Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,068.) 18 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
463
- Folkhögskolemötet i Skene hölls i
lördags och räknade ett par hundra deltagare.
Skolläraren K. Ljungnell i Kånnum inledde
frågan om föreläsningsföreningars
anordnande på landsbygden, och man beslöt att
snarast möjligt utlysa ett möte för denna
sak. Folkhögskoleföreståhdaren Sanfrid
Velin, mötets ordförande, höll föredrag om
folkhögskolan. På söndagen, gjordes en
angenäm utflyckt till slottet Öresten. Här hölls
föredrag af hr Velin, och fosterländska sånger
sjöngos.
- Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund håller sitt andra möte i
Örebro den 20-22 dennes å Karolinska
läroverket. Föredrag hållas bl. a. af
folkskol-lär arne Otto Svensson i Strängnäs om *
ungdom och hjärtedåd» och Emil Eliasson i
Falun om »huru vi skola väcka och nära
entusiasmen». Bland dem, som inleda
uppställda frågor, märkas folkskollärarne K. A.
Hagström i Uppsala, Otto Svensson i
Strängnäs och seminarieläraren V. Algren i Växjö.
På lördagskvällen den 21 göres utfärd till
Göksholm.
- Med raska steg har ynglingen G. A.
Örtenberg från Avesta marscherat på
kunskapens stråt. Vårterminen 1898 gick han
med folkskolebildning som underlag in i
Avesta nyöppnade läroverks andra klass.
Under sommarferierna läste han tredje
klassens kurs och gick på hösten in i fjärde.
Nästa vårtermin gick han genom femte.
Hösten 1899. tenterade han in sig i sjette
nedre vid Örebro allmänna läroverk, gick
en termin i sjunde nedre, läste på egen
hand vårterminen i år, och har nu som
pri-vatist i Falun eröfrat hvita mössan efter
blott 4V2 års studier.
- En understödsfond beslöt V.
Helsinglands lärareförening vid möte i Ljusdal den
8 dennes söka få till stånd. Ur fonden skulle
lämnas understöd och uppmuntran åt
behöfvande och förtjänta föreningsmedlemmar.
Medlen har man tänkt sig kunna anskafia
genom syföreningar, basarer, konserter,
aftonunderhållningar o. s. v. För utarbetande
af en fullständig plan till frågans lösning
utsågs en kommitté, bestående af
kyrkoherden A. Brundin, fru Lindström, föreningens
ordförande A. J. Hydén samt fröknarna
Hanna Valdenström och Herta Pettersson.
- I fråga om skolväsendets ordnande
fattade Rönnängs kapellförsamling i
oktober 1901 beslut, som dock öfverklagades hos
domkapitlet i Göteborg. Nu har
domkapitlet, med upphäfvande af
kyrkostämmobeslutet, på grund af hvad folkskoleinspektören
anfört, ålagt församlingen att senast från
och med början af höstterminen 1903
upprätthålla utom redan befintliga mindre
folkskolan på Astol, en fast folkskola på
Rönnäng för Rönnäng och Tjörnekalfs rotar, en
fast mindre folkskola på Dyrön, en dito pä
någon af öarna Hättan, Kjersön och Risön
samt en flyttande småskola för Rönnäng
och Tjörnekalf.
- Två lärarinneveteraner hafva i
da-g-arna lämnat skolan, nämligen
småskollärarinnorna i Göteborg Albertina Andersson
och Hilda Fromelius. Den förra var den
första vid Göteborgs stads folkskolor
anställda lärarinnan och har tjänstgjort i 47
år. Fröken Andersson, som ännu är kry
och liflig, var efter slutad examen sistlidna
fredag föremål för en hjärtlig hyllning från
kamrater och vänner. Samtidigt med
fröken A. hade fröken Fromelius sin sista
examen. Fröken F., som är född 1838,
började sin verksamhet 1866. Vid den
afskedsfest, som lärare och lärarinnor i Redbergets
skolhus för henne anordnat, öfverlämnades
åt henne ett af kamrater sammanskjutet
penningbelopp.
- Om straffet och dess uppfostrande
betydelse diskuterade Kalmar-N. Mörekretsen
vid sitt årsmöte i Dörby den 6 dennes.
Frågan inleddes af folkskolläraren V. Väller.
Straffet är det lidande, som öfverträdandet
af de sedliga och religiösa lifslagarna med-
för, samt det medel, hvarigenom den
felande föres till rätta. Det bör vara så
afpassadt, att det framstår som en oundviklig
och själfklar följd af felet. Under
diskussionen påvisades, att man bör så framhålla
förseelsen, att lärjungen föres till insikt af
och ånger öfver sitt beteende, och att straffet
bör noga rättas efter den felandes ålder och
temperament m. m. Det bör alltid utdelas
med faders- och moderssinne.
