Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,086.) 22 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
802
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
Danska skolförhållanden.
Anteckningar från en studieresa af
Per Borgh.
3. Stadsskolor.
?huru det egentligen icke ingick i
min studieplan, ville jag också
bese åtskilliga danska stadsskolor,
hvar jag for fram. Fredriksbergs
folkskolor, i en förstad till Köpenhamn, äro
på förhand kända såsom tillhörande de
bäst ordnade i Danmark; och deras
föreståndare, skoledirektör Joakim Larsen,
åtnjuter stort anseende icke blott öfver
hela Panmark utan äfven inom
pedagogiska kretsar i Sverige. Det är
hufvudsakligen hr Larsens förtjänst, att
Fredriksbergs folkskolor blifvit ungefär
hvad Huskvarnas äro i Sverige.
Lokalerna äro dock icke bland de allra bästa
i Danmark.
Tyvärr råkade jag icke hr Larsen själf
- han var ute såsom censor vid
folkskollärareexamina - men skolans
vänlige och uppmärksamme inspektör
förevisade lokalerna och materielen m. m.
Man har där alla moderna resurser vid
en väl ordnad folkskola -
centralupp-värmning, skolkök, skolbad o. s. v. - och
svensk gymnastik öfvas flitigt i en stor,
luftig och med alla slags apparater
försedd gymnastiksal. Svensk träslöjd
saknas emellertid. , Såsom en kuriositet
antecknade jag, att skolan, karakteristiskt
för ett proletärsamhälle, också hade
särskild - mörk arrestlokal, där de
svåraste vildbasarne och skolkarna stundom
inburades. Vaktmästaren tjänstgjorde
som fångvaktare. Skolan hade fått
särskildt tillstånd att använda denna
bestraffningsmetod. I ett fall åtminstone
hade dock, berättade inspektören, dylik
bestraffning misslyckats. En gatans
olycklige son, som alldeles saknade
för-äldravård, inspärrades i fångrummet.
Men värmen, den goda bädden och dito
maten gjorde, att gossen sedan icke
ville lämna arresten: han mådde där
vida bättre än ute i »friheten»,
stackars barn.
Äfven i Fredericia, Viborg och Skagen
fann jag utmärkta folkskolor.
Frederidas skolväsen är egendomligt
däruti, att barnen, sedan de någon tid
pröfvats i en underafdelning, efter
begaf ningen grupperas i vissa parallelen j er,
hvilka ha ganska olika lärokurser. Man
lär vara mycket belåten med
anordningen. Då jag vid mitt besök icke träffade
någon af lärarne, kan jag emellertid
icke närmare beskrifva den ovanliga
organisationen. Måhända återkommer
jag därtill framdeles.
Skolväsendet i Viborg är
karakteristiskt för den frihet, hvarmed större
danska samhällen kunna ordna
Skolförhållandena efter egen önskan, Denna
stads kommuneskole delas i två
parallell-afdelningar: en s. k. borgareskola, där
eleverna erlägga terminsafgifter, och en
s. k. friskola med gratisnndervisning.
Borgareskolan består af 6 goss- och 5
flickklasser med heldagsundervisning
kl. 9~r-12 och 2-5 (stundom 8-12
och 2-4) utom på lördagseftermiddagar,
som alltid äro fria. l:a och 6:e
goss-samt l:a och 5:e flickklasserna äro ofta
två-åriga. Timtalen för undervisningen i
gossklasserna äro: 26, 30, 31, 33, 37
och 37 och i flickklasserna 28, 29, 34,
34 och 34. Friskolan består af 7
goss-och 7 flickklasser, alla med s. k.
utvidgad half dagsundervisning. l:a, 4:e,
6:e och 7:e goss- öamt 2:a, 3:e, 5:e
och 7:e flickklasserna besöka skolan
dagligen från kl. 8 å 9 till 12 å 1. Alla
öfriga klasser undervisas på e. m. kl.
l–4 å 6. Timtalen pr-vecka äro för
gossar: 19, 21, 24, 24, 26, 28 och 28
och för flickor: 19, 21, 25, 26, 27, 28
och 28. Barnantalen voro den l sept.
i år: i borgareskolan 333 och i friskolan
451, s:a 784. Föräldrarna bestämma,
hvilken skollinje barnen må genomgå.
Undervisningsämnena äro i båda
afdelningarna: religion, danska språket,
räkning, skrifning, historia, geografi, sång,
naturhistoria och naturlärä,
åskådningsundervisning, teckning, gymnastik,
kvinnligt handarbete och för gossar träslöjd.
Härtill komma i borgareskolan
matematik samt engelska och tyska språken.
