Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 28
åhört föredrag om »Allvar och glädje i skolarbetet» förklarade mötet öppnat.
Därefter företogs val av mötesfunktionärer. Till ordförande valdes rektor Jakobson, Växjö, till v. ordf. rektor Vendela Wester-Wahlström, Falun, och till sekreterare seminarielär ät innorna Margareta Skog, Västerås, och Anna Abrahamson, Härnösand.
Rektor Gezelius började sa dagens förhandlingar med ett föredrag om »Läroböcker och kurser i kristendomskunskap vid småskolseminarierna». Beträffande kristendomsämnet gjorde sig i inledningsföredraget liksom också i den därpå föl- | j ande livliga diskussionen den åsikten | gällande, att kurserna äro ofantligt stora, och att koncentration ar nödvändig, ja, att den ar småskolseminariernas lösen. Det tycktes för övrigt vara den allmänna meningen beträffande alla de kunskapsämnen, som upptogos till behandling vid mötet, att småskolseminariernas stora svårighet ar att kunna göra ett sa praktiskt urval som möjligt av det myckna kunskapsstoffet. Mötet uttalade det önskemålet, att för småskolseminarierna lämpliga läroböcker utarbetades.
Andra ämnet för dagen var inträdesprövningarna. Inledaren rektor Gustav Janzon, Linköping, påvisade bland annat nödvändigheten av att tillräcklig tid anslås till prövningarna, sa att dessa få ske i lugn och ro, och särskilt betonade han, att seminarielärarna ej böra låta sig påverkas från något håll, utan måste fullt opartiskt bedöma varje sökande.
Föredrag om »Teckningsundervisningen vid småskolseminarierna» hölls av teckningslärarinnan vid Ateneum Elisabet Rosborg, som även demonstrerade en rikhaltig samling av elevarbeten.
Första mötesdagen avslöts med ett samkväm på Högloftet å Skansen, varvid lärarinnan vid Ateneum Dagmar \ Hasselberg berättade om sina erfarenheter från en resa till Afrika. Föredraget belystes med utmärkta skioptikonbilder.
Seminarielektor A. Hildinger i Falun började tisdagens förhandlingar genom att inleda diskussion i ämnet »Riktlinjer för småskolseniinariernas psykologiundervisning», varefter rektor Jakobson i Växjö talade om »Den speciella lärarutbildningen». Den allmänna åsikten tycktes vara den, att eleverna, mer an vad som nu ofta ar fallet, borde få känna större frihet vid de praktiska övningarna, sa att de kunna helt och hållet koncentrera sig på själva undervisningen. I överensstämmelse härmed framhölls serieövning&rnas stora betydelse. Det betonades särskilt, att seminariernas uppgift ej ar att utbilda färdiga uppfostrare utan att ge eleverna den grund, på vilken de kunna bygga vidare och utbilda sig själva. - »Naturkunnighetskursen vid småskolseminarierna» behandlades av rektor G. A, Olsson, Örebro, och historieundervisningen av rektor O. Ramsjö, Hagaström, som formulerat sitt ämne sa: »Historieundervisningens koncentration med avseende på de olika historiska discipli-
nerna». - För att utarbeta en lämplig kurs i naturkunnighet för småskolseminarierna utsågs en kommitté bestående av rektor’ Olsson, fröken Elna Sidvall, Hagaström, och fröken Selma Olofsson, Linköping.
Sedan de på programmet upptagna ämnena behandlats, upptogs betygssätt-niiigen till diskussion efter förslag av rektor Gezelius, som också inledde. Allmänt uttalades nödvändigheten av en någorlunda lika norm för betygs sättningen vid alla seminarier. Vidare önskade man på flera håll musikbetygets uppdelning i instrumentalmusik och sång och gymnastikbetygets i insikt och färdighet och dessutom ett sammanfattningsbetyg i överensstämmelse med förhållandet vid folkskolseminarierna. Mötet beslöt, att till k. skolöverstyrelsen göra en vördsam hemställan, dels att en betygsstatistik över avgångsexamen vid de olika seminarierna blir uppgjord och kommer de olika seminarierna till handa, dels att musik- och gymnastikbetygen, när sa lämpligen kan ske, ändras i överensstämmelse med de uttalade önskemålen. En del föreningsärenden upptogos också till behandling, bi. a. lönefrågan. Efter en ingående överläggning beslöt mötet göra ett uttalande (se sid. 553).
