Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,099.) 21 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
Enköping4, Linköping, Växjö, Kalmar,
Karlshamn, Engelholm, Malmö, Lund, Landskrona,
Halmstad, Vänersborg, Lidköping, Västerås,
Falun, Hedemora och Örnsköldsvik samt i
Hessleholm i Kristianstads och Grängesberg
1 Kopparbergs län.
Äbnormskolorna.
Vid institutet å Manilla för bildande
af döfstumskollärare voro under
nästlidna läsår intagna 2 elever. Prof
årskurs vid döf stumanstalter genomgicks af
2 lärare.
Under läsåret 1901 -1902
undervisades vid anstalt för ^öfveråriga döfstumma
57 elever, hvaraf i Vadstena 18, i
Bollnäs 39.
Med läsåret 1901-1902 har
verksamheten vid anstalten i Vadstena upphört.
Vid institutet för blinda å Tomteboda
voro under sistlidna läsår intagna 109
elever, däraf 65 gossar och 44 flickor.
92 lärjungar hafva erlagt hel afgift eller
därunder, l har af direktionen öfver
institutet varit intagen soin frielev och
16 hafva varit frielever för de särskilda
stiften och Stockholms stad. 15 elever
afgingo efter fullbordad lärokurs.
425 band blindskrifter hafva under
skolårets lopp blifvit sålda eller skänkta
till behöfvande blinda.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda
voro under läsåret 1901-1902 intagna
23 elever, tillhörande första och andra
klasserna, hvaraf 13 gossar och 10 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro
under ofvannämda läsår intagna 35 elever,
20 gossar och 15 flickor. Vid slutet af
läsåret 1900-1901 utskrefvos 5 lärjungar
från skolan. Af dessa öfvergingo 3 till
institutet å Tomteboda; de båda öfriga
återvände till sina hemorter.
Vid handtverksskolan för blinda i
Kristinehamn undervisades 1902 under
vårterminen 20, alla män, och under
höstterminen samma år 25, hvaraf 22
manliga och 3 kvinnliga elever.
Till skolhemmet för blinda döfstumma
i Vänersborg har k. m:t för år 1902
beviljat 5,000 kronor. Under året
undervisades därstädes 6 elever.
Till uppehållande af d of stum s kol or har
för år 1902 anslagits ett belopp af 195,575
kronor.
Af anslaget till uppfostringsanstalter
för sinneslösa barn har för år 1902
anvisats en summa af 154,287 kronor
50 öre.
Känner Ni
någon /är ar e, lärarinna eller sko l v än, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget s ko l b låd -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
En bild af folkskolans tillstånd
i det inre Småland.
Ön en kyrkostämma i Villstads
församling läses i en
Smålandstidning:
Frågan om skolväsendets ordnande i
tidsenlig riktning drog en debatt af flera
timmar. Först beslöts att öka
småskollärarinnornas antal från 4 till 6 och sedermera
efter många yrkanden bygga sex nya
moderna småskolebyggnader, d v. s. en i hvart
och ett af socknens skoldistrikt. Hvarje
distrikt skulle då omfatta två läsrotar. Efter
realiserandet af detta beslut kommer
hvar-annandagsläsning att äga rum, med minst
4 månaders läsning pr år för hvarje rote.
För bestridande af byg^nadskostnaderna
skall församlingen upptaga ett lån af minst
15.000 kronor att amorteras under loppet
af 40 år. Byggandet af skolhusen skall
genast sättas i verkställighet. Församlingens
skolfråga har härmed fått en god och
väl-behöflig lösning, som tillfredsställer
åtminstone den närmaste tidens fordringar.
Såsom synes gällde det att bereda
hvarje småskolebarn i församlingen
tillfälle att besöka skolan hvarannan
dag. Skulle man taga tidningens
uppgifter efter bokstaf ven, så skulle
denna hvarannandagsläsning endast
omfatta 4 månader af året för hvarje
barn, d. v. s. högst 50 läsdagar pr
barn årligen. Men vi hoppas, att
denna uppgift beror på ett
missförstånd af tidningen, så att den införda
»förbättringen» afser
hvarannandagsläsning under 8 månader af året.
Detta var tydligen ett stort steg
framåt, något djärft och vågsamt, ty det
»drog en debatt af flera timmar».
