Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 53
SVENSK LÄRARETIDNING.
1071
2. Av de kretsar, som besvarat första frågan jakande, ha 106 som svar på andra frågan anfört särskild motivering. Därvid har angående kommittéförslaget av den 6 mars 1920 med växlande formulering uttalats, att, om det förverkligades, skulle de nuvarande missförhållandena beträffande den lagstadgade föreningen av folkskollärar- och kyrkomusikertjänst komma att försvinna (66 kretsar), att en bättre ekonomisk ställning skulle vinnas för tjänstinnehavarna (38 kretsar), att någon annan lösning an efter kommittéförslaget ej inom överskådlig tid torde kunna vinnas (5 kretsar), att klockarinstitutionen bleve avskaffad (5 kretsar), att domkapitlens ensambestämmanderätt beträffande fastställelse av beslut om tjänsters förening skulle upphävas (3 kretsar); att den kyrkomusikaliska kompetensen skulle höjas, en ar på grund av lön förbättringen flera personer skulle ägna sig åt kyrkomusiken (2 kretsar), att kyrkomusikertjänsten skulle lyftas upp på ett högre plan (l krets), att bestämda föreskrifter angående kantors åliggande fastställdes (l krets), att tjänstgöringen för kantorn bleve sa ordnad, att lärarverksamheten ej hindrades (l krets), att kantorn bleve kyrklig tjänstman och erhölle nu saknad rätt att väljas till ledamot av kyrko- och skolråd (l krets), och att förslagets genomförande skulle icke blott höja kyrkomusiken och kyrkosången utan även tillföra folkskolan flera för sångundervisning utbildade lärare (l krets).
Av de kretsar, som besvarat första frågan nekande, ha 34 kretsar som svar på andra frågan anfört särskilda skäl. Sålunda har beträffande kommitté förslaget av den 6 mars 1920 med växlande formulering uttalats, att enligt förslaget innehavare av förenade tjänster fortfarande skulle ha kvar klockargöro-mål (6 kretsar), att tvångsföreningen mellan kyrkomusikertjänst och folkskollärartjänst, på vilken förslaget grundar sig, ar principiellt ohållbar (4 kretsar), att förslaget ar beträffande såväl befattningshavarens tjänstgöringsskyldighet som hans lönförmåner sa svävande, att det i hög grad inbjuder till godtycklig tolkning och därigenom också till missbruk (3 kretsar), att då sådant biträde för en del av kantorsgöromålen, varom talas i mom. l § 27 i folkskolstadgan, praktiskt taget icke kan anskaffas, kantorsgöromålen komma att i hög grad störande inverka på skolarbetet (2 kretsar), att de tjänståligganden, som kommittéförslaget upptager, äro sa omfattande, att det särskilt i större och medelstora församlingar kommer att möta svårigheter för att få kyrkskoltjänsterna nöjaktigt besatta (2 kretsar), att stora fordringar skulle enligt förslaget ställas på kantorn, utan att denne i mindre och fattigare församlingar skulle tillförsäkras skäligt arvode (l krets), att, om en lärare bredvid sitt skolarbete skall fullgöra alla de åligganden, som i förslaget påfordras, måste skolan komma att bli lidande (l krets), att om en församling bleve ålagd att till innehavare av förenade tjänster betala den minimilön, som förslaget upptar, skulle ett missnöje uppkomma, som värre ginge ut över skolkantorn an om tjänsterna skildes (l krets), att de föreslagna minimilönerna skulle blott skenbart åvägabringa en lönförbättring, enär det oftast ar de mindre församlingarna, som betala låga organistlöner, och mindre bärkraftiga församlingar ej skulle kunna åläggas betala ens minimilön (l krets); att förslaget upptager en mängd bisysslor, som ej böra avfordras och utföras av kantorn, och att detsamma ej bor upphöjas till lag utan föregående grundlig bearbetning (l krets), att ölägenheterna av tjänstföreningen i det stora hela bleve kvarstående, i flera fall till och med utökade (l krets) samt att det enligt § 8 i förslag till lag angående kantorer skulle åligga kantor bi. a. att meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, och att denna skyldighet icke kan fullgöras, utan att skolarbetet blir tillbakasatt (l krets).
