Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
267
Dödsfall.
IDA BORIN.
Ida Borin.
Sistlidna Mariebebådelsedagsafton avled på Sabbatsbergs sjukhus härstädes förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor fröken Ida Maria Borin.
Den bortgångna var fö.dd ar 1848 på Finspångs bruk i Östergötland. Efter att ha genomgått folkskolan därstädes med dess föreståndare, Anders Berg, såsom lärare fick hon redan vid fjorton års ålder börja att under hans ledning försöka sig såsom lärarinneelev vid samma skola och erhöll samtidigt med sin tjänstgöring såsom sådan fortsatt undervisning av honom. Ar 1872 vann hon inträde i andra klassen vid folk-skolseminariet i Stockholm, varifrån hon utexaminerades två ar därefter. Samma ar anställdes »mamsell» Borin, som det då hette, såsom lärarinna vid Adolf Fredriks folkskola härstädes, där hon under sitt första tjänst-göringsår hade att handleda en avdelning om fyrtio småttingar, tillhörande olika stadier, mot en årslön av 600 kronor. Inom denna församling tjänstgjorde fröken Borin sedermera oavbrutet, ända till dess församlingen på grund av den starka tillväxten uppdelades i tre församlingar, varvid hon för sin, fortsatta tjänstgöring valde folkskolan i den nybildade Matteus församling. Ar 1911 avgick hon med pension efter att i 37 ar ha tjänstgjort vid huvudstadens folkskolor. Därmed avslutades en synnerligen förtjänstfull levnadsgärning i folkundervisningens tjänst.
Bland alla dem, som på närmare håll varit i tillfälle att följa fröken Borins verksamhet, ar det omdömet enstämmigt, att de torde vara få, vilka kommit sa nära idealet för en ungdomens ledarinna som hon. I hög grad plikttrogen och varmt hängiven sin uppgift ägde hon framstående skicklighet såsom undervisare. Mycket krävde hon av sina lärjungar i fråga om arbete, ordning och uppförande, men själv gav hon dem också mycket, ej minst genom föredömet av sin personlighet. Vid flera tillfällen fick hon ock mottaga bevis på att hennes verksamhet uppskattades av såväl överordnade och kamrater som av lärjungarna och deras målsmän.
Denna uppskattning tog sig bland annat uttryck däri, att hon erhöll förtroendet att meddela den första undervisningen åt vår nuvarande kronprins Gustav Adolf och prins Vilhelm. För fullgörandet av detta uppdrag åtnjöt hon under någon tid tjänstledighet för att åtfölja sina furstliga lärjungar på deras resor utomlands.
Även efter avslutad tjänstgöring visade fröken Borin fortfarande sitt intresse för skolans angelägenheter, och ofta såg man henne närvarande vid föredrag eller föreningssammanträden, dar skolfrågor avhandlades. Ända in i det sista ägnades ock hennes tankar och domnande livskrafter åt vidtagande av åtgärder i syfte att bereda lättnad åt hjälpbehövande sina.
Av vänner, kamrater och generationer av
ANNA PROSÉN.
lärjungar skall hennes personlighet och hennes livsgärning städse bevaras i ljus och tacksam hågkomst.
Jordfästningen, som ägde rum förliden lördag i Gustav Vasa kyrkas krypta, förrättades av hovpredikanten; kyrkoherden E. Hallberg, som därvid i varma och känsliga ord framhöll lärarkallets höghet och betydelse. Vid graven talade överläraren E. Carli å de forna kamraternas vägnar, riksdagsmannen^. E. Andersson framförde en hälsning från hembygden och undervisningsrådet Hjalmar Berg ett sista tack och farväl från vännerna från ungdomstiden. Till båren hade sänts ett stort antal kransar, bland dem en från h. k. h. kronprins Gustav Adolf.
Anna Prosan.
Natten till den 25 mars avled på Mora lasarett småskollärarinnan Anna Prosén från Häradsbygden i en ålder av endast 24 ar. Hon uiexaminerades i våras från landstings-seminariet i Falun och tjänstgjorde i Ytter-Hogdals församling, då sjukdomen tvang henne att lämna sin kära skola. Fröken Prosén tillhörde en Leksands-släkt, varifrån flera lärare och lärarinnor utgått.
