Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
121
nadssakkunnigt biträde från början (ar 1918) förvärva och sedermera behålla en synnerligen förfaren och skicklig arkitekt. I ovanberörda moti vering säger nu hr Ekman: »Det byggnadssakkunniga biträdets huvudsakliga verksamhet torde vara att avgiva yttranden över klagomål rörande ifrågasatta nybyggnader för skolans rakning, över förvägrat tillstånd att få sammanbygga lärarbostad med skolhus m. m. dylikt». Vari den nämnda arkitektens huvudsakliga verksamhet består skola vi komma till längre fram. Här anmärka vi endast, att det ar ingen annan an k. m:t, som kan bevilja, resp. förvägra det omförmälda tillståndet att sammanbygga lärarbostad med skolhus m. m. dylikt, samt att arkitekten avgiver yttrande i sådant ärende till skolöverstyrelsen, innan det kommer in till k. m:t, men aldrig, såsom herr Ekman säger, över ett förvägrat tillstånd.
Vidare säger sig hr Ekman hava sett flera - det hade varit av ett visst intresse att få veta antalet -% av denne arkitekts utlåtanden, och dessa äro vanligen helt korta, på en sida eller två. Därav drager hr Ekman nu den slutsatsen, att »de tyckas inte kräva något mera ingående eller tidsödande arbete.» Detta omdöme i förening med vad han förut yttrat om arkitektens huvudsakliga verksamhet ar dyrbart såsom kriterium på hans forskningsmetod och såsom ett förnyat bevis på hans vederhäftighet. Hr Ekman ar uppenbarligen totalt okunnig om det allra viktigaste av arkitektens arbete.
Saken ar nämligen den, att arkitekten icke blott granskat skolbyggnadsritningarna och däröver avgivit utlåtanden. Dessa utlåtanden, av vilka hr Ekman drar sin slutsats, utgöra endast en obetydlig del av arkitektens arbete. Därutöver har arkitekten i en mängd fall och alltid, dä sa behövts, själv uppgjort ritningar, avseende förenklingar och förbättringar, varigenom kommunerna besparats stora summor. Nämnda ritningar utgöra givetvis det väsentliga och mest värdefulla av hans arbete. Men dem har hr Ekman icke kunnat få se i ecklesiastikdepartementet, dels därför att endast ett mindre antal dit inkommit, dels emedan de alla överlämnats till vederbörande skoldistrikt, för att dessa skulle kunna draga nytta av dem. Den, som skriver detta, har under flera ar med största intresse följt den ifrågavarande arkitektens verksamhet och besitter därför personlig kännedom om densamma. Men vi hava i alla fall för ytterligare belysning av sagda verksamhet nu förskaffat oss detaljerade uppgifter därom; avseende tiden från och med 1918 till utgången av ar 1923.
Antalet under dessa ar behandlade ärenden ar 459. Redan under ar 1918 blev det uppenbart, att ett flertal ärenden icke kunde genom enbart skriftligt yttrande på tillfredsställande sätt behandlas utan måste för dem även ritningar utföras. Av de 459 ärendena ha sålunda för 264 belysande ritningar måst biläggas. 274 ritningar ha härför utförts, mestadels i skalorna 1/200 och 1/100. Det antal skilda projekt, som i dem ha behandlats, äro 107, men utgöra 16 av dem, i 47 ritningar, typförslag till mindre skolor och bostäder, till kommunala mellanskolor och till skolhem för Västerbotten. Samtliga dessa ha utförts som fullständiga huvudritningar i skala 1/100, dä de utgjort utredning av ofta från skilda håll återkommande frågor och de sa utförda omedelbart kunnat vara tjänliga för beräkningar och byggande; också ha flera inspektörer nyttjat dessa ritningar som underlag för projekt på flera håll, då de ansetts särskilt ekonomiskt planlagda. Genom dessa typritningars mångfaldigande för nyttjande å flera platser har sammanlagda antalet utsända ritningar blivit icke mindre an 1,354 stycken.