Därjämte ha av resp. 25 och 11 kretsar
avgivits principiella uttalanden for och emot lämpligheten av kyrkomusikertjänstens förening med folkskollärartjänst och ha därvid i huvudsak anförts de skäl, som i motsvarande fall återfinnas här nedan i sammanfattningen av svaren på sjätte frågan.
Slutligen ha några enstaka uttalanden med olika innehåll framkommit i ett fåtal kretsföreningar.
3. Den tredje frågan har besvarats med ja av 14 kretsar och med nej av 174 kretsar.
4. Av de kretsar, som besvarat tredje frågan jakande; ha under fjärde frågan 3 kretsar anfört särskild motivering. Därvid har uttalats, att några större olägenheter av nuvarande tjänstförening icke har kunnat påvisas (2 kretsar) och att intet hindrar en församling att med domkapitlets tillstånd skilja folkskollärartjänsten från kyrkomusikerbe-fattningen (l krets).
Av de kretsar, som besvarat tredje frågan nekande, ha 94 anfört särskild motivering. Därvid har, med olika formuleringar, uttalats, att de nuvarande tj änstgörin gsbestämmel-serna äro otidsenliga (68 kretsar), att kyrko-musikerljänsten ej bör uppehållas på bekostnad av folkskollärarenen (62 kretsar), att de för kyrkomusikerna gällande förordningarna äro omöjliga att efterleva’(9 kretsar), att de nu-varande förordningarna möjliggöra en godtycklig behandling av kyrko-musikerkåren (3 kretsar), att folkskolinspektör, eventuellt skolöverstyrelsen bör få ha medbestämmanderätt i fråga om villkoren för förening av tjänsterna (3 kretsar), att lärartjänsten blir lidande på den nuvarande föreningen (3 kretsar), att § 27 i folkskol-stadgan med sin nuvarande formulering icke hindrar, att vid besättandet av förenade tjänster lärartjänsten, tvärt emot författningarnas mening, på sina håll kommer att få en underordnad ställning gentemot kyrkomusiker-tjänsten (l krets).
Dessutom ha av resp. 5 och 5 kretsar under fjärde frågan framhållits principiella skäl för och emot kyrkomusikertjänstens förening med folkskollärartjänst, och har därvid anförts i huvudsak vad som återfinnes i sammanfattningen av svaren på sjätte frågan.
Några enstaka uttalanden med olika innehåll ha ytterligare framkommit i ett fåtal kretsar.
5. Den femte frågan har besvarats med ja av 69 kretsar och med nej av 142 kretsar.
6. Av de kretsar, som besvarat femte frågan jakande, ha under sjätte frågan 46 kretsar anfört särskild motivering. Därvid har uttalats, med olika formuleringar, att tvångsföreningen bör avlösas av en anordning, som medger rätt till förening av tjänsterna i de fall, där frivillig överenskommelse kan träffas, och att avgång från endera tjänsten icke med nödvändighet må förplikta till att lämna den andra (18 kretsar), att på landsbygden kyrkskolorna ofta äro de bäst anordnade men att lärare, som ej ha avlagt organistexamen, i många fall äro hindrade att söka anställning vid dem (16 kretsar); att lärartjänsten numera ställer allt större krav på sin innehavare och att det blir för betungande, om han med lärartjänst skall förena kyrkomusikertjänst (11 kretsar), att den kyrkliga befattningen ibland verkar hindrande för skolgärningen (9 kretsar); att en tvångs förening av det borgerliga samhällets
.befattningar med kyrkliga tjänster måste anses principiellt oriktig (8 kretsar), att den möjligheten alltjämt vid tjänsternas förening kommer att förefinnas, att lärarlönen i någon mån far underhålla kyrkomusikertjänsten (7 kretsar), att vid tillsättningen av förenade tjänster emellanåt tages störst hänsyn till de sökandes kompetens för kyrkomusiker-befattningen (6 kretsar), att upphävandet av § 27 i folkskolstadgan ar till skolans bästa (4 kretsar), att kyrkomusikertjänsten hindrar läraren att använda sina ferier för rekreation och för fortbildning (3 kretsar), och att det visat sig omöjligt få igenom några sådana reformer, att den nuvarande formen
för tjänstförening kan anses möjlig att behålla (2 kretsar).