Mötet beslöt vidare att sänka medlemsavgiften, som förr utgjort 5 kr. för alla medlemmar, till 5 kr. för lärare med full tjänstgöring och 3 kr. för övriga. Till styrelsemedlemmar efter de avgående valdes rektor Andrén, Västerås, rektor Janzon, Linköping, och rektor Olga Hjelmström, Malmköping. Till suppleanter valdes rektor Vendela Wester-Wahlström, Falun, och rektor E. B. Gezelius, Borås. Åt styrelsen uppdrogs att bestämma tid och plats för nästa möte.
Sedan föreningsärendena behandlats, avslöts mötet. Ordföranden uttalade ett tack till mötesdeltagarna, därvid särskilt vändande sig till undervisningsrådet Nylund, som med intresse följt en stor del av förhandlingarna. Ett varmt tack riktades också till Ateneum för flickor, för att de trevliga lokalerna upplåtits för mötet, och till alla dem, som på ett eller annat sätt bidragit. Ordföranden avtackades av rektor Andrén, som framförde mötets erkännande till rektor Jakobson för det utmärkta sätt, varpå han lett förhandlingarna. Undervisningsrådet Nylund höll till sist ett anförande, i vilket han uttryckte sin glädje över att han varit i tillfälle att närvara vid mötet. Såsom chef för den avdelning i skolöverstyrelsen, dit småskolseminarierna höra, hade han följt dessa seminariers arbete och utveckling. Han sade sig ha funnit, att småskolseminariernas lärare utförde ett synnerligen nitiskt och fruktbringande arbete. Under det han följt behandlingen av lönefrågan, hade han funnit, att denna fråga for kåren mera ar en ideell an en materiell fråga, ja, att det ar en livsbetingelse för seminarierna, att den får en tillfredsställande lösning.
Sedan ett fyrfaldigt leve för småskolseminariernas lyckliga framtid utbringats, förklarades mötet avslutat.
Ur var praktik.
Till Sv. Ltg har insänts nedanstående uppsats, som för en tid sedan skrevs i en fortsättningsskola av en 14-årig flicka. Några djurplanscher hade kommit, och efter en liten stunds samtal över planschen »Sländor» med angivande av vilka djur som representerades å densamma, fingo barnen i uppgift att skriva en uppsats över den men blevo uppmanade att fritt behandla ämnet.
Vad jag såg från båten.
En dag mitt på sommaren ar det ett myllrande liv i den vilda naturen. Även vattnens bebyggare äro i rörelse.
Då vattnet svallade omkring årorna, och jag såg dessa djupens barn där under mig, tyckte jag mig vara inne i sagornas värld. Jag hörde, hur de jollrade därnere och huru de skyndade att komma undan det svarta molnet, som befann sig över dem. En och annan gång såg jag deras huvuden sticka upp över vattenytan. Jag såg en outvecklad skogstrollslända, som med sin fångarm just höll på att gripa ett annat litet djur för att döda det. Hon var lik den bevingade varelse, som jag nyss hade sett flyga bort emot skogen, fastän denne var fullt utvecklad och kände sig sa lycklig däröver, att hon hade fått stora vackra vingar att flyga omkring i den sköna luften med.
Där uppe i luften märkte jag även jungfrusländor och dagsländor. Då jag ej noga såg mig för, kom den blodtörstiga myggan, som oförmärkt ville stjäla sin mat, och bet mig på armen. Men jag kände det nog. Det började svida, och det blev en stor upphöjning, där hon hade stungit mig. Oj, där kom en vattenlöpare hoppande! Jag sökte fånga honom, men det lyckades ej. När jag vände min blick nedåt igen, blev jag varse ett långt, smalt djur, som hade begett sig upp till vattenbrynet. I detsamma flog en jungfruslända ned till djuret och hälsade på det. De voro i det mesta lika varandra, fastän djuret, som var jungfrusländans lilla syster, ej var sa försigkommen, att hon kunde reda sig över vattnet.
En liten grodunge sam det fortaste han kunde för att komma undan den glupska klodyveln, som likväl fångade honom. Klodyveln såg sa hemsk ut med de långa krokiga frambenen och de båda vassa spröten baktill.
Båten, som jag satt i, höll på att knuffa ned en plattslända, som hade krupit upp på en kaveldunsstjälk. Men hon lyckades hålla sig fast med sina därtill passande ben.
Då jag rott vidare, hörde jag, att det plaskade till i vattnet. Det var en ryggsimmare, som blev rädd och skyndade ned till bottnen. Sa märkvärdigt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
