Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 22
mått äro avbrutna och fult hoplimmade - de ha varit för svaga till bänkpinnar. Stanley-vinklarna av stal ha inte mått väl av att användas i stället för hammare, då man ställt hyvlarna. Sågarna hänga där med brustna sträcken, spruckna änglar och bräckta armar, emedan man icke regelbundet släppt dem ur spänningen efter arbetets slut. Lika illa ar det ställt med alla de andra verktygen. Det ser rent sorgligt ut. Huru kan en lärare tillåta något sådant? Ja, det ar just den stora frågan, som längre fram skall få sitt svar. Till dess spara vi med dömandet, men redan nu må sägas, att det vore en blodig orättvisa att göra oss lärare ensamma till syndabockar för slöjdens förfall. Ansvaret härför vilar på bredare bas an sa. Detta hindrar dock icke, att enstaka fall förekommit, då det skulle ha legat mycket nära för vederbörande lärare att bli dömd »ovärdig i rikets tjänst vidare nyttjas», därest han blivit åtalad för sitt sätt att »sköta» slöjden och vad till den hör, men sådana gånger har det nog varit alldeles på tok med hela lärargärningen. I andra fall, t. ex. då läraren regelbundet lämnar de slöjdande åt sig själva halvtimmen och mera, vore en regelrätt varning naturligen alldeles på sin plats. Att den stode sig i distanserna, behöver man icke betvivla, och visst ar, att det statuerade exemplet skulle verka uppryckande vida omkring, men detta medel ar dock icke den hävstång, med vars tillhjälp Skolslöjden skall lyftas upp på sitt rätta plan. Allt det nu sagda kan i korthet uttryckas sålunda:
Skolslöjden skötes numera i alltför många fall på ett sådant sätt, att förtroendet för detta ämne undergräves hos sa väl allmänhet som skolstyrelser, i det att det synliga arbetsresultatet både kvantitativt och kvalitativt blir högst otillfredsställande och de dyrbara verktygsuppsättningarna hastigt förintas ej sa mycket i följd av flitig användning utan fast mera på grund av ovarsam behandling och vanvård.
Huru allvarliga dessa anklagelser an kunna förefalla, sa äro de dock endast av periferisk natur. Det centrala, det ofrånkomligt utslagsgivande ar det faktum, att en på detta sätt skött undervisning icke blott motarbetar slöjdens både speciella och allmänna uppfostringssyfte utanäven påverkar det övriga skolarbetet ofördelaktigt. Barnen formligen fostras till olust och missaktning för handens arbete, till att bli antingen misstrogna eller okritiska mot sig själva, till att vara oordningssamma, vårdslösa och slarviga med allt, vad de ta i bruk, och synnerligast med sådant, som ar allmän egendom, samt till att trotsa givna normer. - Härmed äro i korthet alla de anmärkningar gjorda, som man på sina håll anser sig ha skäl att rikta mot Skolslöjden i dess tillämpning. Att exakt avgöra, om de äga allmän giltighet eller
ej, ar givetvis omöjligt utan föregående noggrann undersökning av flertalet skolor. Vissa för det hela gemensamma och avgörande förhållanden äro emellertid till sin art sa pass väl kända, att man om dem kan yttra sig fullt bestämt. Vi övergå nu till granskningen av dessa.
(Forts).
Fortsättningsskolelever på studiefärd.
L
I undervisningsplanen för härvarande yrkesbestämda f ortsättnings skolor med arbetskunskap i anslutning till jordbruk för gossar, och i anslutning till husligt arbete för flickor upptages för de förra bi, a. »besök vid lantgårdar» såsom ett moment. Sommartiden, då växtligheten \an iakttagas på åker, äng och i trädgård, en del arbeten på åkerfälten liksom även redskapens användning kommer till synes, husdjuren få beskådas i det fria o. s. v., lämpar sig kanske bäst för sådana besök. För deltagarna i en studieresa ar det väl i de flesta fall också angenämare att få göra denna i ljuva sommartiden an under vintern, då köld och eventuellt dåligt väglag kunna bli besvärande nog för vandrarna.