Då Villstads småskola ändtligen
efter långa strider blifvit utvecklad
till hvarannandagsskola, så fann
tidningen, att »församlingens skolfråga
härmed fått en god och välbehöflig
lösning, som tillfredsställer
åtminstone den närmaste tidens fordringar».
Denna notis är väl skrifven på
1860- eller 1870-talet? Nej, den stod
nyligen i Nya Vexiöbladet och afsåg
Villstads senaste kyrkostämma i
december förra året.
Man frågar ovillkorligen: hurudan
har småskolan då varit förut? Och
huru står det till med folkskolan i
ett distrikt, där
hvarannandagsläsning i småskolan är ett högst
märkligt framsteg?
Vi ha tidigare lämnat svar på dessa
frågor. Vår framställning af
tillståndet upprörde då vår ärade samtida
och betecknades som högeligen
öfverdrifven. Dess egna vittnesbörd
nu visa, att vår målning snarare
var hållen i för milda färger.
Det finnes ingen anledning att
betvifla ärligheten i Villstadsbornas
ängslan för det företag, de inläto sig
på. De stå tydligen kvar på samma
ståndpunkt som i midten af förra
århundradet. Domkapitel, präster och
inspektörer ha så godt som ingenting
gjort för att hjälpa dem att följa med
sin tid. ’De ha i stället trott sig
mäktiga nog att kunna hålla
sådana farliga nyheter som en
ordentlig folkskola fjärran från sina kära
småländingar. Men skuggan från
dessa ledares vingar bleknar, och
det oundvikliga måste ske. Då man
stått så länge stilla, synas äfven de
minsta framsteg i så onaturlig
förstoring, att de väcka oro och
förefalla nästan vågsamma.
Följande notis i en annan
Smålandstidning lämnar från samma del
af landet vittnesbörd af liknande slag:
E. o kyrkostämma hölls i onsdags i All-
futsboda församling i anledning af en från
omkapitlet i Växjö ingången skrifvelse, i
hvilken begärdes församlingens förklaring
öfver en af folkskoleinspektören J. A.
Franzén hos domkapitlet gjord anmälan om det
otillfredsställande skolväsendet inom
församlingen samt det oefterrättliga sätt, på
hvilket den gång på gång afvisat gjorda
omorganisationsförslag.
Folkskoleinspektören yrkade i sin skrifvelse, att domkapitlet
skulle ålägga församlingen att åtminstone
bygga det föreslagna skolhuset i trakten af
Böda glasbruk eller helst genomföra hela
det uppgjorda reorganisation förslaget.
Församlingens infordrade förklaring
häröfver gestaltade sig på följande sätt: Sex
af de närvarande personerna med
tillsamman 345 fyrk instämde helt och hållet i
skolrådets förut fattade svaromål, hvilket
medgaf nödvändigheten af skolans vid Boda
ofördröj liga byggande, men påpekade
dessutom, hur svårt det är, att innan läg-et af
stationerna vid den nu åter starkt
ifrågasatta järnvägen midt igenom församlingen
blifvit bestämdt, kunna uppgöra ett
bestående förslag, hvadan skolrådet ansåg det
lämpligt, om det stora
omorganisationsförslaget för närvarande finge hvila. Men 33
af de närvarande med tillsammans 1,033
fyrk beslöto utse hemmansägarne Frans
Davidsson i. Grimmagärde, Aron Augustsson
i Kåstock och Teander Johansson i
Sprits-måla att å deras vägnar uppsätta och
afgifva en förklaring. Många af de
närvarande nedlade helt och hållet sina röster.
Detta är ju en bild af nästan
otrolig hjälplöshet och förvirring.
Vederbörande ha årtionde efter
årtionde slagit sig till rö och låtit allt
förbli vid det gamla; man har låtsat,
som om inga folkskoleförfattningar
funnits till. Så får man en bestämd
påminnelse om? att detta icke kan få
fortgå i evighet; staten tillsätter icke
ämbeten eller betalar ut arvoden för
att motarbeta det? som den själf
föresatt sig som en viktig uppgift; det
kunde bli farligt för egna intressen
att ännu längre stå alldeles stilla.
Men nu visa sig följderna af det
långa stillaståendet; de maktägande
i församlingarna streta emot, allt
hvad de kunna. Hvarje väntad eller
blott möjlig förändring i socknens
befolkningsförhållanden eller
ekonomi tages till förevändning för upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