Storleken av de 107 projekten torde framgå av att deras sammanlagda byggnadskostnad, beräknad efter vanliga - icke kristidens - kostnader ror sig om c:a 5,000,000: - kr. Då arbetet huvudsakligen infallit under kristiden har det alltså gallt i ritningarna att ge anvisning för byggnader till avsevärda belopp 4 ä 5 ggr det nämnda, och ett vanligt synnerligen lågt räknat arkitektarvode för blott dessa nödvändiga ritningars utförande skulle rört sig om 41,000: - kr. eller efter kristidsprisen 4 å 5 gånger denna summa.
Här må även meddelas, att ett stort antal inkomna ärenden med förslag till ny- och ombyggnader tvingat till att med ritningar visa, hur en mera ekonomisk planläggning kan ske. Det förefaller vara rätt sa sällan man inser, att en omsorgsfull planläggning ofta betyder mer an val av material för nående av en lag byggnadskostnad.
Som exempel må nämnas. Förslag till flera äldre, små lika skolors i Västergötland ombyggnad insändes, planerade på samma sätt. En mera ekonomisk planläggning föreslogs, och har från en av dem inrapporterats, att i stället för det första anbudets 35,000:- kr. utförandet enligt arkitektens anvisningar gått för 20,000: - alltså en besparing på 15,000: - kr. på denna lilla anläggning. Man vågar därför tro, att en liknande besparing skett på de andra liknande skolorna.
En större skola i Småland förbilligades genom anvisningarna från 375,000:- kr. till 300,000:- kr.
Ett insänt projekt å 500,000: - kr.
minskades genom förbättrade planer till 350,000: - kr. o. s. v.
Av sagda exempel framgår otvetydigt, att skoloverstyrelsens sakkunniga biträde under den gångna tiden lämnat mångfaldiga anvisningar om huru goda skolbyggnader kunna utföras på ofta billigare sätt an i insända förslag tänkts. Därmed ha, såsom förut antytts, avsevärda summor inbesparats for kommunerna, (i mänga fall t. o. m. för staten), sa att dessa besparingar mångfaldigt uppväga hans eget ur arkitektsynpunkt obetydliga årsarvode av 4,8UU kr.
Nu kommer hr Ekman, som annars utger sig för att vara sa män om kommunernas finanser, och föreslår, att riksdagen skall f r an t ag a kommunerna denna möjlighet, som under de senaste åren tack vare skolöver styrelsens sakkunniga biträde stått dem till buds, att i många fall nedbringa kostnaderna för sina skolbyggnader till betydligt lägre belopp, an de själva beräknat. »Bibehållandet av denna befattning», säger hrEkman, »torde knappast kunna försvaras».
I detta sammanhang hänvisar han visserligen tillbyggnadsstyrelsen, som »väl ar skyldig eller kan förpliktas» att i förevarande fall lämna upplysningar och avgiva utlåtanden, och han påstår, att »ett utlåtande frän byggnadsstyrelsen väger dock mera.»
Såsom framgår av vad vi ovan anfört utgör den ifrågavarande arkitektens hittillsvarande verksamhet det allra kraftigaste försvar for befattningens bibehållande, och vad beträffar byggnadsstyrelsen tillåta vi oss en stilla undran, huruvida det finns någon i Sveiiges rike - utom möjligen hr Ekman - som tror, att byggnadskostnader beräknas billigare, när byggnadsstyrelsen får hand om beräkningarna. Hur mycket arkitektens yttranden vägt inför k. m:t framgår otvetydigt av k. m:ts beslut i resp. fall. Hr Ekman skulle ju kunna roa sig med att undersöka dessa och därvid räkna de fall, da k. m:t beslutat att till vederbörande skoldistrikt överlämna avskrift av arkitektens utlåtande, vilka avskrifter givetvis överlämnats i den avsikten, att kommunerna av dem skulle hava hjälp och ledning.
Hr Ekmans nit på skolväsendets område ar ju omisskännligt, men här har nitet uppenbarligen på grund av hans okunnighet om de verkliga förhållandena förlett honom att göra kommunerna en björntjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
