förhöret och bidrar i hög grad till ett riktigt och säkert befästande av sådant, som skall bevaras i minnet för livet.
Den reflekterade avskrivningen kan betraktas såsom grundläggningsmetoden för rättskrivningen. Den fria rättskrivningen och minnesskrivningen äro dess egentliga arbetsmetoder. Vid dessa skrivningar arbeta barnen fullt självständigt vart och ett efter måttet av sin skrivfärdighet utan att behöva jäktas för att följa med de andra, de arbeta i ro utan att störas av yttre påverkningar, deras uppmärksamhetsläge ar det enda fullt naturliga och deras både h järnfysiologiska och psykologiska verksamhet ledes i riktiga banor. I flerklassiga skolor, där läraren måste dela sin tid mellan olika klasser och ofta anordna tysta övningar, äro dessa läroformer de enda, som lätt förberedas och således i högsta grad inbespara lärarens tid men ändock ge barnen det högsta mått av intelligensbefrämjande självverksamhet. De äro med ett ord arbetsskolidéns praktiska tillämpning på rättskrivningsundervisningen.
(Forts.)
Dyrtidstillägget för första kvartalet 1928.
Procenttalet (= tilläggsprocenten) för beräkning av dyrtidstillägget från och med januari månad blir 35. Här nedan angivas dyrtidstilläggen for såväl ordinarie som extra ordinarie och vikarierande folk- och småskollärare samt för undervisning i slöjd och hushållsgöromål i folkskola eller särskild anstalt. Ävenså angivas de belopp, med vilka dyrtidstilläggen skola minskas under lärares tjänstledighet av olika orsaker.
Vi uppmana på det enträgnaste våra läsare att förvara detta nummer och att noga studera nedanstående tabeller och anvisningar ’, innan frågor angående dyrtidstillägg insändas till oss.
L Dyrtidstillägg för folk- och småskollärare.
(Tabellen upptager ej mani. småskollärare, anställd före den Vi 1919.)
Folkskollärare
Folkskollärarinna
Småskollärarinna *
1
Icke familjför-sörjare
2Familjförsörjare med
Icke familj försörj are
2Familj-försör-
Icke familj försörj ar e
2Familj-försör-
under 25 ar
över 26 ar
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
5 barn
6 barn
7 barn
under 25 ar
över 25 ar
jare med 1 barn
under 25 ar
över 25 ar
jare med 1 barn
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
a) Ordinarie och tills vidare anställda lärare. Beloppen angiva dyrtidstillägg för kalendermånad.
I
50: 14
65: 71
60: 71
65:71
70: 71
75:71
80: 71
85:71
90: 71
44: 89
49: 88
64:88
28: 35
31:50
36: 50
II
68:01
64:46
69: 46
74: 46
79: 46
84: 46
89:46
94:46
99:46
50: 14
55:71
60: 71
32: 29
35:88
40: 88
III
-
73: 21
78:21
83: 21
88:21
93:21
98:21
103: 21
108: 21
-
61:54
66:64
_
40: 25
45: 25
IV
-
81:96
86:96
91:96
96: 96
101:96
106:96
111:96
116:96
-
67:38
72: 38
-
44:63
49:63
d)
b) Extra ordinarie och vikarierande lärare. Beloppen angiva dyrtidstillägg för dag under fortgående lästermin. Dyrtidstillägget (liksom lönen) utgår även for son-, helg- och lovdagar under fortgående lästermin 34 .Va veckor = 242 avlöningsdagar.
o
o
2,02
2,24
2,41
2,58
2,75
2,92
3,09
3,26
3,43
1,76
1,95
2,12
1,17
1;30
MT
0) -
1 Anställd vid småskola, mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola. Beloppen gälla även för manlig lärare, anställd
efter den 31 december^ 1918.
2 For varje barn utöver det i tabellen angivna antalet ökas dyrtidstillägget med 5 kr. pr månad för lärare med lön efter kalenderår och med 17 öre pr dag for lärare med lön efter läsdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
