Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 19
lika förekomma ju sällan, när det gäller en mer komprimerad diktart.
Dock skulle jag även här vilja anmärka, att jag ej finner något direkt helgerån i att omarbeta ens en klassisk folksaga, för sa vidt den innehåller för vår tid stötande detaljer eller ar fumligt berättad. Ty, som jag i inledningen påpekade, den verkligt »klassiska» litteratur, på vars form man ej bor lägga hand, ar för mig mycket begränsad.
Hugo Gyllander.
Åskådning, ett medel i sångundervisningens tjänst.
Med bortseende från det rent personliga av såväl ros som ris i dir. Holmbergs inlägg i nr 14 av denna tidning ber jag att få tillägga följande.
Dir. H. har uppfattat min artikel som ett led i en »energisk propaganda, som sedan en tid tillbaka bedrivits till förmån för en av hr Erlanson i Göteborg konstruerad plansch med ’klaviatur och notsystem’». Om mitt inlägg kan kallas propaganda, sa har hr H. fattat min avsikt alldeles för snävt. För mig gäller frågan i första hand barnen, och att sångtimmarna i skolan finge mera av glädje och liv över sig, an den numera på upphällningen varande formelmetoden kunnat skänka. Och för att giva barnen mera sångglädje, anser jag en god metod vara av oskattbart värde. Det må då förlåtas, om en enklare metod, som både ger mera musikteoretisk förståelse och bidrager till säkrare tonträffningsresultat samt på grund därav höjer den allmänna lusten och glädjen för sång, blir sa väl som annat pedagogiskt »nytt» föremål för omnämnande i pedagogisk litteratur och vid lärarmöten, - kalla det gärna propaganda. Om sålunda mitt lilla försök att tillrättalägga undervisningsstoffet i sång varit av den beskaffenhet, att det blivit föremål för en sa erkänd sångpedagogs skärskådande som dir. H., även om dir. H. felaktigt lägger huvudvikten vid planschen »Klaviatur och notsystem», sa ar detta endast ägnat att glädja, enär härigenom den allmänna diskussionen om sångmetodiken i skolan blivit aktuell.
Att jag angripit formelmetoden beror på mina personliga olyckliga erfarenheter av dess verkningar. Jag vill gärna tro, att alla folkundervisningens vänner sträva mot samma mål: höjande av vart folks bildning. Dir. H. har ju inom skolsångens område nedlagt ett vida känt och uppskattat arbete, prövat och upptagit av olika metoder det, han ansett vara bäst och mest praktiskt. Att döma av den senaste upplagan av hans Skolsång I, har han sa länge prövat den omskrivna formelmetoden, att han nu funnit för gott räkna den mindre användbar. Formlerna ha, utan att saken alls omnämnts i förordet, helt uteslutits. I stället äro intagna övningar med text, stegvis glidande tonföljder från l, 5 och 8 stegen
i skalan, treklanger och överhoppande av toner.
I detta slopande kan jag omöjligen annat an se ett medgivande, att formelmetoden verkat hämmande. Den har ej kunnat lösa vissa svårigheter i tonträff-ning, och dess svaghet har vållat dess fall.
Uttrycket »översättning» har säkerligen av dir. H. uppfattats som transponering, vilket ej varit min mening. Om denna transponering av solfanamn till andra tonarter an C-dur och a-moll tyckas vi, glädjande nog, vara av samma mening, då dir. H. liksom jag vid tonträff ning utbytt namnen mot »en tonbildningsstavelse eller en underlagd text» och låtit namnen (d. v. s. de svenska notnamnen) »framträda endast vid den teoretiska bildningen av skalan.»
Min artikel om åskådning har tytts sa, att jag velat påstå, att åskådning skulle varit främmande for sångundervisningen förut. Vid mitt orienterande föredrag om sångundervisningen vid stiftsmötet i Göteborg sommaren 1923 visades de flesta av de åskådningsmedel, dir. H. omnämnt - dock ej hr H: s transponeringstavla, vilken, sa vitt jag vet, ej finnes tillgänglig för allmänt bruk, och vilken väl kan anses ligga utanför folkskolans undervisningsområde. Ej heller hr H:s melodiharmonium, som har en vanlig klaviatur förlagd parallellt med notsystemet, ar, mig veterligt, tillgängligt för allmänt bruk.
