Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (1,144.) 2 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
939
Nytt i bokhandeln.
Världslitteraturen i urval och öfversättning1,
redigerad af Henrik Schiick. Sthm, Hugo
Gebers förlag. Ser. II. Haft. 9. l kr.
Bjällerklang. Jultidning. Sthm, Bohlin
& k:is förlag, l kr. 25 öre.
Midvinter 1903. Sthm, Fröléen & k:i. l
kr. 25 öre.
Bilder ur Nordens flora af C. A. M.
Lindman. Sthm, Vahlström & Vidstrand. Haft.
13. 3 kr.
Läsning för barn af Z> Topelius, ill. af
finska och svenska konstnärer. Sthm, Albert
Bonniers förlag. Haft. 35 o. 36 å 50 öre.
Asien. Tusen mil på okända vägar af
Sven Hedin. Sthm, Albert Bonniers förlag.
Haft. 4-8 å 50 öre.
/Samlade dikter af Carl Snoilsky. Sthm,
Hugo Gebers förlag. Haft. 3. 75 öre.
Sveriges historia från äldsta tider till våra
dagar af Otto Sjögren. Sthm, Fröléen & k:i.
Haft. 43-45 å 30 öre.
De lefvande djuren på jorden. Populära
skildringar af Charles Cornish. Sthm,
Fröléen & k:i. Haft. 33-35 å 50 öre.
Ljus och skuggor. Rese- och
vallfärdsminnen från Tyskland; Österrike och Schweiz
af Carl Skog. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. Haft. 4 o. 5 å 50 öre.
Sådd på Guds åker. Predikningar af Fr.
Hammarsten. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. Haft. 7-10 å 50 öre.
Strejk till förmån för
halftidsläsning.
Kulturbild från en efterblifven landsända.
Den 22 november hölls i Björknäs
i Gudmundrå församling ett af
omkring 200 arbetare och bönder besökt
möte för att protestera mot införande
af heltidsläsning vid Björknäs och
Gumås skolor. Härom skrifves till
Svensk Läraretidning:
Öfver frågan: »Hvilka åtgärder kunna
och böra vidtagas med anledning af
skolrådets den 5 oktober fattade beslut?»
utspann sig vid detta möte ett lifligt
meningsutbyte. Man hoppades komina
till »ett sundt beslut». Det vore ej
meningen att väcka opposition mot
skolrådet. Man vore ej emot
framåtsträfvande »för människors barn», men, då
folkskolestadgans 51 § vore så sträng
mot föräldrarna och ej toge någon
hänsyn till dem utan endast till skolrådet
och lärarne, så skulle man nu själf söka
taga vara på sin makt som föräldrar
och målsmän genom att spjärna emot.
Därtill hade man starka skäl, hette det:
skolarbetet vore redan nu för
ansträngande. »Barnen vore som blommor, då
de började skolan, men vissnade under
skoltiden». Med heltidsläsning skulle de
komma att ännu mer öfveransträngas
och bli uttråkade och ledsna vid skolan.
I sådan åker kunde ej sås frön, som
bure goda frukter. Barnen lärde mer
med halftidsläsning. Läraren kunde ej
hinna med fyra klasser.
Endast en röst höjdes till
heltidsläs-ningens försvar. Läraren på platsen
erinrade om huru litet föräldrarna aktat
barnens hälsa, så länge de fingo låta
dem arbeta å sågen 10 timmar om
dagen, påvisade, huru orimligt det vore,
att barnen kunde lära lika mycket på
ett halft år som på ett helt samt att
lärarekåren i fråga om lusten för
skolarbetet kommit till en uppfattning
alldeles motsatt den, som här framhållits.
Detta gaf en talare anledning att
utfara mot lärarekåren, påstående att denna
förordat heltidsläsning för att skolorna
skulle bli öfverbefolkade, så att man
blefve nödsakad anställa flera lärare vid
hvarje skola, hvilket kostade pengar.
Lärarnes sträfvan ginge ut på att komma
i åtnjutande af den största möjliga
betalning för det minsta möjliga arbete
samt att vinna inflytande i
församlingen. Härför måste sättas en gräns.
En närvarande skolrådsledamot ömmade
mycket för de stackars arbetarne. De
hade, Gudi lof, ännu så mycken
ambition, att de ej ville mottaga andras
hjälp, och själfva hade de ej råd att
hålla barnen i skolan hvar dag. Detta
f or stode ej lärarne, som finge börja med
800 kronors lön och som dessutom väl
borde lefva på »half ranson», då de ju
arbetade blott fem timmar om dagen.
(Många instämmanden.)