- Norrköpings lärarekårs lekförening
hade i fredags .afton å utvärdshuset
Alphyddan anordnat en afskedsfest för
föreningens nitiske och skicklige ledare,
folkskolläraren Fredrik Larsson, hvilken på grund
af ombyte af lärareplats nu afgår från sitt
lekledareskap. Det är en mer än vanligt
dugande och intresserad kraft, som nämda
förening därmed mister, och känslan däraf
tog sig synnerligen talande uttryck i den
stämningsfulla hyllning, som nu ägnades
honom. Såsom ett bevis på de sympatier,
hr L. under sin verksamhet i Norrköping
förstått tillvinna sig inom kamratkretsen,
fick han senare från lekföreningens
medlemmar och en del öfriga kamrater
mottaga en smakfull minnesgåfva, bestående af
en skrifbordsuppsats af s. k. gusumsmetall.
- Om teckningsundervisningen hölls vid
Kalmar-N. Mörekretsens möte den 6 dennes
en liflig diskussion, som inleddes med ett
föredrag- af folkskolläraren i Kalmar H.
De-langd. Det framhölls att teckningens ofta
oklart insedda och allt för litet
eftersträfvade mål borde i främsta rummet vara
väckande och höjande af iakttagelseförmågan
och först i andra rummet framkallande af
teknisk färdighet. Teckningen skall ock
vara allmänbildande, så att de unga läras
»att se, hvad de se». För vinnande af detta
mål borde teckningsundervisningen slå in
på en ny väg, så att förebilderna vid denna
undervisning tagas från naturen och ej
utgöras af blott geometriska figurer. Den
följande diskussionen rörde sig hufvudsakligen
om fördelarna och olägenheterna hos de
olika teckningsmetoderna.
- Inskränkning af katekesutanläsningen
var en af de frågor, som debatterades vid
möte mellan skolråd och lärarepersonal i
Malmö i förra veckan. Öfverläraren
Svanlund visade i inledningsföredraget, huru
katekesutanläsningen tilltagit allt från Luthers
tid, tills en reaktion inträdde i midten af förra
århundradet, hos oss dock först på 1860-talet.
I Tyskland är utanläsning af utvecklingen
afskaffad, så att där läses endast Luthers
lilla katekes samt ett antal därtill anslutna
bibelspråk och psalmer. I vårt land ha
många röster höjts för inskränkning af
katekesutanläsningen, och en sådan
inskränkning har i någon mån genomförts, t. ex. i
Malmö och särskildt i Stockholm.. Men ännu
mera bör göras. Flera skäl tala därför, i
synnerhet 1) de psykologiska lagarna, 2)
opinionen och 3) lagens .tydliga föreskrift. Uti
den följande diskussionen deltogo många
lärare och lärarinnor, somliga anslutande,
sig till referentens uttalanden, andra
sökande påvisa betydelsen för lifvet af katekesens
inlärande, då detta rätt bedrifves. Särskildt
d:r Stenkula framhöll att någon
inskränkning vore nödvändig
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget skolblad -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRÄREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Visby-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennmaii och J. Cederborg i
Norrköping.
Hille-Jcretsen: dito.
. S. Västmanlands-kretsen: dito.
Kalmar-N. Möre-kretsen: dito.
Sunne– kretsen: dito.
N. Tjusts-kretsén: dito.
Lerbäcks-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, Kr. Quint och M. Tennman.
Umeå-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennnian och L. G. Broomé i
Bårslöf.
Bräkne-Hoby-kretsen: dito,
b) Eevisor.
Visby-kretsen: Otto Bejbom i Strängnäs.
Hille-kretsen: dito.
S. Västmanlands-kretsen: dito.
Kalmar-N. Möre-kretsen: dito.
Sunne-kretsen: dito.
N. Tjusts-kretsén: dito.
Umeå-kretsen: dito.
Bräkne-Hoby-kretsen: dito.
Lerbäcks-kretsen: A. Lindén i Stockholm.
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Visby-kretsen: 1) Ja. Kretsen
uppdrog åt centralstyrelsen att vidtaga de
åtgärder, den finner lämpliga.
Sunne-kretsen: dito.
N. Tjusts-kretsen: dito.
Umeå-kretsen har anslutit sig till
punkterna l och 2 i Linköpingskretsens
uttalande. (Se denna tidning n:r 22!)
Åstorpskretsen: 1) Ja.
Kalmar-N. Möre-kretsen: 1) Ja. 3)
Kretsen anser, att
småskollärarepersonalens utbildning bör ombesörjas af staten
eller åtminstone af denna noggrant
kontrolleras och likartad undervisningsplan
fastställas för rikets samtliga
småskollärare-seminarier, samt uppdrog åt
centralstyrelsen att till k. m:t ingå med underdånig
anhållan oni sådan ändring af
folkskolestadgan, att ordinarie anställning kan
beredas åt nämda kår och att i öfrigt
vidtaga de åtgärder, den kan finna
lämpliga för detta måls vinnande.
Ett ljudenligare stafningssätt.
Åstorps-kretsen, som anser en stafsättets
reform i ljudenlig riktning i hög grad
nödvändig, önskade helst en längre
gående reform än den föreslagna men vill
under för handen varande
omständigheter uttala, att den på det varmaste
ansluter sig till centralstyrelsens förslag
och besvarar dess framställda fråga med
ja.
Kalmar-N. Möre-kretsen har besvarat
centralstyrelsens fråga med ja.
N. Tjusts-kretsen: dito.
Lerbäcks-kretsen: dito.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