Terminsafgifterna i borgareskolan äro
pr månad och klass, nedifrån räknadt:
för gossar: 1,50, 2,00, 2,50, 3,00, 3,50
och 3,50 kronor, för flickor: 1,50, 2,00,
2,50, 2,50 och 3,00 kronor, dock så att
V* bortfaller för två syskon, hvilka
samtidigt besöka skolan, och l/s för tre syskon;
4 eller flera barn från samma familj
betala i allt 2/3 af månadsafgifterna för
de tre äldsta (öfriga fria). Dessutom
lämnas friplatser för 14-20 % af barnen,
och till dessa platser uppflyttas mera
begåfvade barn från friskolan. Efter
att fullständigt ha genomgått
borgareskolan kunna barnen fortsätta i
real-eller latinskolornas andra klass, om de
ock läst något franska eller latin privat*,
samt aflägga då vid 16 å 17 års ålder
pr elimin är examen eller vid 18 å 19 års
ålder studentexamen.
Det beror i regel på föräldrarnas
ekonomi, om ett barn skall genomgå
friskolan eller borgareskolan. Den senares
kurs blir åtskilligt dyrare. Utom
ter-minspenningarna tillkomma därvid högre
utgifter för läroböcker, kläder o. s. v.,
ty barn, som genomgå borgareskolan,
ha anspråk på att vara bättre klädda
än friskolans elever. Vidare pläga dessa
senare äfven under skoltiden bidraga j
till sitt eget uppehälle genom att
inne-hafva anställning i fabriker eller hos
enskilda personer för de timmar på
dagen och de tider af året, då de icke
besöka skolan. Borgareskolans elever
få däremot ostörda för ändra-sysselsätt-
*.’ För reallinjen dock endast nödigt, om
de vilja aflägga preliminärexamen med tre
språk (två obligatoriska).
riingar ägna sig nelt åt skolarbetet.
Båda skolafdélningarna undervisas i
samma hus.
För fattiga l^arn beredes dock genom
en storartadt välgörenhet från
samhällets sida möjlighet att genomgå
borgareskolan, ifall de därtill ha anlag. En
kommitté på 20 personer (f. n. med
skolans inspektör,, hr J. F, Kirkegaard,
såsom ordförande) insamlar frivilliga
penningebidrag, för hvilka fattiga
skolbarn bespisas. Skolans källarevåning
innehåller bl. a kök och matsalar för
detta ändamål, och en särskild
hushållerska, som sköter om bespisningen, är
anställd vid skolan. Från nyår till april
erhålla fattiga skolbarn har dagligen
fullt middagsmål, bestående af hvar
annan dag t å varmrätter lagad mät
och hvarannan dag kokad mjölk med
siktebröd. Ordentligt skolkök är dock
icke inrättadt i samband med
bespisningen.
Främlingar ställa sig nog undrande
gent emot denna skolanordning, som
tydligen bildax en medelväg mellan
den gamla af fackmän utdömda formen
af folkskolan såsom fattigskola och den
nya idén om folkskolan såsom
gemensam bottenskola för alla
samhällsklassers barn. Ar.ordningen har därför ett
alldeles speciellt intresse. Skolans
en-tusiastiske inspektör skrifver själf örn
stämningen n ot skolformen i själfva
Viborg; »Der er en paaskönnelsevserdig
Bestrsebelse hos Smaaborgerne for ät
skaffe Börnéne den bedst mulige
Undervisning, hvorfor f. eks. månge Familier
med under l 000 kr. i aarlig Indtsegt
höide deres Bo]-n i Borgerskolen ». Månne
man här icke också ser en sträfvan att
just undvika - fattigskolan? Den
förut nämda ofveigångsmöjligheten från
fritill borgareskolan för mera begåfvade barn
borttager dock udden af de
anmärkningar, som eljest skulle kunna göras
mot organisationen. Samme inspektör
skrifver vidare: »I Viborg er der i alle
Samfundslag e:i stserk ’honnet Ambition’
räadende. Derför vil formentlig ogsaa
Viborg, tröds alt, blive en af de sidste
Byer, der indfore ’Enhedsskole’ og
’Fsel-lesundervisning’. Men faa Byer have
ofret mere pa,a deres Skolevsesen end
Viborg, og Skolens Arbe j de paaskönnes
f ra alle Sider, ligesom der findes det
bedste Forhold mellem Hjemmen og
Skolen.»
Så några ord om skollokalerna m. m.
i Viborg. Såsom något karakteristiskt
för den omsorg, hvarmed man i danska
folkskolor iakttager hygienens fordringar,
må nämnas, att då barnen här skola gå in
från den ovanl: gt snygga med groft
hafs-grus täckta let planen, spännas
järnkedjor förbi trapporna till klassrummen, så
att barnen nedgås vandra i spiral
genom ett källarerum, hvarest skodonen
ombytas, och sedan under trappan och
åteir upp i förstugan innanför kedjan
samt vidare genom korridoren utanför
klassrummet, där ytterplaggen och huf-.
vudbonaderna ppphängas. I korridoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