Slutet på visan blef, att Herodes och
Pilatus vordo vänner på den dagen och
utdömde heltidsläsningen såsom varande
högst skadlig.
I ringa öfverensstämmelse med den
vackra inledningen beslöts nu att strejka
mot heltidsläsningen nästa termin. Man
skulle sända barnen till skolan
hvarannan dag som hittills. En resolution
skulle afrättas för att tillställas skolrådet
och lärarekåren. Fyra personer utsagos
för att underskrifva den, och bland dem
var äfven en skolrådsledamot. En af
hans fiffigare stallbröder erinrade dock
om det olämpliga häri och räddade
honom därigenom från att underskrifva sin
egen omyndighetsförklaring. Nu var
värf-vet fylldt, och hvar och en gick hem till
sitt, säkerligen belåten med sig själf
öfver att ha stridt för en rättvis sak och
kommit till »ett sundt beslut».
Aktiv.
En högst märkvärdig arbetarestam
tyckes man ha på vissa ställen i
Ångermanlands ådal. På andra
orter är det hos arbetsklassen, som
folkbildningssträfvandena ha sitt
säkraste stöd, hvilket ju ock är alldeles
naturligt. Men här tyckas hittills
outredda naturkrafter vara med i
spelet och åstadkomma ett resultat, som
är synnerligen egendomligt.
En röst från
småskollärarinnorna
var införd i Sv. Ltg n:r 44, och det
är intressant att någon gång få höra ett
ord från dessa tysta arbetare på
lägsta stadiet af vår folkundervisning -
vår småskola. På nedra »bottnen»
utföres vårt arbete; är det månne därföre
mindre viktigt än det arbete, som ut-
föres högre upp? Må m för ingen del
hysa den föreställningen, om än mångt
och mycket tyder på att åtskilliga
andra hysa den!
Folket i allmänhet lefver till största
delen i okunnighet om våra speciella
förhållanden t. ex. vår utbildning,
ställning i rättsligt afseende m. m. Men
om det i stort taget är sant hvad någon
yttrat: att folkskolan är vårt folks
skötebarn, så gäller nog här detsamma, som
vanligen är fallet i familjen: att det minsta
barnet ligger moderns hjärta närmast.
- – Må detta uttryck icke
missförstås ! Det vill icke innebära någon
egenkär anspelning, utan endast framhålla,
att folket nog i själfva verket älskar sin
småskola, om än denna kärlek ofta
döljes under en något kärf yta och
stundom i följd af bristande
handlingskraft alls icke kommer till synes, hvilket
tyckes hafva varit fallet i den trakt,
hvarifrån ofvannämda röst kom.
Från småskollärarinnor höres sällan
något - om dem talas mindre sällan
och, som jag tror, oftast i god mening
för att på ett eller annat sätt förbättra
deras ställning. Stundom får man höra
en röst, som vittnar om välvilligt
deltagande och vänlig omsorg om deras
bästa.
En sådan röst hörde vi för ett år
sedan (Sv. Ltg sid. 851) från med. d:r
H. Lundborg. Han fann
småskollärarinnornas ställning både med afseende på
utbildning och ekonomi i behof af
ändringar och föreslog, att inträdesåldern
vid seminarierna skulle höjas till 19 år;
kurserna vara minst tre terminer, helst
två år, utan annan ökning i ämnena än
kurser i hygien och matlagning; lönen
höjas och den rättsliga ställningen göras
fastare.
De af vår kår, som fingo kännedom
om dessa förslag, hälsade dem med
tacksam tillfredsställelse, helst de voro kraftigt
motiverade. - - Skola doktor
Lundborgs ord förklinga såsom en röst i
öknen?
Ånej - någon verkan komma de nog
att utöfva. Men inte ser det ut, som
om myndigheterna hade ägnat dem någon
uppmärksamhet. I det stora hela tyckas
de vilja fortsätta i de gamla hjulspåren.
Under det flera tiotusental kr. årligen
utdelas till elever, som vid
folkskollära-rinneseminarier åtnjuta kostnadsfri
undervisning, få eleverna vid privata
småskollärarinneseminarier ganska dyrt
betala sin kurs - för att icke tala om
den förberedande kurs, som de stundom
nästan tvingas att bekosta. Under det
folkskollärarinneexamen aflägges vid 20
års ålder, aflägges
småskollärarinne-exarnen två år tidigare. En underlig
anordning, enär flertalet af de förra
vanligen får plats i städer och större
samhällen, under det flertalet af de senare
får plats på landsbygden i den
enastående ensamhetsställning,i som blifver
en nödvändig följd af bland annat
småskollärarinnans jämförelsevis ringa
löneförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
