Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
SVENSK LAKARETIDNINGL
Nr 22
leda den fysiska utbildningen vara en mycket duktig lärare(-inna) i de övriga facken.
En rapport till skolöverstyrelsen angående resultatet av inspektionen i fysisk utbildning avser att sätta vederbörande in i läget i skoldistriktet och skolan i fråga. Vad skolöverstyrelsen bör få veta ar icke alltid lämpligt att det kommer infor den okritiska allmänheten, som utan att vara inne i alla förhållanden, som påverka saken i fråga, lätt kan komma till felaktigt omdöme och domslut. Sa kan lätt bli förhållandet genom offentliggörandet av ovan nämnda sista punkt i notisen. Den blir alldeles onödigt sårande för vederbörande. Gymnastikinspektionen kräver av flera skäl stor takt och hänsynsfullhet.
Jag anhåller därför, att övriga tidningar, som till äventyrs tagit in samma notis, behaga införa även detta yttrande. Högaktningsfullt Hjalmar Ekstedt. Gymnastikinspektör.
Detta »inlägg» hedrar major Ekstedt men förtar knappast den onda verkan av pressbyråns notis for de stackars lärarinnorna, ty folk ar nu inte sa förfärligt noga med distinktionerna, att de låta detta vara detta. Att inte Uppsala Nya Tidning klippte bort notisens sista mening var väl ett förbiseende i nattbrådskan.
Saken har emellertid en allvarligare innebörd. Skall det bli kutym hädanefter, att dylika inspektionsrapporter skola spridas ut över hela landet, blir det inte roligt att vara en stackars fack-inspekterad lärare längre. Men det ar då för val, att den fackliga gymnastikinspektionen inte kan ske oftare an vart 5:te eller 10:de ar, och därför kan ju en stackars dödlig icke fackman taga det med ro. Och det kan vara en tröst för de i detta fall utpekade, att de inte stå alldeles ensamma i våra fackinspektörers mycket rymliga skamvrår.
Vad skall nu denna fackinspektion egentligen tjäna till och med sådana här modärna pressmetoder i synnerhet. Varför få vi inte en geografiprofessor som geografiinspektör o. s. v. Det vore ju konsekvent.
Allvarligt talat. Kunde inte riksdagen taga steget fullt ut och indraga allt anslag till denna fullständigt misslyckade och meningslösa fackinspektion, men sa förståndig och sparsam ar den val inte. J. Valfrid Brodd.
För egen del skola vi i ett följande nr återkomma till denna gymnastikinspektion. Red.
dagspressen.
Segerstadsbråket.
Under rubriken »Skolbilder från Segerstad» har Ny Tid för den 22 april följande artikel:
Det stora nederlag, som »folkskolans vänner» i Segerstad led i striden för varannandagsläsningen har naturligtvis inte minskat dessa »vänners» bemödande att komma åt folkskolan.. Man tycks numera t. o. m. ha inriktat sig på att med
skolbarnens hjälp försöka få anklagelser mot skolinspektören och myndigheterna. Sålunda har skolrådets ordförande, kyrkoherde Kjellander tillsammans med en annan skolrådsledamot besökt skolan och försökt påverka barnen. Man har frågat, om inte skolinspektören kallat barnen for »trindskallar» - ett uttryck, vilket om det bleve vederbörligen bestyrkt naturligtvis skulle i hög grad förarga föräldrarna och minska inspektörens prestige. Endast ett av skolbarnen sade sig ha hört detta uttryck.
På denna vaga vittnespunkt finns väl ingen anledning att rikta angrepp mot folkskolinspektören. Man ser dock, att ansträngningar göras.
Lärarpersonalen har ej fått ut sitt dyrtidstillägg för förra året. På deras anhållan svarar skolrådet, att då staten beviljar dyr tidstillägget, men staten ej ger Segerstad statsbidrag, kan ej skolrådet lämna något dyrtidstillägg. Lärarna ha måst vända sig till länsstyrelsen för att erhålla rättelse.
Betecknande for den allmänna andan i Segerstad och för det inflytande skoiför hundarna ha på skolbarnen ar följande historia, som Ny Tids korrespondent meddelar: Läraren frågar ett av skolbarnen vad landshövdingen i länet heter, och svaret blir Kronlund.
