Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,124.) 15 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SYENSK LÄRARETIDNING.
515
hvarur läraren omedelbart kunde
hämta just hvad han för sitt
skolarbete behöfver? Skulle detta vara
otänkbart?
Helt visst icke. Att något dylikt
göres, är helt enkelt nödvändigt, och
när en sak kommit till den mognad,
att den är nödvändig, så är den
äfven möjlig. De första
förutsättningarna finnas redan: en talrik lärarekår,
som känner behofvet, och en fast
lärareorganisation, som kan göra sig
till målsman därför. Att erhålla den
medverkan från vetenskapens och
litteraturens män samt det understöd
från samhällets sida, som för
behof-vets tillfredsställande kräfves, bör
icke stöta på oöfvervinneliga
svårigheter, ifall lärarekåren verkligen på
allvar vill.
De ö£skningar, för hvilka Nordahl
Rolf sen gjort sig till tolk, äro icke
alldeles nya i vårt land. Men med så
segerviss kraft och kläm ha de ej
tillförene blifvit här förda till torgs.
Norrmännen äro ett folk, som icke
baxnar inför dristiga företag. Och
Nordahl Rolfsen är rätte mannen, i
närvarande stund nog enda rätte
mannen att drifva detta pedagogiskt
litterära storverk fram, på en gång
pedagog och folklig skriftställare som
han genom sin läggning och
lefnads-verksamhet är.
Har den norska folkskollärarekåren
här vågat gå före, bör den svenska,
trots sin ringare tilltagsenhet, icke
draga sig för att efter måttet af sin
förmåga söka följa med.
Godt om lediga platser
vid folk,- och småskolan är det
fortfarande. I dagens nummer af denna
tidning äro sålunda 95 dylika tjänster
ledigannonserade.
Folkskoleinspektionens brister
blefvo vid det nyligen hållna allmänna
folkskolläraremötet härstädes skarpt
framhållna såväl uti det
inledningsföredrag, som hölls af Öfverläraren
J. Franzén och som återfinnes å
annat ställe i dagens nummer, som ock
under den därpå följande
diskussionen. Med kraftiga jarop antogs också
inledarens förslag till resolution, och
det framgick tydligen, att lärarekåren
stod enig om nödvändigheten af andra
och bättre förhållanden med afseende
på denna folkskolans lifsfråga.
Nationalbildning och
nationalekonomi.
Hvilken betydelse en allmänt spridd
bildning äger såsom vapen i den
ekonomiska täflingskamp, hvilken i våra
dagar föres nationerna emellan,
synes bli allt mera uppenbart för de
stora ländernas statsmän. Ett uttryck
häraf finner man i det tal, som
parlamentsledamoten Asquifh nyligen hållit
inom National Liberal Federation i
London, och hvari han bland annat
yttrade sig om de inom Englands
politiska kretsar vidt utbredda
farhågorna, att den engelska industrien
inom kort skall bli öfverflyglad af den
tyska.
Den tyska industrien, huru mycket
dess konkurrens än öfverdrifvits, har i
alla fall – sade han - två fördelar
framför den engelska: en negativ och
en positiv. Den negativa, som vi icke
afundas densamma och icke vilja
efterlikna, består i billigt arbete, låga löner,
lägre lefnadsvilkor och ett ekonomiskt
tryck öfver folkets stora massa, som
(hvilka än i öfrigt orsakerna må ha varit)
funnit ett högst märkligt uttryck vid
årets riksdagsval. Men Tyskland har
äfven en positiv fördel, som vi böra
söka efterlikna, och det är dess
öfverlägsna undervisningssystem, särskildt på det
tekniska området. Om man frågar mig,
huru vi skola möta den tyska
konkurrensen, så svarar jag därför: icke genom
att från dess rostiga spik i det politiska
museet taga ned det gamla
muskedun-der, som kallas revaiischtariffer (och som
snarast hotar att explodera i vår egen
hand), utan genom att tillgripa vetandets
precisionsvapen, hvilka det engelska folket
kan lära sig handtera lika väl som det tyska.
De äro de enda snabb- och
långskjutande vapnen i vår tids industriella krig.
Där ligger rätta vägen till revanschen.
Åtskilliga af vårt lands
industri-och agrarpedagoger kunde måhända
ha nytta af att taga sig en f under are
öfver dessa den britiske
statsmannens ord.
S KOLNYHETER
Pedagogik såsom
examensämne. Adjunkten vid Umeå
folkskollärarinneseminarium fil. kand. Otto V.
