Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 37. (1,133.) 16 september 1903
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
Foto E. Oisen, Trondhjem.
EN »GÄSTGIFVAREGÅRD» I FINNMARKEN.
håll, som plägar bestås vid
sommarkurserna i Uppsala, tål i ingen mån en
jämförelse med det vi hade på vår
Nordkapsfärd - vare det nog sagdt!
Och så den präktiga aptiten, som en
färd på Ishafvet alstrar och som var
den bästa kryddan på maten!
Men hvad kostade det då att få vara
med om alla dessa härligheter? hör jag
läsaren otåligt fråga. Svar: 112 kronor
för hyttplats ombord. Då jag berättade
detta för en af »Astrseas» passagerare, en
känd Göteborgsprofessor med geografiska
intressen, häpnade han.
- Men så kommer ju maten till?
yttrade han frågande.
- Nej, inklusive kosthållet, var mitt
svar.
Då blef hans förvåning ännu större,
och han började räkna efter, huru mycket
fördelaktigare det skulle varit att hafva
följt med på lärarefärden till Finnmarken
än att fara till Narvik och lida
skeppsbrott på Brönnöskäret.
Att biljettpriset hade kunnat sättas
så lågt, berodde på det stora
tillmötesgående, som färdens ledare vid sina
underhandlingar rönt från »Det Bergenske
Darnpskibsselskab», som äger »Hera» och
som särskildt intresserade sig för att
lärarekåren skulle få göra en stadiefärd
med detta fartyg.
Men till de 112 kronorna komma
naturligtvis kostnaderna för resan från
hembygden till Trondhjem samt
utgifterna för färderna till lands i de fall,
där man begagnade andra
fortskaffningsmedel än sina egna ben. Några andra
utgifter under Nordkapsresan var man
knappast i tillfälle att göra - jo, det
är sant, vykorten och lapplägersminnena
samt, åtminstone för mig,
mjölkdrickan-det, då vi voro i land!
Det vanliga priset för en resa från
Trondhjem till Nordkap tur och retur är
225 å 300 kronor, beroende på hyttens
beskaffenhet. En.dylik resa tager 7 1/2
dygn, och maten ingår i priset med 5
kr. pr dag. Vi färdades emellertid
betydligt längre än till Nordkap. »Hera» gick
med oss, noga räknadt, 3,740 kilometer,
d. v. s. en vägsträcka mera än sex gånger så
lång som från Malmö till Stockholm, och
vistelsen ombord räckte in på tolfte
dygnet. Då så därtill lägges, att vi
under vår färd fingo se och studera
betydligt mera än på en vanlig turistresa till
Nordkap, må det väl erkännas, att
priset för vår färd var enastående billigt.
(Ett litet förslag: om en följande gång
det dagligen anordnades ett litet föredrag
på 5 å 10 minuter angående de platser,
som närmast skola besökas, blefve helt
visst färden ännu mera lärorik. Dessa små
föredrag kunde ju fördelas på olika
personer och behöfde då ej blifva vidare
betungande.)
*
Nyttan och betydelsen af en färd
sådan som den nu skildrade ligger i öppen
dag. Huru mycket mera lefvande skola
icke de lärare och lärarinnor, som varit
med härom, kunna för barnen skildra
dessa hittills så okända trakter!
Och betydelsen af att Nordens lärare
på detta sätt under en följd af dagar
lefva och vistas tillsamman för att
gemensamt studera land och haf och folk
i verkligheten samt utbyta erfarenheter
om sin lifsgärning kan alldeles säkert
icke of verskattas. Vi kände oss vid resans
slut icke som tre folk utan som ett folk
eller kanske rättare som en kår med
gemensamma intressen och ett
gemensamt mål: att kunna vara till gagn för
det uppväxande släktet i Norden.
*
Må det så till allra sist tillåtas mig att
till färdens ledare och till alla de öfriga
norska deltagarna uttala ett varmt tack
för all den vänlighet, all den
hjärtlighet, som kom oss 20 svenskar till del
under sagofärden i nord! Densamma
kommer helt visst att för oss alla stå
som ett ljust och gladt minne, ägnadt
att under de mörka vinterkvällarna väcka
till lifs tankar och förhoppningar om en
ny färd till Midnattssolens land.
________ E. H.
~~^
Sommarkurserna i Uppsala.
Professor Noreens föreläsningar.
Professor Adolf Noreens namn hör
innerligt samman med föreställningen
om sommarkurserna i Uppsala. När år
1893 universitetet för första gången
mottog »sommarstudenter», var professor
Noreen en af inbjudarne. Vid
efterföljande kurser har han oftast tillhört
organisationskommittéerna, och vid alla
har han varit en ofantligt omtyckt
föreläsare.
Vid årets sommarkurser höll
professor Noreen två föreläsningar om
språk-och stilriktighet och sex om satsen och
dess hufvudarter.
I sina föreläsningar om språk- och
stilriktighet häfdade han med all kraft en
ståndpunkt, utmärkt för dogmfrihet och
språklig liberalism.
Språket är en lefvande organism. Men
därför måste man ock tillerkänna
detsamma rätt och möjlighet till utveckling.
Och det bör få utveckla sig sundt och
naturligt i största möjliga frihet. Vi
äro benägna att anse de språkliga
former, hvilka under gångna tider användts
i litteraturen, såsom de enda riktiga.
Liksom om ett uttryckssätt skulle bli
gentilare därigenom, att det förekommer
i tryck! Vi få ej glömma, att det
talade språket är utgångspunkten. Allt
praktiskt och godt i språkligt afseende må
komma till heders! Man får ej vara
ängslig för att upptaga främmande ord,
när så passar. Ingen språklig
protek-tionism! Men man får lof att se till,
att man väl förstår sina utländska ord,
så att man ej liknar narren, som ville
briljera med främmande ord och så
lagade samman: »Man får vara aktiver med
sina chikaner, så att man laxerar dem
ordentligt.»
All öfverflödig tydlighet är af ondo.
Man skall använda lättaste
uttryckssättet, blott man blir förstådd. Ljudet
och bokstafven p i psalm är en onödig
börda. Inget är naturligare än intet.
Gossarna är bättre än gossarne. Skall man
skrifva ögonen eller ögona f Det senare
har förnuftet på sin sida. Magistrarne
komma nog att ännu ett par
generationer sätta bock i dylika fall. Af dem
ha vi för öfrigt inga språkreformer att
hoppas. Vi vänta mera utaf barnen.
Körande språkets stämningsvärde, d. v.
s. om stilriktighet i egentlig bemärkelse,
var föreläsarens framställning
synnerligen intressant.
Språkets estetiska sida företer en
oändlig mängd skiftningar. Vi kunna dock
lämpligen särskilja trenne olika stilarter:
högre stil, det offentliga umgängets språk,
läs- och föredragsspråk; mellanstil, det
privata umgängets språk, bildadt
samtalsspråk, samt lägre stil,, det mindre
bildade privata umgängets språk,
hvar-dagligt, stundom* rent af vulgärt eller
simpelt samtalsspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0710.html