Vid^ seminariet efterlämnar den sa tidigt bortgångna det ljusaste minne. Hon var
- »en liten kulla med mandelblommans hy, ja, som mandelblom och nyponblom långt
bort från väg och by, där aldrig det dammar eller vandras.»
Men kindens rosor ha vissnat såväl som examensblomstren. Och med djupt vemod binda vi en tacksamhetens krans till den alltför tidigt öppnade griften.
7. Wr Wm.
Ida Hansson.
Å Skogsfjällets sanatorium har lärarinnan vid Kungsörs folkskola fröken Ida Hansson avlidit.
Den avlidna var född i Malmö 1876 och har sedan 1896 varit anställd vid Kungsörs skola. Hon sörjes närmast av moder, tre bröder och en syster, bosatta i Stockholm.
D. Åsell.
F. d. folkskolläraren och organisten Daniel Asell i Byske har avlidit.
Den bortgångne, som var född 1848 i Torps församling, Vnrl., var det nybildade Byske pastorats förste ordinarie klockare och organist, varjämte han var lärare vid Ytterstfors skola. Från sistnämnda befattning avgick han 1909. Närmast sörjande äro maka och barn.
J. A. Göransson.
Den 21 mars avled förre folkskolläraren i Hällestad, Älb. J. A. Göransson.
G. föddes i Göteved den 22 okt. 1848 och blev redan såsom oexaminerad lärare i Hällestad ar 1866. Examen avlade han i Göteborg 1878. Ordinarie befattningen innehades till 1910. G. har sedan under flera ar tjänstgjort i olika församlingar, såsom Floby, Jäla och Bälinge. 1916 kunde han fira 50-årsjubileum såsom tjänstgörande lärare. X.
C. Almroth.
F. folkskolläraren och kantorn i Van ga Conrad Almroth har avlidit i sitt hem i Mjölby, nära 65 ar gammal.
Den avlidne har verkat inom nämnda församling nära 40 ar, till 1920, då han avgick med pension. Han var hi. a. ordförande i kommunalstämman, pensionsnämnden, sjuk-hjälpsföreningen m. fi. institutioner samt därjämte kamrer i Vånga sparbank. I ett 20-tal ar var han poststationsföreståndare. Den avlidne sörjes närmast av maka och sex barn.
Propositioner.
Vanartade och i sedligt avseende försummade barn m. m.
Sedan riksdagen i skrivelse till k. m:t den 3 mars 1908 begärt revision av lagen den 6 juni 1902 om fosterbarns vård och k. m:t uppdragit åt fattigvårds-lagstiftningskommittén att verkställa denna revision, bemyndigade k. m:t kommittén att jämväl taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn och därmed sammanhängande stadganden tarvade omarbetning, samt inkomma med de förslag, som i anledning härav kunde finnas erforderliga. Den 19 april 1921 överlämnade kommittén till k. m:t betänkande med förslag till lag om den offentliga barnavården m. fl. författningar jämte motiv samt statistiska undersökningar m. m. I anledning av remiss hava sedermera yttranden avgivits över betänkandet av vederbörande myndigheter, däribland statens folkskolinspektörer och skolöverstyrelsen samt dess skyddshemsinspektör, varefter lagförslaget överarbetats inom socialdepartementet med biträde av två sakkunniga.
Sedan ärendet sålunda blivit förberett, har k.- m:t i proposition nr 150 för riksdagen framlagt förslag till lag om samhällets barnavård m. m., innehållande även en ny lagstiftning rörande vanartade och i sedligt avseende försummade barn, varigenom den nu gällande lagen av ar 1902 rörande sagda barn skulle upphävas. Den digra propositionen på 255 sidor jämte åtföljande bilagor, vilka huvudsakligen utgöra sammandrag av myndigheternas yttranden på 181 sidor går ut på en enhetlig barnavårdslagstiftning - sammanförande av bestämmelserna om fattiga barns vårdande utanför hemmet, om behandlingen av vanartade, sedligt försummade, misshandlade och vanvårdade barn samt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