Av de kretsar, som besvarat femte frågan nekande, ha under sjätte frågan 90 kretsar anfört särskild motivering. Därvid har med växlande formulering uttalats, att genom reformering enligt kommittéförslaget av den-6 mars 1920 försvinna olägenheterna av tjänstföreningen men fördelarna kvarstå (43 kretsar), att på landsbygden dylik tjänstförening kan äga rum utan särskilda olägenheter för skolan men med gagn för församlingen, enär i mindre församlingar särskild kantorstjänst icke kan upprätthållas (13 kretsar), att vid upphävande av § 27 i folkskolstadgan skulle nya svårigheter uppkomma i stället för dem man velat undanröja (10 kretsar), att några större olägenheter av den nuvarande föreningen icke kunnat uppvisas (5 kretsar), att ett slopande av § 27 i folkskolstadgan skulle betyda ett starkt försvagande av församlingens musikliv (5 kretsar), att det har sin betydelse icke minst för skol-sången, att i varje församling finnes åtminstone en lärare med kvalificerat intresse för sång och musik (3 kretsar), att omtanken om kyrkans och kyrkomusikens bästa snart nog skall framtvinga lämpligare bestämmelser rörande kyrkomusikers tjänståligganden och lön förmåner vid förenade befattningar an de hittills gällande eller nu föreslagna (2 kretsar), att lärarkåren har fördel av att stå i den kontakt med församlingen, som kantorstjänsten ger tilKälle till (l krets), att om den lagstadgade föreningen av tjänsterna upphävdes, torde de flesta församlingarna för erhållande av musik och sång vid gudstjänsten ändå komma att bli hänvisade till folkskolans lärarpersonal och att därför en enligt laga former åstadkommen förening med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter måste vara att föredraga för alla parter (l krets).
Dessutom ha några enstaka uttalanden med olika innehåll framkommit i ett fåtal kretsföreningar.
7. På den sjunde frågan ha svar lämnats av 100 kretsar. Därvid har med växlande formulering i huvudsak följande framhållits: att förslaget till lag angående kantorer, sådant detta förelades 1921 års riksdag, måtte snarast möjligt å nyo såsom kungl, proposition framläggas för riksdagen (65 kretsar), att kyrkomusikerns tjänstgöringsskyldighet bor lagstadgas och läggas inom kyrkomusikens och kyrkosångens område och ej, såsom kommittéförslaget av den 6 mars 1920 förordar, utökas till diverse mångsyssleri som skrivbiträde, uppbördsman, förman för kyrkobetjäningen etc. (4 kretsar), att nuvarande innehavare av folkskollärar- och kyrkomusikertjänst böra på ett eller annat
sätt beredas möjlighet att, när tjänsten
få avgå från endera den andra (3 kretsar),
de sa önska, men behålla
att lönfOppman erna för viss relation
kyrkomusiker böra fastställas i till prästerskapets, emedan i stort sett samma förhållanden, som i ett pastorat motivera högre eller lägre lön för dess prästerskap, även motivera högre eller lägre lön för dess kyrkomusiker (3 kretsar), att frågan om semester för kantorerna bör kunna av församlingarna lösas genom att gudstjänsttiderna tillfälligtvis omläggas, sa att tjänstgöringsbyte mellan kantorerna i närbelägna församlingar blir möjligt (3 kretsar), att skolkan-tors tjänstgöring icke må avse annan tid an son- och helgdag (2 kretsar), att kantorn bör erhålla ferier minst en månad årligen i samband ined skolans sommarferier (2 kretsar), att de s. k. klockarboställena måtte bort-regleras (l krets), att för folkskollärares åtagande av kyrkomusikertjänst böra gälla samma bestämmelser som för hans åtagande av andra bisysslor (l krets), att kyrkomusi-kerlönen sa bestämmes, att kompetensnivån ej sänkes (l krets), att en klassificering av församlingarna med hänsyn till folkmängd m. m. bör upprättas inom varje stift och organistlönen bestämmas efter en lönplan för hela stiftet, varigenom befordringsmöj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