Om dessa åskådningsmedel, vilkas förefintlighet således ej var mig obekant, vill jag framhålla, att de ej fyllt den uppgift, man väntat. De ha ej ingått i den fortlöpande undervisningen utan avsett ett eller annat fristående moment däri. Min mening om åskådning vid sångundervisningen ar, att den varje lektion skall ligga till grund för varje nytt teoretiskt vetande, varje ny melodi och tvinga barnen till självverksamhet.
Min plansch vill ej utge sig att vara det enda, nej endast ett av de många åskådningsmedlen. Men det må väl förlåtas konstruktören att framhålla dess styrka, den for barn påtagliga kombinationen av klaviatur och notsystem samt flyttbara nottecken.
Mitt tillvägagångssätt skulle enligt hr H. vara något av klangmetoden, något av Dalcrozemetoden. Jag måste tyvärr bekänna min okunnighet om klangmetoden till för ett par månader sedan.
Användandet av hela och halva steg och andra viktiga moment i mitt tillvägagångssätt lärde jag mig hos min gamle far i folkskola på landet för 30 ar sedan, och han kände säkerligen icke nämnda metoder. Just därför att mitt sätt att lösa uppgiften ar sa enkelt och rör sig med välbekanta ting, skulle det lämpa sig för vem som helst. Jag vill bestämt betona, att ej blott en duglig lärare utan även en praktisk metod åstadkommer gott resultat.
Skulle jag gjort mig skyldig till missuppfattning av undervisningsplanen, då
jag påstår, att man enligt den under två ar huvudsakligen bor syssla med G-dur och a-moll, ar jag nog ej den ende, som begått detta misstag. Dir. H:s »Lärokurs Skolsång,» som ju bör stå i full överensstämmelse med undervisningsplanen, upptar i sin första del (avsedd för 3:e och 4:e skolåren) sånger endast i C-dur och a-moll. Visserligen må man, som undervisningsplanen anger, öva sånger i andra tonarter gehörmässigt, men kan man redan tidigt ge barnen stöd av noter till dessa sånger, bor man göra det. Detta sa mycket hellre som ett rikhaltigt och för de lägre klasserna synnerligen lämpligt sångmaterial föreligger t. ex. i F- och G-dur. Min erfarenhet ar, att detta alls inte ar omöjligt, utan tvärtom går minst lika lätt.
Gehörssången har sin givna plats i barnaskolan, men vi lära ej blott for skolan utan för livet. Där ute gäller det att på egen hand tillgodogöra sig och kanske ge uttryck åt vad som finnes upptecknat i notskrift. Någon större säkerhet häruti ar väl ej möjlig att vinna i folkskolan, men vi borde väl sträva mot detta mal. Och jag vill i min ringa mån bidraga härtill genom att visa mina kamrater de små förenklingar och genvägar, jag funnit - ej genom studier hos stora mästare utan i mitt arbete med folkskolans barn. Jag har funnit arbetet sa mycket lättare på detta sätt och velat bidraga till det helas framåtskridande.
Var samfällda strävan ar att göra sången till ett verkligt glädjeämne i skolan, men då bör diskussionen härom vara fri från alla sårande uttryck.
Frans Erlanson.
Gymnastikskor för skolbruk.
Svårigheten att på ett tillfredsställande sätt ordna gymnastikundervisningen ar såväl i städerna som på landsbygden intimt förbunden med frågan om lämplig fotbeklädnad under gymnastiklektionerna. Barnens föräldrar kanna sig oftast ohågade att till alla andra iitgifter också åtaga sig anskaffning av gymnastikskor. Skulle dessas livslängd mot förmodan tåla påfrestningen och slitningen mer an ett ar, nödvändiggör fötternas tillväxt upprepad nyanskaffning under hela skoltiden. Och de skolråd, som i känsla av sitt ansvar föranstaltat inköp av gymnastikskodon, känna sig i de allra flesta fall tröstlösa till mods inför anblicken av allt annat an välvårdad och bibehållen skouppsättning. Väl finnas dyra gymnastikskor att tillgå, men slitstarka sådana tyckes det vara ont om. Med tillfredsställelse hälsas därför underrättelsen, att det lyckats Ramlösa skofabrik i Hälsingborg att framställa en gymnastiksko, som såväl i fråga om överkomligt pris som kvalité synes uppfylla de högst ställda fordringar. På initiativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