Sundén har hos k. m:t anhållit att vid
Uppsala universitet få aflägga fil.
licentiatexamen i de båda ämnena teoretisk
filosofi och pedagogik. I motiveringen
yttrar sökanden bl. a. följande:
Bland de ämnen, som äro föremål för
vetenskapligt studium, intager
pedagogiken ett rum, som decennium efter
decennium blir allt viktigare. En bekant utländsk
vetenskapsman inleder en afhandling i
pedagogik med följande ord: »Frågan om den
bästa uppfostringsformen eller det
fullkomligaste uppfostringssystemet är
uppenbarligen en af de djupaste och mest ingripande
frågor, hvilka sysselsätta statsmannen,
folkvännen och en hvar, som står midt i det
offentliga lifvets gärning, lika väl som den
ensamme tänkaren.»
Vid flera utländska högskolor idkas ock,
som bekant är, studier och afläggas
examina i denna i synnerhet för ungdomens
lärare viktiga vetenskap.
För vår fosterländska odling torde det
icke vara alldeles utan betydelse, om en
och annan bland oss uppmuntrades till ett
djupare och mera vetenskapligt studium af
pedagogiken. Undertecknad, som 1896 vid
Uppsala universitet aflade filosofie kandidat-
examen, har sedermera såväl idkat
teoretiska studier i pedagogik som ock utöfvat
praktisk lärareverksamhet. Det har varit
min lifliga önskan att få aflägga fil.
licentiat-examen i nämda ämne. Men vid våra
universitet har pedagogik hittills icke
förekommit som examensämne. Numera torde
dock en examen i detta ämne kunna
anordnas vid Uppsala universitet, enär, såsom
jag har mig bekant, bland detta lärosätes
lärare &fven finnas de, hvilka gjort
pedagogiken till föremål för ingående studium,
och af hvilka någon torde vara villig att
tjänstgöra som examinator i ämnet.
Peiisionerad seminarieadjunkt.
K. rn:t har förklarat adjunkten vid
folkskoll ärar eseminariet i Växjö F. J. Munther
berättigad att från och med månaden
näst efter den, i hvilken afsked från
adjunktsbefattningen varder honom
bevil j adt, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära
pension till belopp af 3,000 kr. årligen.
Folkhögskolorna. K. m:t har för
innevarande år anvisat följande
understöd åt nedannämda folkhögskolor,
nämligen :
Stockholms läns folkhögskola 3,165 kr.,
Uppsala läns dito 2,840, Södermanlands läns
dito 3,000 för manliga samt 850 för
kvinnliga elever, folkhögskolan i Lunnevad 4,000
för manliga samt 900 för kvinnliga elever,
Jönköpings läns folkhögskola i Nässjö för
manliga elever 2,700^ för kvinnliga 930,
Kronobergs läns folkhögskola för manliga
elever 3,000, för kvinnliga 1,475, norra
Kalmar läns dito för manliga elever 2,100, för
kvinnliga 1,670, södra Kalmar läns
folkhögskola för manliga elever 3,000, för
kvinnliga 1,620, Gotlands läns 2,000 för manliga
och 500 för kvinnliga elever, Blekinge läns
folkhögskola för manliga elever 3,000,
föl-kvinnliga 1,495, Önn estads folkhögskola 3,975
för manliga och 1,800 för kvinnliga elever,
folkhögskolan å Hvilan för manliga elever
4,000 och för kvinnliga elever 1,800,
folkhögskolan å Fridhem för manliga elever
3,000, för kvinnliga 1,650, folkhögskolan å
Skurup för manliga elever 3,000, för
kvinnliga 1,800, Hallands läns folkhögskola 4,000
för manliga och 1,800 för kvinnliga elever,
folkhögskolan i Grebbestad för manliga
elever 4,000, för kvinnliga 1,861, Billströmska
folkhögskolan å Tjörn för manliga elever
3,900, för kvinnliga 1,800, Skaraborgs läns
folkhögskola 3,000 för manliga och 1,150 för
kvinnliga elever, Älfsborgs läns dito för
manliga elever 4,500, för kvinnliga 2,100,
Värmlands läns dito 3,000, för manliga och 1,800
för kvinnliga elever, Örebro läns dito 4,000
för manliga och 1,335 för kvinnliga elever,
Västmanlands läns dito 5,000 för manliga
och 1,800 för kvinnliga elever, Dalarnes
folkhögskola 3,000 för manliga och 590 för
kvinnliga elever, Gäfleborgs läns dito 4,000
för skolans manliga elever, Jämtlands läns
folkhögskola för manliga elever 3,000, för
kvinnliga 1,000, Västernorrlands läns
folkhögskola i Ålsta 3,000 för manliga elever,
folkhögskolan å Hola för manliga 5,000 och
kvinnliga elever 1,800, Bodens folkhögskola
för manliga 4,000 och kvinnliga elever 1,000
samt Torneådalens folkhögskola för manliga
4,000 och kvinnliga elever 1,000 kr.
- Till understöd åt mindre
bemedlade elever vid Hola folkhögskolas
sommarkurs för kvinnlig ungdom har k.
m:t beviljat 203 kr.
Köping, som bildar eget
skoldistrikt» Kommunalnäinden i
Hessle-laolms köping har, jämlikt kommunal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
