Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,116.) 20 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
349
Spånga-Löfsta; Landskrona-Helsingborgs;
Nora-Karlskoga; Borås-Alfvestads;
Kristianstad-Immelns; Malmö-Ystads; Ystad-
Eslöfs; Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs; Börringe
-Östratorps, Ystad-Brösarps;
Ystad-Skifarps; Kalmar-Emmaboda; Kalmar-Berga;
Nybro-Säf Sjöströms; Kalmar-Torsås;
Hessleholm-Markaryd-Veinge; Varberg-Borås
järnväg.
För 2 öre (resp. l öre) pr kilometer få
feriebarn resa å Hernösand-Sollefteå;
.Uppsala-Gäfle-Ockelbo, med bibanorna
Örbyhus-Dannemora, Orrskog-Söderfors, Gäfle
södra-Bomhus; å Uddevalla-Lelångens,
Nässjö-Oskarshamns och Östra Skånes
järnvägar^ Eslöf-Kristianstad-Hästveda-Tol-larp-Åhus-Brösarp.
Å Stockholm -Saltsjöns järnväg få
feriebarn resa å fribiljetter, som för hvarje
tillfälle af kommitténs sekreterare skall
uttagas hos trafikchefen.
För öfriga ofvan nämda järnvägar
gälla de af k. järnvägsstyrelsen
utfärdade kontrollföreskrifterna.
Folkskollärareseminarierna. I
skrifningarna för afgångsexamen hafva
gifvits följande ämnen för uppsatsen på
modersmålet:
Uppsala folksJcollärareseminarium: 1)
Apostla-mötets i Jerusalem orsak, förlopp och
betydelse. - 2) De starka verbens böjning. -
3) Huru grundlades Italiens enhet? - 4)
Australkontinentens växt- och djurvärld. -
5) Barrträden. - 6) Huru toner skiljas från
andra ljud och sinsemellan. - 7) Johan
Amos Comenius. - 8) Skolträdgårdens
allmänna anordning och betydelse för
folkskolan.
Läroverksreformen inför ett
föräldramöte. Sistlidna torsdag hölls
å Vetenskapsakademiens hörsal
härstädes ett talrikt besökt möte af föräldrar
och målsmän, som hörsammat en
inbjudning af pedagoger, läkare och
skol-vänner att sammanträda för diskussion
af läroverkskommitténs betänkande.
Mötet öppnades af kyrkoherden
Lagerström, och första frågan: »Är en
realskoleexamen önskvärd?» inleddes af
fröken Anna Sandström.
Hon sympatiserade i flera hänseenden med
kommitterade men ansåg krafvet på en
realskoleexamen vara en återgång till en
föråldrad ståndpunkt. En examen medför den
faran, att hela skolan igenom mest arbetas
för att denna uppvisning måtte gå väl. Vida
gagneligare vore en välordnad inspektion.
På samma ståndpunkt stod en norsk
lärarinna fröken Mörk, som med erfarenhet
från Norge varnade för att införa en
examen, hvilken hon fann obarmhärtig och
tyngande för barn om 15-16 års ålder. I
brödralandet sträfvar man med all makt att
få »middelskoleexamen» bort.
D:r N. Gr. V. Lagerstedt försvarade
examen, som vore mycket lindrig. Betygen
komme att sättas ej efter förhören utan
efter lärarnes kännedom om lärjungarnes
kunskaper. Den allmänna meningen hade
i 30 år fordrat en sådan examen - skulle
man nu motarbeta den, blefve frågan olöst
ännu några tiotal år.
Den andra frågan, om behofvet af en
viss frihet i skolornas organisation till
undvikande af deras uniformitet,
inleddes af fröken Anna Sandström och lektor
Edström.
Det framhölls af den förstnämda, att
flickskolorna ofta varit Sveriges försöksläroverk,
där viktiga reformer först genomförts. Skulle
flickskolornas kurs förkortas, blefve det
ödesdigert för den kvinnliga bildningen.
Lektor Edström föreslog, att engelskan eller
tyskan skulle både vid skrifningar och
muntliga förhör kunna få utbytas mot franskan.
Sista frågan rörde vikten af att i de
af kotamittén fpreslagna sartiskolorna de
kvinnlliga elevernas intressen bättre
tillgodoses genom beredande af större
inflytande åt de kvinnliga lärarekrafterna
och inleddes af fröken Anna Whitlock.
Tal:n vore rädd, att samskoleidéen skulle
förfuskas och samskolorna bli goss-skolor
med tillträde för flickor. Första lärarinnan
borde vara Själfskrifven i styrelsen och en
bland de af kommunen valda
styrelseledamöterna vara kvinna samt representera
mödrarna.
På samma ståndpunkt ställde sig
professor J. A. Lundell i Uppsala. Han uttalade
sitt hopp, att flickskolorna i de större
städerna skulle så omorganiseras, att deras
afslutningsexamen blefve järonställd med
realskoleexamen.
D:r Vide varnade för öfveransträngning
och tog sommarferierna i försvar. Ingen
ferieläsning!