Men även vintertid erbjudes mycket och mångahanda för iakttagelse och studium under en sådan resa, särskilt beträffande ladugård och andra ekonomibyggnader, husdjursbesättningarna och vad som rör deras utfodring, rykt, sund-hetsförhållanden m. m., gödselvården inomhus och i gödselstad, maskiner och redskap i djur s tallar, loge, lador, magasin och redskapsskjul o. s. v. Och vad hönsskötseln angår - en betydelsefull binäring vid varje gård och lägenhet på landsbygden - torde denna gärna böra studeras vintertid, då ju den önskvärdaste och mest betalande äggsäsongen skulle vara för handen. Där någon framstående kaningård finnes att se, äro anordningarna för kaninernas ändamålsenliga skötande och trivsel vintertid säkerligen av stort intresse för de unga resenärerna.
Där fortsättningsskolan ar förlagd till vintern, kan det också ha sina svårigheter att få eleverna samlade någon dag på sommaren i och för en studieresa. - En dylik utfärd bör helst företagas någon av de sista dagarna under senare årskursen, då såväl jordbruks- som husdjur siar an - vi tänka nu på den jord-bruksbetonade fortsättningsskolan - blivit genomgångna och på grund därav större intresse och bättre förutsättningar för ett gott utbyte av studieresan böra förefinnas hos lärjungarna.
Och utflykten bör förberedas icke blott hos lärjungarna utan också beträffande övriga vederbörande. För de förra bör syftet med utfärden klargöras: att dagen i främsta rummet blir en stu-
diedag och först i andra en uppfrisknings- och nöjesdag. Olika studieföremål eller grupper därav böra på förhand omnämnas och plan för »studerandet» därvid uppgöras. Lärjungarna böra medtaga sina anteckningsböcker för att hugfästa med ord eller teckning vad de finna märkvärdigt eller särskilt intressant. Det ar heller inte ur vägen, att färdledaren erinrar sin skara om ett artigt och trevligt uppförande mot alla under den förestående resan. Den fingervisningen faller i god jord och tages emot med tacksamhet, om denna också ej uttalas.
Läraren, eventuellt lärarinnan, har att förbereda sig till den dagen liksom till övriga undervisningsdagar. Han bör uppgöra en marschruta för utflykten och ta reda på studiematerialet, som står till buds på ställena, som skola besökas. Utbytet av färden blir större, om lärjungarna, såsom förut antytts, förberedelsevis delgivas denna disposition för dagen.
Nödigt ar att i god tid »samarbeta» med ägarna, resp. innehavarna, av de gårdar och ställen, man ärnar »hemsöka», och anhålla om deras tillstånd och kanske välvilliga närvaro vid tillämnade besöket. I regeln ställa de sig mycket tillmötesgående vid en dylik anhållan och känna sig en smula smickrade av uppmärksamheten. Och, vad ännu bättre an det sistnämnda ar: de inse betydelsen för de unga av ett sådant studiebesök och känna ett visst ansvar vid att mottaga och föra omkring och visa dem vad som kan stegra deras intresse för och väcka eller öka håg och kärlek till lanthushållningen och dess binäringar. - Men man bör som sagt i god tid överenskomma med besöks värdarna om dagen och stunden, dels för att de till dess vilja ha allt i bästa förevisningsskick, dels for att de måtte kunna själva eller genom någon ställföreträdare vara tillstädes och visa och ge upplysningar om det, som skall iakttagas, dels ock för att de måtte få tid och tillfälle, om nu vilja förefinnes, och den plägar inte fattas, att bevisa de väntade besökarna gästfrihet på ett eller annat sätt.
En solig februaridag denna vinter gjorde gossarna i Västerlanda kyrkskolas - Bohuslän - fortsättningsskolav-delning, 2:a årskursen, en studievandring under sin lärares ledning. Det var hart när barmark och lätt att vandra.
Först ställdes färden till Torskogs egendom. Här välkomnades besökarna av lantbruksinspektoren, som förevisade och beskrev å Far j hagen och Tor skog befintlig modärn lantbruksredskap av olika slag och typer, arbetsbesparande maskiner och anordningar i lador och loge, häststall och ladugård med därvarande besättningar m. m., lämnade intressanta meddelanden om djuren o. s. v. I ladugården väckte den stora tjurbjässen på inemot 900 kg sannskyldig häpnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
