Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,116.) 20 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
På födelsedagen hade Holmer
inbjudits till ett festligt samkväm å Båstads
hotell, hvarvid till honom ofverräcktes
en stor silfverpokal med inskription:
»R. V. Holmer 14 maj 1903. Vid
minnet af 40-årig verksamhet som lärare
och kommunalman från lärjungar och
vänner.» I pokalen lågo 300 kr. i guld.
En mängd lyckönskningstelegram från
skilda håll inlöpte på födelsedagen.
Hyllningen i sin helhet vittnade om
tacksamhet och sympati i rikt mått för den
gamle ännu vid full vigör varande
skol-föreståndaren. N. L.
2.
Änders Lindén.
År 1903 tyckes bli ovanligt rikt på
50-års-jubilarer inom folkskollärarekåren.
Redan har Svensk Läraretidning i ord
och bild presenterat en hel rad, och
flera komma nog i sinom tid. Till dessa
jubilarer hör äfven läraren vid
Stockholms folkskolor Anders Lindén, som
sistlidna söndag firade sin 5O-årsdag.
Lindén är västgöte från Broddetorp i
trakten af Billingen, där fadern var
hemmansägare. Sjutton år gammal kom
Lindén till Göteborgs seminarium, därifrån
han utexaminerades 1873. På
rekommendation af seminariets dåvarande
rektor A. Leffler erhöll han omedelbart
anställning vid Finspångs folkskola. Här
stannade han i två år och flyttade
sedan till Stockholm. Alltsedan
höstterminen 1875, således i snart 28 år, har
han där oafbrutet tjänstgjort vid Klara
folkskola, dels i den egentliga
folkskolan, dels ock i den med densamma
förenade fortsättningsskolan.
Hans verksamhet som lärare har
städse präglats af sällsynt nit och
framstående skicklighet. Hufvudparten af sin
arbetskraft och sitt intresse har han
ägnat folkskolan, ehuru han varit
eftersökt och anlitad äfven för andra skolor,
särskildt Stockholms borgareskola.
Inom föreningslifvet har Lindén varit
verksam såsom mångårig revisor inom
S. A. F. och såsom sekreterare i dess
Stockholmskrets. Han är ock för
närvarande styrelsesuppleant i Svensk
Läraretidnings förlagsaktiebolag och
medlem af dess Saga-kommitté.
Lindén hör icke till de lärare, hvilka
slå sig i rö med det, som de en gång
inhämtat, och sedan slentrianmässigt
meddela sina lärjungar detta. Han har
ständigt sträfvat framåt och sökt vinna
allt större duglighet för sitt kall. Då
i början af 80-talet Stockholms
högskola öppnades, var han också en af de
lärare, som begagnade sig af det
därmed erbjudna tillfället till fortsatta
studier. Han nöjde sig därvid icke med
att blott åhöra föreläsningar utan
genomgick en fullständig dissektions-kurs
inom högskolans zoologiska afdelning. Där
med riktades hans intresse särskildt åt
naturkunnigheten.
Då Stockholms folkskollärareförening
några år senare tillsatte en kommitté
för granskning af läroböcker i
naturkunnighet, valdes Lindén till medlem af
densamma. Såsom resultat af arbetet
inom denna kommitté framkom dels ett
betänkande, dels ock Berg-Lindens
»Lärobok i naturkunnighet», hvilken vunnit
en ovanligt stor spridning såväl i Sverige
som i Norge och Finland. Ensam har
Lindén sedermera utgifvit:
»Människokroppens byggnad, förrättningar och
vård», som likaledes funnit vidsträckt
användning, samt tvänne handböcker
för lärare: »Ur djurens lif» och
»Berättelser om djur». Samtliga arbeten
vittna om ett godt pedagogiskt omdöme
och omfattande insikter inom det
föreliggande ämnet.
Äfven på ett annat område har
Lindén varit verksam. På grund af det
intresse, han visat för lärarnes fortsatta
utbildning, insattes han, då Pedagogiska
lärokursen i Stockholm stiftades, i
dennas styrelse. Ända från början har han
varit denna styrelses ständiga
sekreterare och såsom sådan fått bära den
tyngsta delen af arbetsbördan. De
mången gång rätt kinkiga uppdrag, som
på denna post blifvit honom anförtrodda:
att vidtala föreläsare, anordna besök uti
offentliga samlingar och industriella
anläggningar, anskaffa lämpliga lokaler
m. m. har han utfört på ett i allo
lyckligt och förtjänstfullt sätt, och han har
härigenom gjort en god insats i
Stockholms folkskolors inre utveckling.
Då man ser Lindén, har man svårt
att tro, att han närmar sig
pensionsåren. Under det trägna skolarbetet har
han bevarat sin ungdomliga
spänstighet och sitt friska, glada lynne. Han
har ock under de gångna åren
förvärfvat en vidsträckt vänkrets icke blott
inom vårt lands lärarekår utan äfven
inom broderlandets. På sin
halfsekels-dag fick han ock från kamratkretsen
mottaga många bevis på aktning och
vänskap. -er-.
