Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
ecklesiastikdepartementet afgifva
berättelse om de af honom under resan gjorda
iakttagelser.
Fråga om tjänsteårsberäkning.
Hos k. m:t har lärarinnan vid Katarina
församlings folkskola i Stockholm
Kristina Svensk, hvilken dels från och med
höstterminen 1878 till och med
vårterminen 1880 bestridt
föreståiidarinnebefattningen vid Göteborgs och Bohus läns
landstingsseminarium i Uddevalla, innan
lärare och lärarinnor vid de af
landsting inrättade seminarier för bildande af
småskollärare och lärarinnor kommit i
åtnjutande af rätt till
tjänsteårsberäkning och pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning, dels ock från och
med höstterminen 1880 till och med
vårterminen 1883 tjänstgjort såsom
vikarie för lärarinna med adjunkts
tjänstgöring vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium, anhållit att få såsom
ordinarie tjänsteår i fråga om pension räkna
sig till godo de fem år, hon sålunda
tjänstgjort vid ofvannämda seminarier.
K. m:t har den 17 juni ej funnit skäl
ifrågavarande ansökning bifalla.
Folkundervisningen i
nordligaste Sverige. K. m:t har för
innevarande år anvisat till nedanstående
församlingar:
dels med afseende å deras medellöshet
följande belopp att utöfver de lönetillskott,
som distrikten äga att under vissa villkor
åtnjuta, utgå till höjande af folkskollärares
löner till det bestämda minimibeloppet:
Karesuando, Juckasjärvi, Korpilombolo och
Öfver Torneå hvardera 200 kronor;
dels för höjande af folkskollärares och
folkskollärarinnors löner utöfver det
lagli-gen bestämda minimibeloppet: Karesuando
och Tärendö hvardera 150 kr. för en tjänst,
Hietaniémi 450 kr. för tre tjänster, Pajala
550 kr. för fyra tjänster, Korpilombolo och
Karl .Gustaf hvardera 600 kr. för fyra
tjänster, Öfver Torneå och Juckasjärvi 900 kr.
för sex tjänster samt Gellivare 3,150 kr. för
tjuguen tjänster;
dels för beredande af ålderstillag-g- åt
lärare och lärarinnor vid statsskolor:
Korpilombolo 200 kr. för läraren O. Nylund och
Öfver Torneå för lärarinnan Hilda
Stran-dell 100 kr.;
dels såsom understöd till höjande af
biträdande lärares vid folkskolor samt lärares
och lärarinnors vid mindre folkskolor och
småskolor löner: Karesuando 250 kr.,
Juc-^kasjärvi 1,650 kr. och Gellivare 1,900 kr.;
dels till belöning-ar med 50 kr. åt lärare
och lärarinnor vid mindre folkskolor och
småskolor för visade nit vid undervisningen,
särskildt uti svensk språkkunskap:
Korpilombolo 100 kr., Karl Gustaf och Tärendö
hvardera 200 kr., Hietaniémi 250 kr., Öfver
Torneå 300 kr., Neder Torneå 350 kr. och
Pajala 600 kr. hvarjämte Karesuando
erhållit 125 kr., däraf till en lärare 75 kr.
samt en lärare och en lärarinna hvardera
25 kr.;
dels för undervisning i slöjd: Pajala och
Hietaniémi hvardera 100 kr., i f ver Torneå
300 kr., Karl Gustaf och Neder Torneå
hvardera 400 kr., Korpilombolo 500 kr. och
Gellivare 850 kr.;
dels till Korpilombolo skoldistrikt såsom
bidrag till kostnaderna för två mindre
folkskolor 300 .kr.;
dels till Öfver Torneå skoldistrikt såsom
hyresbidrag1 till två skollokaler 300 kr. samt
såsom ersättning- för eldning och
städning-m. m. vid statsskolor kr. 460: 43;
dels till Hietaniémi skoldistrikt för
af-lönande af en småskollärarinna vid
statsskolan i Niemis och hyresbidrag4 för samma
skola 300 kr. samt för undervisning- i
kvinnlig slöjd vid församlingens folkskola i
kyrkbyn 40 kr.;
dels ock slutligen till Karl Gustafs
skoldistrikt såsom bidrag för aflönando af två
lärarinnor vid nyinrättade småskolan samt
till hyra för desamma 400 kr.
Skolstriderna i Bollnäs fortgå
alltjämt. Norrbo-Sörbors byamän gjorde
framställning om sammanslagning af
skol-rotarna inom Bollnäs församling till ett
byggnadsdistrikt, men församlingen afslog
framställningen å kyrkostämman i april
detta år.