Äfven med. d:r Karolina Viderström talade
mot den föreslagna examen, som skulle än
mer öka barnens öfveransträngning.
Mötet beslöt ingå till k. m:t med en
anhållan,
att den kompetens, realskoleexamen skall
gifva, icke måtte bindas vid någon examen
utan vid genomgång af vissa bestämda
kurser ;
att med hänsyn till ifrågasatta kompetens
stadgad kunskap i vare sig tyska eller
engelska måtte kunna ersättas af motsvarande
kunskap i franska; samt
att vid organisation af samskolorna större
hänsyn måtte tagas till de kvinnliga
lärjungarnas intressen än som i kommitténs
förslag kommit dem till del.
Ansökningarna voro två
månader på vägen till länsstyrelsen.
Från folkskoleinspektören L. J. Z.
Lek-sell inkommo den 12 mars 1903 till
länsstyrelsen i Kopparbergs län dels två
ansökningar från skolrådet i
Garpen-bergs skoldistrikt angående bidrag af
allmänna medel till aflönande af
vikarier för två på grund af sjukdom
tjänstlediga folkskollärarinnor, dels ock två
ansökningar från skolrådet i Garpenbergs
skoldistrikt angående statsbidrag för
undervisning i slöjd för gossar och flickor,
allt för år 1902. I skrifvelse den 10
mars 1903 hade emellertid
folkskoleinspektören förmält, att dessa ansökningar
med posten afsändts från honom redan
den 12 januari 1903 och således bort
inkomma till länsstyrelsen under
samma månad eller före utgången af den
författningsenligt bestämda tiden för
dylika ansökningars ingifvande.
Sedan länsstyrelsen begärt utredning
om förhållandet hos postinspektören i
mellersta distriktet, hade denne
meddelat, att den försändelse, hvaruti
ifrågavarande ansökningar varit inneslutna,
blifvit å af folkskoleinspektören
uppgifven tid postbehandlad men af uppgifven
anledning icke befordrad till
bestämmelseorten förrän den 12 mars 1903.
Med anledning häraf och då
ifrågavarande ansökningars ingifvande till
länsstyrelsen efter den därför föreskrifna
tidens utgång icke berott af någon
vederbörandes försummelse, hemställde
länsstyrelsen det k. m:t täcktes medgifva,
att den omständigheten, att ansökningen
först efter fatalietidens utgång till
länsstyrelsen inkommit, icke måtte utgöra
hinder för utanordnande af det
statsbidrag, som, sedan ansökningarna
blifvit i vederbörlig ordning granskade, kunde
till betalning godkännas, och har k. m:t
bifallit hvad länsstyrelsen sålunda
hemställt.
Vägradt uppskof med
tillsättning af ordinarie folkskollärare.
Skinn skattebergs församling har hos k.
m:t anhållit, att folkskolläraretjänsten
vid den s. k. kyrkskolan i församlingen,
hvilken tjänst vore förenad med
organist- och klockarebefattningarna i
församlingen, måtte, till dess innehafvaren af
dessa befattningar afginge, få uppehållas
genom vikarie samt att denna vikarie
måtte tillerkännas rätt att tillgodoräkna
sig tjänstgöringen vid skolan såsom
ordinarie tjänsteår.
Med hänsyn därtill att det kunde
komma att draga lång tid, innan
folkskolläraretjänsten kunde tillsättas, och
då inga särskildt talande skäl blifvit af
församlingen anförda för beviljande af
undantag från i lag gifna stadganden
rörande t j anstår sberäkning, af styrkte
domkapitlet i Västerås bifall till ansökningen;
och k. m:t har den l dennes ej funnit
skäl att bifalla densamma.
Klockarepension. K. m:t har
fan-nit hinder icke möta för att ett af Tumbo
församling, Södm., å kyrkostämma den
29 december 1902 fattadt beslut att
tillerkänna klockaren och organisten C. G.
Söderholtz från den l januari 1908
under hans återstående lifstid en årlig
pension af 200 kronor må gå i
verkställighet, mot det att han den 31 december
1907 afginge från klockare- och
organistbefattningarna.
Dispensärenden. Hos k. m:t har
Hanna Kristina Mörtsell anhållit, att hon,
som sedan september månad 1886
uppehållit organisttjänsten i Stensele
församling, måtte erhålla rätt att, utan hinder
däraf att hon är kvinna och att hon
icke aflagt behöriga examina, söka och
kunna utnämnas till innehafvare af de
nu lediga förenade klockare- och
organistbefattningarna i Stensele församling.
Härvid var fogadt dels intyg af
domkyrkoorganisten i Hernösand Fredrik
Janson, att sökanden, som en kortare tid
af honom erhållit undervisning i musik,
ägde nöjaktig färdighet i koralspelning
äfvensom förmåga att å orgel utföra
enklare preludier och stycken, dels ock
tillstyrkande yttranden af församlingens
kyrkoråd och af församlingen å
kyrkostämma. Med hänsyn ej mindre till
hvad sökanden sålunda åberopat än äfven
därtill att lönen för ifrågavarande
tjänster vore jämförelsevis ytterst liten och
på grund af församlingens tryckta eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
