Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 26
Jag tittade i boken. Det var den bekanta »Förövningar till fullständigande av de första läsövningarna i Sörgården, av Anna Maria Roos». Albert Bonniers förlag. Tryckt 1922. Oktavformat, sexton sidor, bra papper och tryck, stora typer, kartongpermar, åstämplat pris: 60 öre.
Ja, det var onekligt: en bok för mäss-spridning i »småskolorna» och andra småbarnskolor ävensom i ett stort antal hem. En bok, som tusentals barn åläggas inköpa och varigenom förläggare och författare kunna vara vissa om avsättning i stor skala. Det var väl inte med fästat avseende på sådant tvångsinköp, som vederbörande åsätt den lilla boken det oskäligt höga priset, viss eller vissa om att den måste gå åt i alla fall, och ju större bleve ju profiten? Visserligen innehåller boken illustrationer, men ändå sa ... Priset var oskäligt högt.
Personen i fråga visade för jämförelses skull fram en annan skolbok i större format, inbunden i starkt skolband, utmärkt papper och tryck, ett flertal vignetter, tvänne kartor i träsnitt, tvahun-draåttio sidor, åtryckt pris: 1,70, vid direkt rekvisition hos förläggaren 1,25.
»Det ar mycket märkvärdigt», yttrade nu mannen, »att denna stora bok, tryckt samma ar som den förra^ skall kunna säljas sa billigt. Författare och förläggare beräkna antagligen ringa lön eller vinst på utgivandet av denna bok. Men de ha nog icke heller tillskjutit av egna medel i och för bokens tillkomst och spridning. Dess låga pris ger i allt fall en föreställning om att tryckningskostnaderna icke alltid äro huvudfaktorn vid bestämmandet av priset på skolböcker».
Jag kunde icke annat an instämma i de gjorda anmärkningarna. Vad som påvisats, var ett ytterligare belägg för det på senare tiden allt oftare påtalade missförhållandet, att skolböckerna i allmänhet äro för dyra. Det tyckes, som om vederbörande vid utgivandet av en dylik bok med berått mod ginge åstad för att ockra på skolalumnernas väntade tvångsköp av boken och i detta syfte åsatte den det höga priset.
Utgifterna för skolböcker gå till ganska kännbara belopp för den, som har barn i en undervisningsanstalt, vare sig av lägre eller högre slag. Det ar fördenskull ingalunda oviktigt, om priset på dessa böcker ar d-et lägsta eller det högsta möjliga. Ännu mera blir detta förhållandet, då, såsom ofta ar fallet, två eller flera barn från ett hem hållas i skola samtidigt.
Det ar sålunda synnerligen önskvärt, att priset på skolböckerna i allmänhet sänkes i betydlig mån. Det torde de flesta av dem, utan fara för förf. och förläggare, kunna tåla vid. Skolböckerna kunna på sätt och vis betraktas som en del av lärjungarnas »dagliga bröd» - om också gunås mer eller mindre bemängt med osmältbara ingredienser - och borde som sådant icke genom sin dyrhet ställas svåråtkomligt för många. Resultatet av skolans arbete skulle säker-
ligen för ett stort antal lärjungar, särdeles i folkskolorna, bli väsentligt bättre, om icke det alltför höga priset på läro-och läseböcker försvårade eller omöjliggjorde för dem att skaffa sig sådana. P. E. Nijström.
Några iakttagelser under en resa i U. S. A.
(Forts.)
Undervisningen i de lägre folkskolklasserna.
Som bekant förekommer ingen religionsundervisning i de offentliga skolorna. De många olika religionssamfund, som landet hyser, göra ju en sådan undervisning omöjlig. Men enligt kursplanen för vissa skolor skall varje morgon förekomma psalmsång och bibelläsning, d. v. s. läsning av omsorgsfullt valda bibelord - utan någon som hälst utläggning.
Därpå skall följa några minuters s. k. morgonsamtal med angivet ändamål för att dels giva barnen undervisning i moral och goda seder, dels åstadkomma ett förtroligt förhållande mellan lärare och barn. I »Anvisningar» till kursplanen för Bostons folkskolor heter det:
Låt morgonsamtalen fyllas av liv, intresse och entusiasm! Förbered dem omsorgsfullt! Låt dem icke bli tillfällen, då endast läraren talar, utan låt barnen taga del! Låt dessa stunder framför alla andra brukas till att hos de unga inplanta upphöjda grundsatser! Sök att genom dessa samtal ingjuta hos dem respekt tör lydnadsplikten och lust att offra sina bästa krafter for skapande av lycka och för att höja storheten av amerikanskt medborgarskap.
