Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,080.) 10 september 1902 - Sommarkurserna i Stockholm. - Lektor Jäderins föreläsningar i astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanske var det bäst som det var,
Höstterminen stod för dörren - för flera
kursdeltagare inträdde den redan
följande dag. Dagordning och måhända
äfven lefnadskostnader hade ej alltid
varit de gynnsammaste. »Läsordningen»
hade för mången tagit en utsträckning,
som bättre öfverensstämde med
vetgirighetens än hygienens kraf.
Högsko-laös rektor hade tvifvelsutan gjort en
riktig iakttagelse, då han i de främlingar,
som nu befolkade gator och platser kring
föreläsningslokalerna, funnit kontraster
till vanliga turisters »lättjefulla typ».
Ty dagarna voro fyllda af arbete, och
glädjen därunder var till sin väsentliga
del arbetsglädje.
Eller hvad säga siffrorna i denna
punkt? De tala ’dock ej fullt
uttömmande, ty de äro väl i regel för små.
En och annan torde nämligen ha glömt
anteckna bevistandet af vissa
föreläsningar, och öfver förevisningarna
föreligga inga bestämda sifferuppgifter. Vi
rådfråga emellertid anteckningslistorna.
Uppgifterna behöfva ju ej innebära
något nitbetyg för åhörarne, ej heller
något popularitetsbetyg för föreläsarne,
snarare äro de kanske ett uttryck för
dragningskraften hos ämnena, ehuru
gifvetvis alla dessa faktorer jämte en annan,
nämligen föreläsningssals större eller
mindre lämplighet, här spela in. Enligt
anteckningslistorna hade de olika
ämnena följande tillslutning:
o A.ntal
åhörare:
De religiösa partierna inom
judendomen på Kristi tid, 3 föreläsning-ar af
professor O. E. Lindberg__________ 278
Luther och lutherdom, 4 f. af lektor J.
Floren ..._____________._______ 115
Karaktersbilder ur etikens historia, 3 f.
af professor V. Norström__________ 227
Minnets psykologi, 6 f. af docenten
Frans von Schéele______________ 394
Svenska språkets historia, 8 f. af fil. kand.
M. Granér_________’._____............ 227
Johan Ludvig- Runeberg, 4 f. af
professor Otto Sylwan________________ 104
Italiens enhetsstrid, 4 f. af docenten
Vilhelm Lundström _____________ 115
Kulturbilder från det gamla Rom, 5 f.
af docenten C. Thulin___________ 152
Bohusläns äldsta historia, 4 f. af
byråchefen Vilhelm Berg ___________ 75
Ett blad ur Sveriges geografi, 6 f. af
.. professor Rudolf Kjellén_____........ 167
Öfversikt öfver världsproduktionen,
världshandeln och världssamfärdseln,
4 f. af fil. kand. Imri Holm _____.. 91
A. E. Nordenskiöld och hans
nordpolsfärder, 7 f. af fil. d:r A. Stuxberg ... 275
Magnetismen. Norrskenet, 4 f.
af-professor Aug. Wijkander_____________ 221
Skildringar ur astronomiens
nydaningsperiod, 4 f. af fil. d:r Emil Hedelius 142
Fysisk uppfostran, 4 f. af fil. kand. J.
V. Åkermark ...._____.__________ 157
Lungsotens hygien, 3 f. af förste
stadsläkaren d:r K. J. Gezelius ________ 43
Praktisk kurs i tyska språket, 11
timmar af lektor Emil Rodhe, deltagare 114
Engelsk ljudlära, 11 timmar af fil. kand.
J. A. Afzelius................__............ 179
Lekkursen, ledd af kand. Åkermark ... 94
Härtill komma besök i museet under
kammarherre Carl Lagerbergs och d:r
Stuxberg» ledning, i
Trädgårdsföreningens park och växthus under direktör C.
Löwegrens och fil. d:r M. Flodérus’ ci-
ceronskap, i Fiirstenbergs galleri m. fl.
ställen. Så nog försökte man taga vara
på tiden. Men ändå räckte den ej till
för allt. Det var ju omöjligt att vara
på flera ställen samtidigt. Och därför
inställde sig då och då en känsla,
liknande den man erfar inför en rikhaltig
matsedel med idel lockande rätter, från
hvilka man dock delvis måste afstå på
grund af - naturförhinder. Det
förtjänar emellertid bemärkas, att de
ämnen, som fått det drygaste timtalet,
icke verkat afskräckande utan tvärtom.
Sommarkurserna kunde icke gärna ha
arbetat flitigare. Det påstår ingen. Men
en och annan tyckte kanske, att de
kunde festat mer. Allt beror på hur
man fattat sommarkursernas idé. Fester
saknades dock ej, och äfven dessa hade
att glädja sig åt en på förhand ej anad
tillslutning. Utfärden till Nääs räknade
sålunda 250 deltagare, samkvämet i
skol-föreningeii omkring 350, af skedsfesten i
K. F. U. M. öfver 400 och slutligen
den af kungabesöket illustrerade
utfärden till Bohus fästningsruiner
(hvilken utfärd dock blifvit mera lyckad, om
vädret varit det vanliga »kungsvädret»
och ångaren Tessin varit något snabbare
i vändningarna) omkring 350. Mycket
innehållsrika voro samtliga dessa,
förströelser, n. b. ifall man ej låter de
materiella njutningarna vara bestämmande
för sitt omdöme. Särskild honnör
förtjänar sångledaren, hr Åkerlund, för
hvad han gjorde till förhöjande af
stämningen. Och hr Malcolm, som bl. a.
höll den dråpliga »föreläsningen» öfver
almanackan, förtjänar äfven ett
hedersomnämnande i no j esaf delningen.
Kursernas jordiska försyn så i allvar
som lek var den oumbärliga institution,
som vi bruka benämna byrån, det är
på svenska uttydt: fråga (och plåga)
mig om allting! Hit vände man sig i
mångahanda angelägenheter. Här
delades ut meddelanden af omväxlande
innehåll, kort af hvarjehanda färger, råd
och anvisningar; här mottogos sedlar af
olika banker och pengar af olika
valörer, blott de voro gångbara, och
inför-lifvades med myntsamlingen - allt i
detta hemtrefliga ämbetsverk utan
byråkratiskt snobberi.
De lokala förhållandena hade varit
ändamålsenligare, om kursdeltagarne
sluppit ifrån afstånden mellan
föreläsningssalarna. Det kunde nu ej hjälpas.
Sommarkurserna äro ett sent begrepp i
historien, Göteborgs högskola föga äldre.
Då de byggnader, där vi samlades,
kommo till, voro båda dessa
bildningsanstalter ännu ej göteborgska. Tack vare
rnäcenaten Oskar Ekman (hvars porträtt
pryder stora salen å högskolan) kommer
emellertid denna att inom en nära
framtid få ett eget hem, beläget i den vackra
Vasaparken och helt nära Chalmersska
institutet, hvars utrymme snart nog ock
kommer att ökas. Då hoppas vi ånyo
få samlas och taga högskolans
gästfrihet i anspråk. Om vi kunna dröja
så länge.
En utväg är ju att under mellantiden
hälsa på i Stockholm, Uppsala eller Lund,
helst om vi resonnera som min vän
skåningen, då någon sporde honom hvarför
han rest så lång väg och ej stannat i
Lund. »Det är för nära», förklarade
han. Resor kunna ju ock vara utmärkta
sommarkurser. Folke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