Sveriges undervisningsväsen
på 1904 års
världsutställning.
Uti en nyligen till riksdagen
afgifven proposition hemställde k. m:t, att
riksdagen måtte för Sveriges
deltagande inom konst- och
undervisningsafdelningarna af 1904 års världsutställning
i S:t Louis anvisa ett extra anslag af
120,000 kronor. Däraf voro 75,000 kr.
beräknade för deltagande i afdelningen
för undervisningsväsendet, och
ecklesiastikministern motiverade detta
deltagande sålunda:
Vid nämda världsutställning förekommer
en afdelning- af speciellt intresse för
Sve-sige, nämligen afdelningen för undervisning.
Denna afdelning är enligt meddeladt tryckt
program afsedd att dels lämna en Öfver-
skådlig bild af alla sidor af Förenta
staternas undervisningsväsen, dels ock att vinna
en jämförande öfversikt af andra länders
undervisningssystem,
För att bilda mig ett omdöme, huru ett
deltagande från Sveriges sida i denna
afdelning af utställningen skulle komma att
utfalla särskildt med hänsyn till
kostnadsfrågan, har jag låtit inom
ecklesiastikdepartementet uppgöra en beräkning i detta
hänseende.
Man har därvid tänkt sig1, att Sveriges
representerande borde omfatta å ena sidan
de allmänna läroverken, samskolorna och
flickskolorna samt de tekniska skolorna, å
andra sidan folkskolorna och folkhögskolorna.
För de allmänna läroverken, samskolorna
och flickskolorna synas hufvudsakligen
ritningar och fotografier af nyare
läroverkshus och deras inredning1 samt redogörelser
för organisation och läroplaner böra
utställas. Kostnaden härför kan säkerligen
begränsas till 2,000 kronor.
De tekniska skolornas utställning kräfver
omkring 6,000 kronor.
I fråga om folkskoleväsendet synes en
mera omfattande utställning1 vara lämplig.
Den borde anordnas i sex afdelningar,
nämligen en för ritningar och, där så kan finnas
lämpligt, äfven fotografiska afbildningar af
skolhus jämte skolmöbler och tillhörande
anläggning-ar, särskildt planer för
skolträdgårdar, en för undervisningen i läsämnena
med därtill afsedd åskådningsmateriel!, en
för tecknings- och Skrifundervisningen, en
för manlig och en för kvinnlig slöjd samt
en för undervisning i huslig" ekonomi. För
beräkning af kostnaderna kunna utgifterna
för Stockholms folkskoleutställning- i Paris
år 1900 läggas till grund. Dessa utgifter
uppgingo till omkring 8,000 kronor. Med
hänsyn därtill att nu ifrågavarande
utställning- skulle omfatta såväl stad som land
och komma att anordnas på ett betydligt
längre afstånd från hemlandet än den i Paris,
måste kostnaderna ställa sig betydligt högre
och torde icke kunna beräknas till lägre
belopp än 15,000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet och Nääs
slöjdlärareseminarium böra vid en svensk
utställning icke saknas. Kostnaderna härför
synas kunna betäckas med 1,000 kronor för
hvardera anstalten.
Folkhögskolorna, hvilka äro
karaktäristiska för de skandinaviska länderna, böra
särskildt representeras från Sveriges sida.
För detta ändamål torde ett belopp af 1,000
kronor vara tillräckligt.
Dessutom böra beräknas omkring 7,500
kronor till montrer, 3,000 kronor till frakter
och 2,000 kronor till uppsättning, försäkring
m. m., allt med stöd af motsvarande
kostnader vid Parisutställning-en, samt 5,000
kronor till resekostnader och arvoden för
två personer, som ombesörja uppställningen
af utställningsföremålen.
För att utställning-en må blifva till verkligt
gagn bör finnas en utställnmgskommissarie,
med skyldighet att vissa timmar dagligen
förevisa och lämna upplysningar om
utställningen. För en sådan kommissarie,
hvilken torde kunna hafva inseende jämväl
öfver den ifrågasatta svenska
konstafdel-ningen vid utställningen, om en sådan skulle
där förekomma, kräfves omkring 10,000
kronor.
Vidare böra på engelska affattade
redogörelser för undervisningsväsendets skilda
delar finnas att tillg-å i utställningen, och
beräknas kostnaderna härför till 2,500 kronor.
För oförutsedda utgifter torde äfven något
belopp afses, förslagsvis 10,000 kronor.
För utställningens förberedande och
ordnande och för handhafvande af alla de
ärenden, som därmed stå i samband, måste
tillsättas en kommitté rned rättig-het att antaga
behöfliga biträden. Kostnaderna för en dylik
kommitté torde kunna begränsas till 4,000
kronor.
Utställningen komme säkerligen att vinna,
om enskilda förläggare af undervisnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
