Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
749
ställde sig på vänstra flygeln bland
riksdagsvalmännen och allra mest när han
öppet och ärligt ställde sig på de då så
förhånade rösträtts vännernas sida, då
voro sympatierna icke längre odelade,
och Hellberg fick lida mycken
begab-belse för sin »rabulism», särskildt då
han lät uppställa sig som vänsterns
kandidat vid riksdagsmannaval i början
af 1890-talet. Så sent som i år
hånades under valrörelsen Mellösabönderna
i en högertidning, för det de vid ett
par val uppställt »klockaren Hellberg»
som sin kandidat. Förvisso togo H:s
gamla församlingsbor detta hån med rö,
väl vetande, att H. var en så varm
fosterlandsvän, så konungskt sinnad och
så god medborgare som någon, och att
han skulle ha fullgjort sitt
riksdags-mannaskap lika samvetsgrant soni han
utförde hvarje annat honom ombetrodt
värf och alltid med sitt fofks och
fosterlands välfärd som ögonmärke.
Om H:s politiske domare kan med
sanning användas ett af H. anfördt ord:
»Den som så dömer, vet icke hvad det
är att i sitt sinne känna maning till
strid för hvad man hängifvet omfattar.»
[Inder hela sitt lif, äfven under tider,
då den knappa lönen icke ville räcka
till det nödvändigaste åt de 10-12
munnarne, var han glad och nöjd med
sin lott.
På gamla dagar, då söner och döttrar
samt 18 fosterbarn flugit ut ur boet
och kunde återgälda något af den
kärlek och omvårdnad H. och hans i
med-och motgång ståndaktiga maka gifvit,
flödade H:s hjärta af tacksamhet och
glädje mot Gud, som skänkt honom så
mycket godt, i glädje öfver en huld
maka och skötsamma barn, i
tacksamhet mot församlingen, som genom en
årlig tilläggspension af 300 kronor
tryggat hans ålderdom, och i glädjen öfver
en obruten hälsa och ett alltid gladt
sinne.
På H:s grafsten kan med fullt fog
tecknas Stjernhjelms bekanta: »Sätt, att
han lefde glad, så länge han lefde»:
glad i sin Gud, glad och lycklig i sin
familj, glad med sin värld, glad och
lycklig icke minst i kamratkretsen.
Frid öfver skolveteranen,
medborgaren, kamraten Johan Hellbergs stoft!
H. sörjes närmast af maka, tre söner
och fem döttrar, 12 barnbarn samt
mänga fosterbarn. Bland sönerna
märkas: »Iduns» skapare och chef, direktör
Frithiof Hellberg, kassören vid Iduns
tryckeriaktiebolag Alexander Hellberg
samt direktören i Norrlands
varuför-säkringsbolag grosshandlaren Björn
Hellberg vid Bergvik. Af döttrarna äro
Ingeborg och Hulda lärarinnor, Hilda
gift med redaktör Gottfrid Pettersson i
Norrtälje, och Gerda är sjukgymnast i
England. O. B-m.
Elfva folkskollärare i
riksdagen.
Årets riksdagsmannaval äro
afslutade, och frånsedt de förändringar,
som öfverklaganden möjligen komma
att vålla, kan man redan nu bilda
sig en föreställning om
sammansättningen af riksdagens andra kammajre
under instundande treårs-period.
Hvad
»folkskollärare-representanterna» angår, har följden af valen
blifvit en ganska afsevärd
förändring. Bland de åtta folkskollärare,
som för närvarande tillhöra
riksdagen, hafva tre icke blifvit återvalda,
nämligen hrr A. F. Liljeholm i
Göteborg, J. Nordin i Hammerdal
(Jämtlands län) och F Reimer i Gäserud
(Älfsborgs län).
Med afseende å hr Nordin får väl
orsaken sökas i sjuklighet och med
afseende å hr Heimer, såsom vi
redan påpekat, i den omständigheten,
att han i fjor ingick vid ett
fyllnadjs-val på grund af förutvarande
riksdagsmannens sjukdom men nu efter
dennes tillfrisknande fått lämna
platsen tillbaka. Att hr Liljeholm icke
blifvit återvald, torde åter böra
tillskrifvas rent partipolitiska
kombinationer å såväl högra som vänstra
sidan. I egenskap af målsman för
folkskollärarekåren hade hr Liljeholm som
bekant vid senaste riksdag tillfälle
att genom sitt uppträdande i
Gunnarsnäs-målet verksamt bidraga till
stärkandet af sina yrkesbröders
rättsliga ställning och därmed förvärfva
sig deras erkänsla.