På häröfver anförda besvär har
länsstyrelsen upphäft det öfverklagade
beslutet, under anförande,
att den hittills inom Bollnäs
församling-tillämpade öfverenskommelse, på grund
hvaraf de särskilda skolrotarna inom församlingen
haft att hvar för sig anskaffa erforderliga
skollokaler, icke, såvidt visadt blifvit, är
afsedd att gälla för viss, ännu icke
tillända-lupen tid och således icke må tillämpas
längre än församlingens medlemmar därom
äro ense, samt ätt vid sådant förhållande
samma öfverenskommelse icke emot
klagandenas bestridande må utgöra hinder för
tillämpning1 af stadgandet i 57 § af
folkskolestadgan i fråga om skyldighet för hela
skoldistriktet att gemensamt bygga och
underhålla skolhus. I sammanhang härmed har
länsstyrelsen visat ärendet åter till
kyrkostämman för fattande af nytt beslut, därvid
bör iakttagas, att vid byggnads- och
underhållsskyldighetens öfverflyttande från
rotar-na på församling-ens vidräkning emellan
rotarna skall äga rum för bestämmande i
hvad mån hvarje rote, i förhållande till
värdet af dess skolhus och rotens
byggnadsskyldighet, bör erhålla eller utgifva
ersättning.
Lönenedsättningen i
Trelleborg. Till komplettering af vår i förra
numret intagna notis under denna
rubrik må nämnas att, såsom vi redan
förut omnämt, samtliga lärares löner
blefvo på skolrådes initiativ nedsatta
med 200 kronor, ehuru endast
folkskolläraren J. Rosén klagade.
Till sommarkurserna i Uppsala
voro redan i förra veckan anmälda 134
deltagare mot 35 vid samma tid år 1901.
Af de anmälda äro 69 svenskar, 62
danskar, 2 norrmän och l finne.
Såväl ecklesiastikministern sorn
universitetskanslern komma att närvara
vid öppningshögtidligheterna. En
utställning af engelska och amerikanska
läroböcker har man för afsikt att söka
få till stånd i sammanhang med
kurserna.
Nya normalplanens lämplighet,
särskildt för landsbygdens ’folkskolor, var
föremål för en lång och liflig debatt vid
Sunnerbokretsens möte i Markaryd den
22 och 23 juni.
Inledaren, folkskolläraren K. G.
Holmgren i Timsfors, ansåg normalplanen icke
vara att betrakta som lag utan som
rättesnöre. Den sönderstyckar ämnena, så att
undervisningsarbetet blir svårt, ja, nästan
outförbart, helst som föräldrarna ogärna
se sexdagarsläsning men föredraga
fem-dagarsläsning, för hvilken normalplanen
är alldeles olämplig.
Under diskussionen nagelfor man ytterst
skarpt med normalplanen, hvars omöjlighet,
särskildt hvad kristendomsundervisningen
beträffar, med kraft framhölls. Flera lärare
förklarade helt enkelt att de icke kunde
följa den och ej heller följt den, enär de
hellre ville lyda Guds bud än människors.
Men folkskoleinspektören hölle envist pä
den. I städerna kunde den möjligen passa
men alldeles inte på landet. En af de
kyrkoherdar, som deltogo i mötet, ville få klart,
om normalplanen vore lag- eller ej, och en
annan hade hört sägas att den vore det.
Denna senare ville, att läsordningen skulle
efter lokala förhållanden uppgöras af
skolrådet och lärarekåren.
Efter slutad diskussion enades mötet
om följande uttalande:
Kretsen uttalar som sin på erfarenhet
grundade öfvertygelse, att de läsordningar,
som nuvarande normalplan upptager, för
landsbygdens folkskolor äro för uppnåendet
af normalplanens kurs omöjliga att följa,
och uttalar sig kretsen emot
sexdagarsläs-ningen.
Arbetssättet i landsbygdens
folkskolor har vid flera skolmöten under
senare tiden varit föremål för debatt.
Vid Onsjökretsens möte i Gullarp den
20 juni enade sig mötet om följande
uttalande:
Kretsen anser, att skolformen litt. E bör
lag-stadgas som den för landsbygden
normala; samt att större utrymme än det i
normalplanen anvisade bör beredas åt
modersmålet och räkning-. Detta skulle kunna
vinnas genom alla klassernas sammanhållande
i ett läxlag i katekes, hvarjämte tiden för
detta ämne bör inskränkas till 3 timmar i
veckan.»
’Vid Karlskoga lärareförenings möte
samma dag uttalades under den långa
lifliga diskussionen den åsikten, att de
s. k. tysta öfningarna borde inskränkas
och åtminstone vid
kristendomsundervisningen helt borttagas för att lämna
läraren tillfälle att i samtliga ämnen
gifva barnen direkt undervisning.
Periodläsning för ämnena geografi, historia och
naturlära både förordades och ogillades.
Växtläran borde dock läsas uteslutande
den tid, lefvande växter finnas att tillgå.
Mötet beslöt göra samma uttalande,
som Ronnebykretsen gjorde vid mötet i
Kallinge den 22 maj och som återfinnes
i n:r 22.
Om Göteborgs stifts första
folk-skolläraremöte i Göteborg 1902 har
från trycket utgifvits berättelse af mötets
sekreterare J. Emil Björkman.
Det 176 sidor digra ganska tättryckta
häftet innehåller först förteckning öfver
samtliga talare och anföranden vid mötet.
Därpå följer en intressant skildring af
det »allraförsta» folkskolläraremötet i
stiftet. Det hölls 1869 och sprider bjärt
ljus öfver de då rådande sinsemellan
kämpande åsikterna i skolfrågor. Först
30 år senare väcktes tanken på ett nytt
gemensamt stiftsmöte åter till lif,
diskuterades i Göteborgs skolförening och
stiftets öfriga lärareföreningar samt föran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