Vidare heter det:
Samtalen kunna klassificeras under följande rubriker, grundpelarna för en rätt levnad:
Ärlighet Snygghet
Mod Noggrannhet
Lojalitet Punktlighet
Patriotism ’ Raskhet Kärlek till hemmet Självaktning
Vänlighet Medborgarstolthet
Hövlighet God omdömesförmåga
Renhet Ädelmod
Flit Givmildhet
Ihärdighet Tacksamhet
Hjälpsamhet Energi
Allvar Uppriktighet
Beslutsamhet Lydnad Självbehärskning Sparsamhet.
Slutligen föreslås, att samma ämne behandlas varje dag en hel vecka och gives följande anvisning på tillvägagångssätt: måndag: en berättelse eller ett poem belysande det avsedda ämnet; tisdag : utbyte av erfarenheter i ämnet; onsdag: barnen övas att med fantasiens hjälp framställa händelser, som belysa problemet; torsdag: diskuteras lämpliga tillfällen i skola och hem att öva ifrågavarande dygd; fredag: allmän dryftning av frågan.
Modersmålet ar ett ämne, som obestridligen står högre i de amerikanska skolorna an i våra. En anledning härtill ar helt visst, att läseböckerna på ett all-
deles särskilt sätt äro lämpade för små" barn till både innehåll och form. I un-dervisningsplanen för Bostons småskolor betonas också, att intet läsestoff får förekomma, som hos barnen framkallar tvekan eller stapplande. »Mycken lätt läsning gör läsning lätt», heter det. Av de många förtjusande sagorna och berättelserna äro somliga särskilt lämpade för dramatisering, andra for återberättande, och båda delarna övas flitigt. - Vilken brist lida inte våra läseböcker på stoff lämpligt att dramatisera och på dialoger, vilka väl äro ett det yppersta medel att främja en naturlig läsning, förutsatt att de äro begripliga för barnen och intressera dem. Läsestoffet ar icke blott kvalitativt utan även kvantitativt överlägset läsestoffet i våra skolor. I Amerikas skolor har man icke endast en Första läseboken, en Andra läseboken o. s. v., utan man har en hel rad av olika svårighetsgrader. Och läsning av stycken, som till innehåll eller form anda visa sig svara for barnen, uppskjutes till följande ar.
Man brukar ofta på det lägre stadiet vid läsning och räkning dela klassen i två grupper: grupp A, de mera försigkomna, B} de svagare. Under det den ena gruppen åtnjuter lärarens omedelbara undervisning, ar den andra sysselsatt med någon tyst övning. I Boston ar t. o. m. denna uppdelning föreskriven i undervisningsplanen i fråga om andra klassen. Att läsningen bjuder på rik omväxling, framgår av följande bestämmelse angående antalet läseböcker for nämnda klass:
Första läse- Andra läse- Skolbib-
boken boken lioteket
Grupp A. å 6 5
» B. 5 3 2
För tredje och fjärde klasserna lånas från ett offentligt bibliotek, det berömda Boston Publik Library, varje månad ett 20-tal böcker för skolbruk. De större barnen få på egna kort låna hem böcker från samma bibliotek. Man hoppas nämligen väcka intresse för god läsning även hos de äldre familjemedlemmarna. I biblioteket gives varje lördag e. m. för barnen en s. k. sagotimme. Ett rum i i samma bibliotek utgör barnens rum och ett annat lärarens.
Mycken »tyst» läsning förekommer i skolorna, och den börjar redan i andra klass. Barnen få därvid fritt välja bok. Ett ex.: I tredje klassen av övningsskolan vid seminariet i Providence hade barnen tyst läsning. Efter ungefär en kvart fingo några av barnen redogöra för vad de läst. En flicka hade valt boken »Berättelser från andra länder» och hade därur läst »Jenny Lind, den svenska näktergalen». Enkelt och ledigt återgav hon det huvudsakliga av berättelsen.
En gren av modersmålet, som det lägges stor vikt vid, ar stavning. I alla klasser förekommer dagligen en stunds muntlig och skriftlig stavning av enstaka ord. Varje klass har sin bestämda minimilista, naturligtvis med stegrad svårighetsgrad för varje högre klass. I Bos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