Af de folkskollärare, hvilka
tillhöra den nuvarande andra
kammaren, komma fem att tillhöra äfven
den nya, nämligen hrr Fridtjuv Berg
i Stockholm, F Johansson i Öja
(Södermanlands län), L. G. Broomé i
Bårslöf (Malmöhus län), A. Thylander
i Malmö och J. E. Nordin i Sättna
(Västernorrlands län).
I stället för de tre afgångna hafva
tillkommit följande sex: hrr C. J.
Berggren i Östmark (Värmlands län),
G. M. . Sandin i Grums (Värmlands
län), J. Forssell i’ Kolbäck
(Västmanlands län), J. Ström i Transtrand
(Kopparbergs län), Magn. Sundström
i Östansjö (Gäfleborgs län) och J. E.
Granlund i Härads (Norrbottens län).
Härtill bör läggas, att man bland
de återvalda finner skolföreståndaren
J. Nydal i Gudmundrå
(Västernorrlands län), kammarens enda
representant för högre folkskolan, samt
bland de nyvalda
folkskoleinspektören E. Johansson i Jönköping, hvilken
blir kammarens enda representant
för fackmannainspektionen.
Utom de nu nämda hafva icke
mindre än 17 folkskollärare varit på
allvar uppställda såsom kandidater,
nämligen 14 i landsbygdskretsar och
3 i stadskretsar. Af olika anledningar
hafva de dock ej lyckats samla ett
tillräckligt antal röster.
Räkningen ställer sig följaktligen
för närvarande så, att
folkskollärare-representanternas antal vuxit från 8
till 11. Och det är vackert så. Det
är egentligen mer, än vi vid
valrörelsens början vågade hoppas.
Då man för folkskollärarne inom
riksdagen använder benämningen
»folkskollärare-representanter», kan
det vid en flyktig betraktelse ligga
nära till hands att uppfatta denna
benämning såsom ungefär likartad
med benämningarna
»landtmanna-representanter», »arbetare-representanter» o. d. Politiken har ju af
gammalt till väsentlig del varit en
kamp mellan stridiga klassintressen,
och den är det icke minst i vår tid.
I betraktande häraf finner man det
ofta helt naturligt, ja, alldeles i sin
ordning, att en
»landtmanna-repre-sentant» sätter såsom sitt mål att
framför allt verka för
landtmanna-klassens bästa, liksom att
»arbetarerepresentanten» ser sin
hufvudsakliga, om ej enda uppgift i
tillgodoseendet af kroppsarbetsklassens
speciella intressen.
På samma sätt skulle bland
folkskolans lärare och lärarinnor den
tanken möjligen kunna göra sig
gällande, att folkskollärarne inom
riksdagen borde i främsta rummet
uppträda såsom målsmän för sina
särskilda kårintressen såväl i
ekonomiskt som i rättsligt hänseende, och
att det vore åt dessa intressens
främjande, som de hufvudsakligen borde
ägna sina krafter.
Tryggt kan emellertid påstås, att
folkskollärarne inom riksdagen aldrig
hyst en dylik uppfattning af sin
ställning. Ett uppträdande i sådan anda
skulle inneburit icke blott en taktisk
oklokhet utan ock en principiell
oriktighet.
En taktisk oklokhet - ty hvad
riksdagen än må tåla, icke är det
att regeras af »skolmästare». Hvarje
försök i den vägen skulle lätteligen
kunna medföra, att folkskollärarne
helt enkelt sopades bort ur
representationen och att alla deras anspråk
visades tillbaka. - Landtmannen äro
i en mängd valkretsar i stånd att
ensamma . drifva sina
specialrepresentanter igenom, och i några
valkretsar hafva arbetarevalmännen
redan nu afgjord röstöfvervikt, men
folkskollärarne hafva aldrig haft och
komma naturligtvis heller aldrig att
i någon enda krets erhålla en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