Häradshövding Kronlund ar en av katekesförbundets pampar i Skaraborgs län.
#
Vidare förekommer i Dag. Nyh. för den 21 maj under rubriken »Segerstadslinjen: heltidsläsning med en elev nog» följande artikel, som vi ävenledes återgiva:
Den i samband med den riksbekanta skolstrejken i Segerstad i Värmland kände prästmannen, kyrkoherden F. Kjellander, ar ånyo ute på krigsstigen.
For en tid sedan omnämndes i Dagens Nyheter, hurusom kyrkoherden i spetsen för sitt skolråd (for utbekommande av statsbidrag till Segerstads skolor för ar 1923) betygat, att vid skolorna »faktiskt heltidsläsning pågått hela ar 1923», men att vederbörande folkskolinspektör vid på ort och ställe företagen undersökning konstaterat, att vid distriktets både folk- och småskola ej blott under hela vårterminen 1923 utan även större delen av höstterminen samma ar fullständig varannandagsläsning pågått. Därmed har emellertid inte kyrkoherden låtit sig nöja. I en ny inlaga till länsstyrelsen skräder han inte orden mot folkskolinspektören, vilken han ger skulden för skolstrejken.
Beträffande den förut påstådda »heltidsläsningen» upprepar hr Kjellander sitt påstående, att sådan »faktiskt fortgått hela ar 1923 - ehuru blott med en lärjunge i folkskolan och en i småskolan. (Att de övriga 43 i folkskolan och 22 i småskolan regelrätt gått blott varannan dag fäster kyrkoherden sig mindre vid.)
I slutet av sin nya inlaga till länsstyrelsen uttalar hr Kjellander hotelse,
att därest statsbidrag ej erhålles, skol-strejk ännu en gång skall etableras.
Få nu se, om kyrkoherden blir lika morsk i fortsättningen. Efter vad Dagens Nyheter inhämtat, kommer nämligen hr Kjellander att inför vederbörande myndighet ställas till ansvar för vad han i dessa och en del andra tjänstförhållanden åtgjort eller underlåtit.
Segerstads församling, som tack vare prästerlig medverkan genom sin skol-strejk sålunda gjort sig riksbekant, står nu inför utsikten att bli utan lärarpersonal. Skolans lärare och lärarinna, vilka icke ännu utfått sina dyrtidstillägg för ar 1923 och an mindre för hittills gångna del av ar 1924, ha båda sökt anställning å annan ort.
Jay en.
Tidskriften Föreningen.
Första häftet av tidskriften Föreningen for ar 1924 har nu tillställts S A. F:s samtliga medlemmar. Utom ars- och revisionsberättelser m. m. innehåller häftet, som omfattar 257 sidor, katalog över föreningens medlemmar med adress på över 17,000 lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.
Av årsberättelsen framgår, att föreningens medlemsantal vid slutet av ar 1923 uppgick till 17,102 och antalet kretsar till 326. Under året ökades medlemmarnes antal med 335, kretsarnas med 4. De tillkomna kretsarna äro Mariannelunds-Ingatorps i Jönköpings län, Ramsele i Västernorrlands län, Rödöns pastorats i Jämtlands län och Jörns i Västerbottens län.
Efter en redogörelse för föreningens verksamhet under det förflutna året yttrar centralstyrelsen i den nämnda årsberättelsen:
Föreningen har under det gångna året kunnat uppvisa en glädjande utveckling, i det såväl krets- som medlemsantalet väsentligt ökats. Över 17,000 av den svenska folkskolans män och kvinnor ha anslutit sig till den allmänna lärarorganisationen. Omkring 8,000 ha dock ännu ej kommit med. I en tid som den nuvarande, då på grund av ekonomisk depression och reaktionära tankeströmningar folkskolans utveckling allvarligen hotas, ar det av största vikt, att folkskolans alla arbetare hålla tillsammans och gemensamt verka för folkskolans värn och framåtskridande. Ingen ar betydelselös i kampen, ingen bör heller undandraga sig och låta , kamraterna uppehålla den. Sa viktiga spörsmål som enhetsskolsystemets genomförande, lönefrågan och förslaget om folkskolväsendets överförande till den borgerliga kommunen stå på dagordningen. Varje lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
